Med anledning av Coronaviruset begränsas öppettiderna i Riksarkivets läsesalar. Se öppettider för respektive läsesal
bild
Serie

Arvskifteshandlingar

Löfstads säteris arkiv

Till arvskifteshandlingar har förts, dels direkta arvskifteshandlingar, dels gårdshandlingar (köpe-, bytesbrev etc), som haft betydelse i arvskiften, samt handlingar rörande Engsö fideikomiss och patronatshandlingar rörande Kimstad församling.
Löfstad har genom arv övergått från släkten Lillie till de la Gardie, från de la Gardie till von Fersen och slutligen från von Fersen till släkten Piper. Erik Jönsson Lillie (död 1611?) blev ägare till Löfstad 1574. Han var son till Jöns Håkansson Lillja(e). Erik Jönssons hustru och barn hade avlidit före honom, och arvet efter Erik skiftades mellan hans syskonbarn och deras barn. Löfstad jämte ett par utjordar tillföll Axel Gustafsson Lillie (1603-1662), sonson till Eriks bror, och Axel Lillies mor, Karin Bagge. Axel Lillie gav sin hustru, Christina von Mörner, Löfstad som morgongåva. Samme Axel Lillie ålades att avstå 1/4 av sina donations- och förläningsgods till kronan, men någon indragning skedde ej under hans tid. En efterräkningslikvidation upprättades 1696, då Lillieska arvingarna gjordes skyldiga till 13196 daler smt. Arvingarna ställde också motkrav.

Efter Axel Lillies och hustruns död ärvdes Löfstad av sonen Axel (Axelius) Lillie (1637-1692), som gav Löfstad i morgongåva till hustrun, Maria Elisabeth Stenbock. Deras son Axel Johan Lillie (1666-1696) ärvde Löfstad 1693. Hans änka Agneta Wrede (1674-1730), som också fått Löfstad i morgongåva, engagerade sig i omfattande bytesaffärer Kungl. Maj:t och kronan.

Gårdstransaktionerna avvecklades parterna mellan först genom bytesbrev 1776. Genom dottern Hedvig Catharina Lillie (1695-1745) giftermål med Magnus Julius de la Gardie kom Löfstad att överföras till släkten de la Gardie. Deras dotter Hedvig Catharina (1732-1800) erhöll nämligen genom lottning Löfstad i arv. Hon gifte sig 1752 med Axel von Fersen d ä. Efter arvskifte 1801 efter Hedvig Catharina von Fersen tillföll hälften av Löfstad hennes dotter Sophie, gift Piper (1757-1816). Andra hälften ärvdes av hennes framlidna systers (Hedvig, gift Klinckowström) barn. Genom byte och köp blev Sophie ensam ägare till Löfstad. Hennes son, Carl Fredrik (1785-1859), ärvde efter henne 2/5 av Löfstad men löste ut syskonen, så att han blev ensam ägare. (Äldsta sonen hade efter fadern ärvt Engsö fideikomiss). Carl Fredriks ende son, Charles Emil, övertog Löfstad 1856. Dennes hustru Sopie, f Piper (från Engsö), ägde Reutersbergs säteri. Genom henne kom alltså Reutersberg att tillhöra Piperska släkten på Löfstad. Charles Emil Piper blev 1895 närmast berättigad till Engsö fideikomiss men avsade sig detta. Efter Charles Emil Pipers död 1902 blev efter arvskifte och överenskommelse mellan hans barn systrarna Sophie, g Nordenfalk (1856-1940), och Emilie (1857-1926), den senare ensam ägare till Löfstad. Efter hennes död ärvdes Löfstad av Sophie, och enligt systrarnas testamente övergick Löfstad till Svenska riddarhuset efter Sophies död. Inventarierna överlämnades till Östergötlands museum. Ägare till Löfstad hade 1699-1921 patronatsrätt till Kimstad församling.