De lokala skattemyndigheterna bildades 1967 och hade hand om skattskrivningen av invånarna i sitt distrikt (fögderi). De ersatte de tidigare häradsskrivarna på landet och kronouppbördsmyndigheterna i städerna.
Ludvika fögderi omfattade följande församlingar: Grangärde, Grängesberg, Ludvika, Malingsbo, Norrbärke, Säfsnäs och Söderbärke.
De lokala skattemyndigheternas arkiv består främst av olika längder. Mantalslängderna fungerade som befolkningsregister. Fastighetslängder innehåller uppgifter om ägare och taxeringsvärden. Inkomstlängderna lämnar uppgifter om taxerad inkomst och debiteringslängderna anger pensionsgrundande inkomst. De två sistnämnda ersattes fr.o.m. 1979 av skattelängder.
Arkivbildarhistorik
Lokala skattemyndigheten i Ludvika fögderi De lokala skattemyndigheterna bildades 1967 och hade hand om skattskrivningen av invånarna i sitt distrikt (fögderi). De ersatte de tidigare häradsskrivarna på landet och kronouppbördsmyndigheterna (kronokamrerarna)i städerna.
Regional myndighet i skatteärenden var länsstyrelsen fram till 1/1 1987 då Länsskattemyndigheten bildades. Fr.o.m. 1991 slogs denna ihop med de lokala skattemyndigheterna till en ny länsmyndighet, Skattemyndigheten.
Ludvika fögderi omfattade följande församlingar: Grangärde, Grängesberg, Ludvika, Malingsbo, Norrbärke, Säfsnäs och Söderbärke.
Ordning & struktur
Längderna är oftast uppdelade på församlingar, i större städer även taxeringsdistrikt. För att hitta en viss person behöver man uppgift om bostadsadressen och helst även fastighetsbeteckningen. Personer som inte varit mantalsskrivna på orten (t.ex. utländska medborgare som arbetat tillfälligt i Sverige) brukar redovisas för sig, ibland sist i längden.