Arkiv

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/0138

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/5AtmMQry7QJQ1dyh9faEj2

Omfång

694,03 Hyllmeter

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Arkivbildare/upphov

Stockholms magistrat och rådhusrätt. Magistraten o (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Stockholms magistrat och rådhusrätt 1636-1849

Introduktion

Magistraten och rådhusrätten var stadens råd och fungerade som dess styrelse. Magistraten och rådhusrätten hade både en administrativ funktion, samt fungerade som domstol i form av rådhusrätt.

Detta arkiv omfattar tiden mellan 1636-1849. Före 1636 kallas rådet Borgmästare och råd och är förtecknat för sig. 1849 omorganiserades magistraten och rådhusrätten kraftigt, varför detta år har valts som gränsår för denna arkivförteckning.

I den manuella arkivförteckningen över detta arkiv som förvaras i Stockholms stadsarkiv finns även 5 bilagor. I denna förteckning som är ADB-registrerad har dessa av tekniska skäl ej kunnat tas med.

Bilagorna är:

1. Stockholms magistrat och rådhusrätt 1636-1849 grovordnade handlingar (förteckning över 249 grovordnade volymer tillhörande arkivbildaren)

2. Skeppsmätareböcker av Olof Jägerskiöld

3. Attester till sjöexpeditioner av Olof Jägerskiöld

4. Varucertifikat av Olof Jägerskiöld

5. Litteraturlista

Stockholm i Stadsarkivet januari 1996

Jonas Engardt

Historik

Stockholm styrdes från början av borgmästare och råd – rådet – tillsammans med kungens befallningsman. Staden styrdes på det sätt som föreskrivits i Magnus Erikssons stadslag från 1350-talet, samt i senare utfärdade lagar, privilegier och resolutioner. Rådet bestod av ett antal borgmästare och rådmän ur stadens borgerskap. Kungens befallningsman i rådet var från början den så kallade fogden. Han ersattes i början av 1600-talet av överståthållaren. Rådet hade dubbla funktioner. Dels fungerade det som stadsstyrelse i administrativa frågor, dels som stadens domstol. Från början av 1600-talet kom rådet i sin administrativa skepnad att kallas magistraten, medan domstolen benämndes rådhusrätten. De som tjänstgjorde i rådet gjorde det inte på heltid utan parallellt med ordinarie arbete.

I början av 1600-talet expanderade Stockholm kraftigt. Detta tillsammans med centralmaktens ökade krav på kontroll och effektiv förvaltning ställde nya krav på stadens ledning och organisation, vilket ledde till en byråkratisering av Stockholms stadsförvaltning. En utbyggd förvaltning med utbildade och heltidsanställda ämbetsmän kom att komplettera lekmännen i rådet. Som ett led i denna utveckling bildades 1636 fyra kollegier för att avlasta magistraten. Kollegierna var underinstanser till magistraten där löpande förvaltningsärenden avgjordes. Viktigare ärenden och besvär kunde hänskjutas till magistraten.
1672 utfärdade Kunglig majestät ”Förordning över Stockholms stads styrelse”. Denna förordning, en milstolpe i Stockholms förvaltningshistoria, kom att gälla i stort ända till 1800-talets början. I den nya förordningen stadgades bl a att stadsstyrelsen skulle handhas på Kungl. Maj:ts vägnar av överståthållaren, samt på stadens vägnar av fyra borgmästare och femton rådmän. Varje borgmästare var chef för ett kollegium. Förordningen stadgade även hur tjänstgöringen skulle tillgå på rådstugan. Måndag, onsdag och lördag var rättegångsdagar, tisdagar och torsdagar var kollegiedagar. På fredagarna hölls magistratens plenum då överståthållaren närvarade. Övriga rättegångsdagar representerades han av underståthållaren eller slottsfogden.
Under 1700- och 1800-talen minskade magistratens uppgifter och inflytande. Uppgifter som tidigare varit ålagda magistraten övertogs av överståthållare-ämbetet och nya organ som bildats av borgerskapet, samtidigt som kollegiernas antal minskades.

Rådhusrätten som var rådet i dess judiciella skepnad fungerade som stadens domstol. Från början tog sig rådhusrätten an både civil- och kriminalmål. Vad skedde till Svea hovrätt. Kämnärsrätterna fungerade som underrätter till rådhusrätten och hade hand om enklare mål samt gjorde rannsakningar som dömdes i rådhusrätten. 1720-1849 befattade sig rådhusrätten inte med kriminalmål, utan dessa avgjordes i kämnärsrätterna med vad direkt till Svea hovrätt. Rådhusrätten bestod av samma borgmästare och rådmän som utgjorde magistraten. Till sin hjälp hade de stadssekreteraren och stadsnotarien som förde protokoll. Före 1720 förde stadssekreteraren protokoll vid civila mål och stadsnotarien vid brottmål. Då brottmålen försvann rådhusrätten 1720 uppdelades civilmålen dem emellan. Rådhusrättens arbete ökade efter hand under 1700- och 1800-talen. Ärendena blev fler och mer vidlyftiga. 1758 delades arbetet på två divisioner och 1768 blev antalet divisioner tre.
1749 upphörde kämnärsrätterna och de mål som tidigare legat på dem skulle fortsättningsvis handhas av rådhusrätten. I och med detta omorganiserades rådhusrätten kraftigt. Från år 1850 bestod rätten av sex avdelningar instället för de tidigare tre divisionerna.

Gränsår för förteckningen

1636 och 1849 är gränsår för denna förteckning. 1636 gjordes ämbetsdelningen mellan borgmästarna i Stockholm och kollegierna bildades. Borgmästare och råds arkiv före 1636 finns redan förtecknat separat. 1849 omorganiserades rådhusrätten kraftigt och arkivbildningen omstöptes varför detta år valts som slutår för denna förteckning. Det förekommer i detta arkiv dock handlingar både från tiden före 1636 och efter 1849. I de fall sådana handlingar finns tillhör de sammanhållna serier som det ej har bedömts lämpligt att bryta. Före 1636 är det främst i serien Kungliga brev handlingar står att finna. Efter 1849 förekommer bl a protokoll och handlingar i sjöärenden, samt handlingar rörande olika stipendiefonder. Magistraten som till viss del stod opåverkad av omorganisationen 1849 har efterlämnat några serier som brutits 1849, av vilka sekreterarens ekonomiprotokoll och magistratens diverse inneliggande handlingar särskilt kan nämnas.

Kollegiernas arkiv utgör egna arkiv som är förtecknade separat varför de ej är medtagna i denna förteckning.

Arkivets innehåll

Magistraten och rådhusrättens arkiv har drabbats av förluster vid bränder, bl a den stora rådhusbranden 1753. En annan anledning till att arkivet uppvisar vissa luckor är att protokollföringen ibland släpade efter så vid rådhusrätten att vissa protokoll aldrig färdigställdes. Arkivet får dock anses som relativt välbevarat.

Arkivet består till övervägande del av protokoll och handlingar till protokollen. Andra handlingstyper som förekommer är bl a avskrifter av utfärdade och avsända handlingar, samt inkomma handlingar, exempelvis kungliga brev och memorial från kollegierna. Handlingarnas omfattning och komplexitet växer konstant med tiden. 1636-1660 finns endast en protokollserie: tänkeböckerna. 1661 delas tänkeböcker upp i serierna kriminalmål och civilprotokoll. Kriminalmålsprotokollen försvinner 1720 då kriminalmål överförs till kämnärsrätterna. Då ärendenas omfattning växer bryts med tiden ett antal handlinstyper ut ur civilprotokollen och bildar egna serier. Exempel på sådana är notariens ekonomiprotokoll, sekreterarens ekonomiprotokoll, protokoll och domar i konkursmål, protokoll och domar i vademål, lagsfartsprotokoll och inteckningsprotokoll.

Till hjälp söka i protokoll och aktserier finns samtida register både i protokollsvolymerna och som separata serier. Samtida diarier till olika ärendetyper finns också, samt register av skilda slag som framställts på senare tid. Hur dessa olika register och diarier skall användas framgår av arkivförteckningen.

Vid användandet av detta arkiv bör man ha i åtanke att ärenden inte alltid förts konsekvent i en viss serie, varför man kan behöva leta mål och ärenden i andra serier än de först uppenbara.

I Svea hovrätts arkiv som förvaras i Riksarkivet finns småprotokoll (protokoll över inteckningar, lagfarter, testamenten, bouppteckningar och från 1752 äktenskapsförord) från Stockholms rådhusrätt för tiden 1701-1946 arkiverade. Dessa protokoll kan vara till nytta då de fyller ut del luckor i detta arkiv.

Som bilaga till denna förteckning lämnas en litteraturlista upptagande litteratur som behandlar Stockholms magistrat och rådhusrätt och dess arkiv. Redan här bör dock nämnas Ulla Johansons uppsats Stockholms magistrats och rådhusrätts arkiv 1720-1849 (Stockholms stads arkivnämnd och stadsarkiv årsberättelse 1969). Den lämnar förtjänstfulla redovisningar för olika handlingstypers innehåll och samband, samt innehåller tabeller uppvisande seriers förekomst och ärendens fördelning.

Äldre ordningsarbeten i arkivet

Stockholms magistrats och rådhusrätts arkiv har genom århundraden varit föremål för omfattande ordnings- och förteckningsarbeten. Efter rådhusbranden 1753 råkade arkivet enligt uppgift i ”den största oordning”. Arbete tycks dock ha inletts omgående för att ordna upp arkivet. Under framför allt 1900-talet har stora insatser gjorts för att bringa reda i de omfattande aktserierna. Det arbetet är i det närmast slutfört. I dagsläget finns ca 30 hyllmeter grovordnade handlingar kvar som skall inordnas i det övriga arkivet. Dessa handlingar finns redovisade i en bilaga till denna förteckning.

Under det ordnings- och förteckningsarbete som ägt rum i Stadsarkivet 1995-1996 har visst uppordnande av bl a suppliker förekommit. Arbetet har dock till största del bestått av förteckningsarbete.

Stockholm i Stadsarkivet februari 1996

Bo Elthammar Jonas Engardt Erika Palm
1:e arkivarie arkivarie arkivarie

Ordning & struktur

Förteckning: SSA 138

Förteckning

över

Stockholms magistrat och rådhusrätt 1636-1849

Allmän anmärkning

Magistraten och rådhusrätten

Ämnesord

Ämnesord, ort

Stockholms län

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Senast ändrad

2023-03-28 11:16:57

Serier (192 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL OCH DOMBÖCKER		Läsesal
A 1	TÄNKEBÖCKER		Läsesal
A 1 a	Tänkeböcker, huvudserie	Tänkeböckerna var Stockholms råds protokoll. Före 1636 återfinns de i Borgmästare och råds arkiv. 1636 reformerades magistraten - som rådet i sin administrativa skepnad kallades - och delades i fyra kollegier med egna protokoll. Detta innebär att det från 1636 mest är rådets dömande funktion - rådhusrätten - som kommer till synes i tänkeboken. 1661 delades serien tänkeböcker i serierna kriminalmålsprotokoll och civilprotokoll. Med register. Fr o m 1661 har tänkeböckerna delats upp i Kriminalmålsprotokoll och Civilprotokoll. Jämför serierna A 2 a-e och A 3 a-c. Volym A 1 a:1, 9 och 18 är skannade och publicerade med tolkad text i Stadsarkivets applikation "Stockholms Stadsarkivs sökbara handskrifter". Se respektive volym för direktlänk till tolkad volym i applikationen.
A 1 b	Tänkeböcker, koncept	Bland koncepten är även akter inbundna, bl a domar från kämnärsrätterna. 1636 se förteckning över Borgmästare och råds arkiv, vol 55.
A 1 c	Strödda tänkeboksprotokoll
A 2	PROTOKOLL OCH DOMAR I KRIMINALMÅL		Läsesal
A 2 a	Kriminalmålsprotokoll, huvudserie	Serien innehåller även civilmål. Före 1661 återfinns kriminalmålsprotokoll i tänkeboken (A 1 a-c). Enligt arbetets fördelning skulle stadens notarie föra protokoll över kriminalmål och stadssekreteraren över civilmål. Vid sekreterarens frånvaro förde notarien även civilprotokoll. Dessa har sedan vid inskrivningen influtit i denna serie. Jämför även civilprotokollen (A 3 a-c). Med register där ej annat anges. Genom Kgl resolution av den 6 juli 1720 försvann brottmålen från rådhusrätten. Målen skulle numera behandlas i Stockholms kämnärsrätter som första instans med vad direkt till Svea hovrätt. Fr o m juli 1720 förekommer i detta års kriminalprotokoll endast enstaka, tidigare påbörjade, men ej före 6 juli dömda kriminalmål. Serien avslutad.
A 2 b	Kriminalmålsprotokoll, koncept	Serien avslutad.
A 2 c	Rannsakningar till kriminalmålsprotokoll	Rannsakning är en form av förhörsprotokoll. Anteckningar från rådhusrättens sammanträden förekommer i en del fall på rannsakningarna. Serien anslutad.
A 2 d	Strödda kriminalmålsprotokoll	Defekta renskrifter.
A 2 e	Domar i kriminalmål	Fragmentarisk serie. Jämför kriminalmålsprotokoll-serierna (A 2 a-b) där domar i ett flertal fall förekommer inbundna i protokollsvolymerna.
A 3	PROTOKOLL OCH DOMAR I CIVILMÅL		Läsesal
A 3 a	Civilprotokoll, huvudserie	1661 delades tänkeboken i kriminalmålsprotokoll och civilprotokoll. Detta har dock ej förts konsekvent utan civila mål har influtit bland kriminalmålsprotokollen. Från början fördes alla civilmål och ärenden i civilprotokollen. Då ärendenas antal ökade bröts nya serier ut, bl a Protokoll och domar i konkursmål (A 4 a-b), Protokoll och domar i vademål (A 5), Lagfartsprotokoll ( A 6 a-b) och Inteckningsprotokoll (A 7 a-f). Med register där ej annat anges.
A 3 b	Civilprotokoll, koncept	Med protokoll och domar i konkurs- och hyresmål från 1758.
A 3 c	Diverse äldre memorial- och konceptprotokoll
A 4	PROTOKOLL OCH DOMAR I KONKURSMÅL		Läsesal
A 4 a	Protokoll och domar i konkursmål, huvudserie	För tidigare protokoll och domar i konkursmål se Civilprotokoll (A 3 a-c).
A 4 b	Protokoll och domar i konkursmål, koncept	För tiden före 1800, se Civilprotokoll, koncept (A 3 b).
A 5	Protokoll och domar i vademål	T o m 1829 och fr o m 1836 finns i varje volym både protokoll och domar, under de mellanliggande åren är dessa bundna var för sig. Volymerna är registrerade t o m år 1818. Även akter inbundna bland protokollen påträffas.
A 6	LAGFARTSPROTOKOLL		Läsesal
A 6 a	Lagfarts-, uppbuds, protokoll	Protokollserien kallades ursprungligen uppbudsprotokoll. Fr o m 1732 ändras benämningen på bandets ryggtitel till lagfartsprotokoll. Fr o m 1721 finns namnregister i volymerna.
A 6 b	Register över lagfarter, uppbud	Efter år 1721 finns namnregister i protokollsvolymerna.
A 7	INTECKNINGSPROTOKOLL		Läsesal
A 7 a	Inteckningsprotokoll, huvudserie	Med äktenskapsförord från 1752.
A 7 b	Inteckningsprotokoll, koncept
A 7 c	Inteckningsprotokollsregister
A 7 d	Personregister till inteckningsprotokoll
A 7 e	Kronologiskt register till inteckningsprotokoll
A 7 f	Kvartersregister till inteckningsprotokoll
A 8	Protokoll över inteckningars uppvisande till förnyelse vid andra domstolar
A 9	Stadens protokoll i enskilda ärenden
A 10	NOTARIENS PROTOKOLL		Läsesal
A 10 a	Notariens ekonomiprotokoll, huvudserie	Protokollen behandlar främst administrativa och ekonomiska ärenden hos magistraten. Rena domstolsärenden förekommer också. De flesta volymerna med register.
A 10 b	Notariens ekonomiprotokoll, koncept
A 11	SEKRETERARENS EKONOMIPROTOKOLL		Läsesal
A 11 a	Sekreterarens ekonomiprotokoll, huvudserie, Magistratens protokoll	Protokollen behandlar främst administrativa och ekonomiska ärenden hos magistraten, sjöärenden t o m 1804, samt val. Serien innehåller även ärenden som behandlats då borgerskapets 48 äldste varit närvarande. Från 1764 även sekreterarens registratur. De flesta volymerna med register.
A 11 b	Sekreterarens ekonomiprotokoll, koncept
A 12	Magistratens och Generaltullarrendesocietetens deputerades protokoll
A 13	Sjöförklaringar	För sjöärenden före 1806 se Sekreterarens ekonomiprotokoll (A 11 a-b).
A 14	SKEPPSMÄTARBÖCKER		Läsesal
A 14 a	Skeppsmätarböcker, huvudserie	Innehåller uträkningar till mätbrev. Formellt är dessa till magistraten inkomna handlingar men ersätter från 1779 protokolleringen rörande skeppsmätning i sekreterarens protokoll. Olof Jägerskiöld har utförligt beskrivit dessa handlingars uppkomst och innehåll. Se bilaga i den manuella arkivförteckningen.
A 14 b	Sammanfattning av skeppsmätarböcker	Innehåller en sammanfattning av i serie A 14 a lämnade fakta samt attest.
A 15	Protokoll angående avläggande av borgenärseder mm
A 16	Notarialprotokoll
A 17	Protokoll angående bolag och firmor	Innehåller även handlingar
A 18	DOMBÖCKER		Läsesal
A 18 a	Stockholms stads dombok: Civilmål	Domar i civila mål finns även i Civilprotokoll (A 3 a-c).
A 18 b	Stockholms stads dombok: Civilmål, koncept
A 19	GRAVATIONSBEVIS		Läsesal
A 19 a	Gravationsbevis, huvudserie
A 19 b	Gravationsbevis, koncept
A 20	RESOLUTIONSBÖCKER		Läsesal
A 20 a	Resolutionsböcker, huvudserie
A 20 b	Resolutionsböcker, koncept
B	KONCEPT		Läsesal
B 1	REGISTRATUR FÖRT AV SEKRETERAREN		Läsesal
B 1 a	Sekreterarens registratur	I denna serie återfinns förutom magistraten och rådhusrättens utgående skrivelser i första hand bördsbrev, fastebrev, fribrev, citationer, proklama, fullmakter, avsked, attester, rekommendationer och förordningar. Register finns där ej annat anges. Fastebrev är registrerade i serien Register över fastebrev (B 1 d), bördsbrev är registrerade i serien Register över bördsbrev (B 1 e). Med register där ej annat anges.
B 1 b	Sekreterarens konceptregistratur
B 1 c	Konceptregister till sekreterarens registratur
B 1 d	Register över fastebrev
B 1 e	Register över bördsbrev
B 2	REGISTRATUR FÖRT AV NOTARIEN		Läsesal
B 2 a	Notariens registratur	Intill år 1722 innehåller serien huvudsakligen registratur till kriminalprotokollen. Fr o m 1722 innehåller serien främst notariens utgående skrivelser, förklaringar, fullmakter och konstiturial, citationer, publikationer och kungörelser. Fr o m 1758 även resolutioner till friköp. Fr o m 1774 även burskapsresolutioner. Fr o m 1793 även skyddsbrev för judar som ville idka handel i staden. Med register där ej annat anges.
B 2 b	Notariens konceptregistratur
B 3	Fastebrev	1635-1647 återfinns fastebrev i den så kallade "Brända boken". Denna återfinns i Stadsingenjörkontorets arkiv under serie E 2 a. 1653-1757 återfinns fastebrev i Sekreterarens registratur (B 1 a). 1758-1846 återfinns de i Sekreterarens protokoll (A 11 a). Jämför serie Register över fastebrev (B 1 d).
B 4	Bördsbrev	Bördsbrev ingår även i Sekreterarens registratur (B 1 a). Jämför serie Register över bördsbrev (B 1 e).
C	DIARIER		Läsesal
C 1	Diarier i vademål	De akter som finns bevarade är markerade med ett X i diarierna. Akterna är ordnade efter diariernas ingivningsdag och i förekommande fall efter nummer. De återfinns i serierna Akter i vademål, huvudserie (F 3 a) och Relationer till saknade akter i vademål (F 3 b). Akter i vademål kan även sökas i Register över avgjorda akter i konkurs- och vademål (F 6 g).
C 2	Balanslistor i oavgjorda mål	Balanslistorna tar främst upp vade- och kriminalmål.
C 3	DIARIER ÖVER CIVILMÅL VID DIVISIONERNA		Läsesal
C 3 a	Första divisionens civilmålsdiarier	Justitieborgmästaren och Ämbets och byggningsborgmästarens division. Serien upptar civilmål av alla slag efter första föredragnings- eller förhörsdag hos vederbörande division, samt lämnar uppgift om målens slutliga behandling. Med register.
C 3 b	Andra divisionens civilmålsdiarier	Politiborgmästarens division. Angående seriens innehåll se serie C 3 a.
C 3 c	Tredje divisionens civilmålsdiarier	Handelsborgmästarens division. Angående seriens innehåll se serie C 3 a.
C 4	Diarier i hyres- och utflyttnings- mfl mål	Hänvisar till Protokoll och domar i konkursmål. (A 4 a).
C 5	DIARIER I KONKURSMÅL		Läsesal
C 5 a	Konkursdiarier	Diariet är kronologiskt fört och tar upp inkomna konkursansökningar med uppgifter om efterföljande handläggning. Bevarade konkursakter är markerade med ett X samt år och nummer då de avgjorts. Akterna återfinns i serien Konkursakter, huvudserie (F 6 a) och Akter i konkurs- och hyresmål (F 6 e). Konkursakter kan även sökas i Register över avgjorda akter i konkurs- och vademål (F 6 g). Med register där ej annat anges.
C 5 b	Lottningsdiarier i konkursmål	Upptar samtliga inkomna konkursärenden och upplyser i första hand om deras delning. Med register.
C 5 c	Diarier i årsstämningsmål	Med register.
C 5 d	Diarier i redogörelsetvister
C 6	Diarier i besvärsmål	Diariet är kronologiskt fört och tar upp inkomna besvärsmål. Bevarade akter har markerats med ett X och återfinns i serie Akter i besvärsmål, huvudserie (F 4 a). I forskarexpeditionen finns Tilläggsregister över akter i besvärsmål (F 4 c) vilket tar upp akter i besvärsmål intill 1764 då diarier började föras, samt övriga akter som ej tagits upp i diarierna.
C 7	Förste stadsnotariekontorets diarier	Innehåller bl a burskapsuppsägelser, friköp och remisser. Angående remisser jämför serie Remissböcker (C 14) och Kommunikationsprotokoll, huvudserie (C 15 a). Med register.
C 8	Memorialböcker	Memorialböckerna upptar från kollegierna till magistraten och rådhusrätten inkomna memorial. Bevarade memorial är avprickade i memorialböckerna och återfinns i serie Memorial, huvudserie (E 4 a), ordnade efter ingivningsnummer. Enstaka memorial finns i serie F 14. Jämför även serie Tilläggsregister över memorial (E 4 c). Ärendena är protokollerade i Sekreterarens och Notariens ekonomiprotokoll (A 11 a respektive A 10 a). Med register där ej annat anges.
C 9	Magistratens brevdiarium
C 10	Diarier över magistratsärenden	Ansökningar och brev. Jämför även serie Förste stadsnotariekontorets diarier (C 7). Med register.
C 11	Uppropsprotokoll	Serien likställd med diarier. Uppropsprotokoll fördes varje gång rätten förrättade upprop och innehåller parternas namn, målens art etc.
C 12	Referentprotokoll	Serien likställd med diarier. Referentprotokollen innehåller notiser om mål, lottning och vilken referent som erhållit målet. Med register.
C 13	REFERENTDIARIER		Läsesal
C 13 a	Första divisionens referentdiarier	Justitieborgmästaren och Ämbets och byggningsborgmästarens division. Överst på sidorna står respektive rådmans namn och därefter de mål som lottats på honom. Därefter parternas namn och datum för referat, förhör och dom.
C 13 b	Andra divisionens referentdiarier	Politiborgmästarens division. Angående seriens innehåll se serie C 13 a.
C 13 c	Tredje divisionens referentdiarier	Handelsborgmästarens division. Angående serien innehåll se serie C 13 a.
C 14	Remissböcker	Remissböckerna upptar till magistraten och rådhusrätten inkomna remisser. Remisser är även noterade i Förste stadsnotariekontorets diarier (C 7). Med register där ej annat anges. Handlingarna återfinns efter 1824 i Kommunikations-protokoll, huvudserie (C 15 a).
C 15	KOMMUNIKATIONSPROTOKOLL		Läsesal
C 15 a	Kommunikationsprotokoll, huvudserie	Serien likställd med diarier. Kommunikationsprotokollen innehåller anteckningar om inkomna handlingar vilka skulle kommuniceras. Det är främst besvärsakter, suppliker och insinuerade skrifter. Akter remitterade till kollegierna är även upptagna. Med register.
C 15 b	Register och lösa akter till kommunikationsprotokoll
C 16	Diarium till kriminalprotokoll
D	REGISTER OCH LIGGARE		Läsesal
D 1	Register över domar, civila mål
D 2	Domboksregister	Kronologiska register över domar förda av divisionerna.
D 3	Listor och förteckningar över civila mål
D 4	Förteckningar över uppbundna fastigheter
D 5	Tomtböcker
D 6	Firmaböcker
D 7	Prenumerationsböcker
D 8	Konferensprotokoll	Serien likställd med register. Förhör inför referent i ett mål under behandling.
D 9	Uppslagsregister, författningar
D 10	Förteckningar över tjänstemän
D 11	Närvaroböcker för ledamöter
D 12	Övriga register och liggare
E	INKOMNA HANDLINGAR		Läsesal
E 1	KUNGLIGA BREV		Läsesal
E 1 a	Kungliga brev	Med register där ej annat anges.
E 1 b	Register till kungliga brev
E 2	Statliga myndigheters m fl brev	Med register där ej annat anges.
E 3	ÖVERSTÅTHÅLLAREÄMBETETS BREV		Läsesal
E 3 a	Överståthållareämbetets brev	Med register där ej annat anges.
E 3 b	Register till ÖÄ:s brev
E 4	MEMORIAL		Läsesal
E 4 a	Memorial, huvudserie	Serien innehåller memorial 1689-1729, samt memorial upptagna i Memorialböcker (C 8). Handlingarna är ordnade efter ingivningsnummer. I forskarexpeditionen finns Tilläggsregister över memorial (E 4 c) som ur denna serie tar upp memorial före 1730, dvs innan memorialbok fördes, samt 1734-1740, då memorialbok saknas. Handlingarna är protokollerade i Sekreterarens- och Notariens ekonomiprotokoll (A 11 a) respektive (A 10 a).
E 4 b	Memorial ej upptagna i memorialboken	Serien kompletterar Memorial, huvudserie (E 4 a), och inne- håller memorial ej upptagna i memorialboken. Handlingarna ordnade årsvis efter ingivningsnummer, och där det saknas i datumföljd. I forskarexpeditionen finns Tilläggsregister över memorial (E 4 c) som ur denna serie tar upp memorial inkomna från kollegierna. Registret tar ej upp memorial från enskilda, inrättningar, kämnärsrätter och andra underlydande institutioner.
E 4 c	Tilläggsregister över memorial	Registret som är ett kronologiskt ordnat kortregister finns digitaliserat och kan sökas i datorer i forskarexpeditionen. Registret upptar memorial till magistraten från kollegierna som ej upptagits i memorialboken, memorial till- hörande memorialbok nr 2 maj 1734 - sept 1740 vilken saknas, samt memorial för tiden intill 1730 då memorialbok började föras. De memorial registret hänvisar till återfinns både i serie E 4 a och E 4 b.
E 5	SUPPLIKER		Läsesal
E 5 a	Suppliker, huvudserie	Handlingarna ordnade efter ingivningsdag. I de fall handlingarna påträffats i numrerade sviter har denna ordning bibehållits. Suppliker kan även återfinnas främst i serierna Magistratens diverse inneliggande handlingar (F 14) och Rådhusrättens diverse inne liggande handlingar (F 15). Jämför även bilaga 1 till denna arkivförteckning.
E 5 b	Suppliker utan datum	Handlingarna grovordnade efter uppskattat tillkomstår.
E 5 c	Suppliker angående tjänster
E 5 d	Suppliker angående taxering
E 6	Magistraters och privata personers brev	Med register där ej annat anges.
E 7	Åtskilliga slags brev
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR		Läsesal
F 1	HANDLINGAR TILL TÄNKEBOKEN		Läsesal
F 1 a	Handlingar till tänkeboken, huvudserie	Handlingarna är ordnade efter tänkebokens personregister. De är lagda kronologiskt efter det datum då dom meddelats eller i vissa fall när libellen inkom. De volymer som har en romersk siffra i anmärkningen innehåller handlingar som ej är identifierade med tänkeboken.
F 1 b	Handlingar till tänkeboken, supplement	Handlingarna är ordnade efter tänkebokens personregister, jäm- för serie F 1 a. Från år 1640 uppges aktnummer i de fall ett sådant kunnat identifierats då det fr.o.m. detta år finns separata register över avgjorda civilakter där aktens nummer noterats, jämför serie F 2 d.
F 2	CIVILAKTER		Läsesal
F 2 a	Civilakter, huvudserie	Civilakterna är registrerade i ett kortregister i forskarexpeditionen på kärandens samt svarandens namn, på kortet anges även aktnummer samt årtal, jämför serie F 2 e. Arbete med akterna pågår i bokkonserveringen därför har endast de volymer som bokkonserveringen sett över fått ett volymnummer. De övriga, ej ännu genomgångna, får volymnummer efter hand. Jämför även bilaga 1 i den manuella arkivförteckningen. Fr.o.m. 1731 övergår akterna i ämnesordnade serier. OBS många akter saknas. Aktomslagen är syrafria.
F 2 b	Civilakter, supplement	Akterna är registrerade i kortregistret i forskarexpeditionen på kärandens samt svarandens namn, på kortet anges även datum samt årtal, jämför serie F 2 e.
F 2 c	Civilakter, oregistrerade	Serien innehåller akter som ej är registrerade i kortregistret (F 2 e). Akterna är lagda kronologiskt, i de fall ett aktnummer finns noteras detta i anmärkningen.
F 2 d	Register över avgjorda civilakter	Årsvisa personregister upplagda efter kärandens namn. I registret redovisas även den svarandes namn samt aktens nummer.
F 2 e	Kortregister över civilakter	Kortregistret är skannat och publicerat i applikationen "Kortregister över civilakter". Direktlänk till applikationen: välj visningsläge "Om serien" och underrubrik "Övriga hänvisningar". Huvudseriens samt supplementseriens akter är registrerade på kärandens samt svarandens namn. På korten för huvudserien anges även aktnummer samt årtal. På supplementseriens kort anges datum samt årtal.
F 3	AKTER I VADEMÅL		Läsesal
F 3 a	Akter i vademål, huvudserie	Akterna är ordnade efter ingivningsdag respektive nummer i Diarier i vademål (C 1). Vissa år är akterna ordnade både efter ingivningsdag samt nummer (1787-1793). Ett tilläggsregister finns för de akter som ej är upptagna i diariet, jämför serie Register över vademål (F 3 c). Jämför även Register över avgjorda akter i konkurs- och vademål (F 6 g). Jämför även bilaga 1 i den manuella arkivförteckningen.
F 3 b	Relationer till saknade akter i vademål	Relationen, även kallad berättelse, inges innan domen. I Diarier i vademål (C 1) finns upptaget när berättelsen inkom.
F 3 c	Register över vademål	Kortregistret är skannat och publicerat i applikationen "Akter i vädjande mål". Direktlänk till applikationen: välj visningsläge "Om serien" och underrubrik "Övriga hänvisningar". Registret upptar de vademål som ej upptagits i Diarier i vademål (C 1). Det består av cirka hundra kort. På korten anges namn, datum samt årtal. Akterna återfinns i serie Akter i vademål, huvudserie (F 3 a).
F 4	AKTER I BESVÄRSMÅL		Läsesal
F 4 a	Akter i besvärsmål, huvudserie	Akterna är ordnade efter ingivningsdag. Diarier i besvärsmål (C 6) finns 1764-1861. För tiden innan finns akter i besvärsmål även noterade i Diarier i vademål (C 1). I forskarexpeditionen finns Tilläggsregister över akter i besvärsmål (F 4 c). Jämför även bilaga 1 i den manuella arkivförteckningen.
F 4 b	Relationer till saknade akter i besvärsmål
F 4 c	Tilläggsregister över akter i besvärsmål	Tilläggsregistret som är alfabetiskt ordnat finns digitaliserat och kan sökas i datorer i forskarexpeditionen. Registret omfattar akter i besvärsmål intill 1764 då diarierna började föras, samt för justitiekollegium 1787-1838 då diarier saknas, samt övriga akter som ej är upptagna i de bevarade diarierna.
F 5	Inneliggande handlingar i växelmål	Jämför även bilaga 1 i den manu- ella arkivförteckningen.
F 6	KONKURSAKTER		Läsesal
F 6 a	Konkursakter, huvudserie	2018-04-26 OBS! Kartongläggning pågår i serien, volymnumren ändras löpande! Klart t.o.m. volym 1528. Beställningar görs säkrast med hjälp av årtal och aktnummer tills arbetet är färdigt. Akterna är ordnade efter det nummer de erhållit i Register över avgjorda akter i konkurs- och vademål (F 6 g). Man kan även söka akterna i Konkursdiarier (C 5 a). I dessa finns anteckningar om när målet kommit in, avgjorts och vilket nummer akten fått. Jämför även Akter i konkurs- och hyresmål (F 6 e), som innehåller konkursakter ordnade efter ovanstående register. Jämför även bilaga 1 i den manuella arkivförteckningen.
F 6 b	Konkursakter, obestämda	Akterna är ordnade efter ett tilläggsregister, jämför serie F 6 i. Registret omfattar denna serie samt serie F 6 c, Supplement till konkursakter. Vad gäller serie F 6 b är registerkorten ordnade alfabetiskt, förutom namn står ett nummer i övre högra hörnet vilket hänvisar till den bunt där akten återfinns.
F 6 c	Supplement till konkursakter, oavgjorda konkursakter	Serien består av oavgjorda akter i konkursmål som därmed inte tagits upp i Register över avgjorda akter i konkurs- och vademål, utan endast återfunnits i Konkursdiarier (C 5 a). Akterna är ordnade efter konkursdiariets ingivningsnummer. I forskarexpeditionen finns Kortregister över obestämda konkursakter samt supplement (F 6 i), som anger år och ingivningsnummer på akterna i denna serie.
F 6 d	Förfallna, återkallade eller avslagna konkursansökningar
F 6 e	Akter i konkurs- och hyresmål	Handlingarna ordnade årsvis med handlingar i konkursmål först i varje volym. Handlingar i konkursmål i denna serie kompletterar Konkursakter, huvudserie (F 6 a). Handlingarna i konkursmål är ordnade efter det nummer akterna erhållit i Register över avgjorda akter i konkurs- och vademål (F 6 g). Handlingarna i hyresmål är ordnade efter ingivningsdag.
F 6 f	Konkursakter, dubletter	Serien består av enstaka dublet- ter till Konkursakter, huvudserie (F 6 a).
F 6 g	Register över avgjorda akter i konkurs- och vademål	Bevarade konkursakter är markera- de med X samt datum då de av- gjorts och aktnummer. De åter- finns i Konkursakter, huvudserie (F 6 a) samt i Akter i konkurs- och hyresmål (F 6 e). Jämför även konkursdiarier (C 5 a). Registret tar även upp Akter i vademål (F 3 a) vilka är markerade med V samt datum då de ingivits. Dessa kan även sökas i Diarier i vade- mål (C 1).
F 6 h	Övriga register i konkursmål
F 6 i	Kortregister över obestämda konkursakter samt supplement	Kortregister i forskarexpeditio- nen. Registret upptar de akter som återfinns i serierna F 6 b och F 6 c. På korten över de obestämda akterna står namn samt nummer i övre högra hörnet vilket hänvisar till den bunt där akten återfinns. På korten över supplementserien står namn, år samt ingivnings-nummer.
F 7	LAGFARTSHANDLINGAR		Läsesal
F 7 a	Lagfarts-, uppbuds handlingar, huvudserie	T o m 1783 finns en årsvis löp- numrering i Lagfarts- (uppbuds) protokoll (A 6 a) som överens- stämmer med handlingarnas numre- ring, enligt vilken handlingarna är ordnade. Jämför även bilaga 1 i den manuella arkivförteck- ningen.
F 7 b	Supplement till lagfarts-, uppbuds handlingar
F 8	Inneliggande handlingar i fastighetsmål	Jämför även bilaga 1 i den manuella arkivförteckningen.
F 9	INTECKNINGSHANDLINGAR		Läsesal
F 9 a	Inteckningshandlingar, huvudserie	Handlingarna ansluter till In- teckningsprotokoll (A 7 a). Hand- lingarna är grovordnade årsvis och delvis efter ingivningsdatum. Jämför även bilaga 1 i den manuella arkivförteckningen.
F 9 b	Inteckningshandlingar, dubletter
F 10	Fastighetsvärderingar	Fastighetsvärderingar har som regel tillkommit efter beslut om utmätning av skuld till vilken fastigheten lämnats som säker- het.
F 11	AKTER I SJÖÄRENDEN		Läsesal
F 11 a	Attester till sjöexpeditioner	Serien innehåller handlingar rö- rande tullfrihet i Öresund, "sundhetsbrev", borgensförbindel- ser utställda av kaparredare, s.k. algieriska (turkiska) sjö- pass mm. Protokollering av dessa ärenden skedde efter tillkomsten av Sekreterarens ekonomiprotokoll (A 11 a) i detta protokoll. Olof Jägerskiöld har utförligt be- skrivit dessa handlingars upp- komst och innehåll. Se bilaga i den manuella arkivförteckning- en.
F 11 b	Varucertifikat	Serien innehåller edsbestyrkta uppgifter om skeppslaster insända till magistraten för erhållande av varucertifikat. Dessa varucer- tifikat tjänade under krigstid som bevis för skeppslastens neu- tralitet. Olof Jägerskiöld har utförligt beskrivit dessa hand- lingars uppkomst och innehåll. Se bilaga i den manuella arkiv- förteckningen.
F 11 c	Akter till sjöförklaringar	Särskild protokollserie Sjöför- klaringar (A 13) finns fr.o.m. 1806. Dessförinnan åtrfinns ären- dena i Sekreterarens ekonomipro- tokoll (A 11 a). Jämför även bi- laga 1 i den manuella arkiv- förteckningen.
F 12	Burskapshandlingar	För handlingar rörande burskap, se även Notariens registratur (B 2 a), Notariens ekonomiproto- koll (A 10 a), samt Handels- kollegiums arkiv, Borgerskapets äldstes arkiv och kortregister i forskarexpeditionen.
F 13	Diverse handlingar till sekreterarens och notariens ekonomiprotokoll
F 14	Magistratens diverse inneliggande handlingar	Serien innehåller i stor ut- sträckning handlingar till Sekre- terarens ekonomiprotokoll (A 11 a-b). På handlingarna har i efterhand, i förekommande fall, påförts det datum och sida eller paragraf då ärendet är protokol- lerat i Sekreterarens ekonomipro- tokoll. Vanligt förekommande handlingstyper är suppliker, en- staka memorial, ansökningar om laga utbrytning och värderingar, samt ingivna skrifter av admini- strativ eller ekonomisk art.
F 15	Rådhusrättens diverse inneliggande handlingar	Serien består till största del av besvärsakter, uppbudshandlingar, handlingar i instämda mål och cautioner. En genomgång av serien har skett på 1950-talet, varvid suppliker flyttats till supplik- serien och resterande handlingar ämnesordnats årsvis. Efter 1729 är handlingarna i huvudsak krono- logiskt ordnade.
F 16	Akter och andra handlingar	I serien finns avlagda eder, tjänstehandlingar och inkomna skrivelser med ansökningar till de av magistraten och rådhusrät- ten förvaltade stipendiefonderna. I serien återfinns även olika protokollsutdrag från andra rätter samt handlingar rörande utflyttnings- och hyresmål.
F 17	Klassifikationslistor och andra valhandlingar
F 18	Vederhäftighetsbevis
F 19	Bok för fattiga och husarma
F 20	Edsformulär
F 21	Äktenskapsförord
F 22	Handlingar rörande soldatutskrivning i Stockholm
F 23	Riksdagsrelationer
F 24	Handlingar rörande taxering
F 25	Övriga ämnesordnade handlingar
F 26	Handlingar rörande pesten
G	RÄKENSKAPER		Läsesal
G 1	Magistratens enskilda medel, räkenskaper
G 2	HANDLINGAR RÖRANDE FLODINSKA STIPENDIEFONDEN		Läsesal
G 2 a	Flodinska stipendiefondens räkenskaper
G 2 b	Övriga handlingar rörande Flodinska stipendiefonden
G 3	HANDLINGAR RÖRANDE HELMFELDTSKA STIPENDIEFONDEN		Läsesal
G 3 a	Helmfeldtska stipendiefondens räkenskaper
G 3 b	Övriga handlingar rörande Helmfeldtska stipendiefonden
G 4	Övriga fonder

Success! You have made an order!

An error ocurred!