Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).
Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/
Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.
Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.
Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.
För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.
Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.
Svenska Zionistföreningen i Stockholm : Svenska Zionistföreningen bildades i Stockholm 30 januari 1910 med 20 inskrivna medlemmar. Några eldsjälar i föreningen arbetade målmedvetet på att sprida de zionistiska idéerna, trots motstånd och inre strider. Man anskaffade ett bibliotek och grundade studiecirklar, där medlemmarna studerade zionism. Zionistföreningen tog initiativ till att det bildades föreningar även i Göteborg och Kristiania. På Zionistföreningens initiativ arrangerades 1:a skandinaviska zionistkonferensen 5-6 januari 1913 i Stockholm.
1:a Skandinaviska zionistkonferensen i Stockholm: På Svenska Zionistföreningens initiativ arrangerades 1:a skandinaviska zionistkonferensen 5-6 januari 1913 i Stockholm. I konferensen deltog medlemmar från zionistföreningarna i Stockholm, Göteborg och Kristiania. Vid konferensen fattades beslut om att bilda Skandinaviska Zionistförbundet.
Skandinaviska Zionistförbundet: Skandinaviska Zionistförbundet bildades vid 1:a Skandinaviska zionistkonferensen i Stockholm 1913. Där bestämdes att Zionistförbundet skulle vara en sammanslutning av alla zionistföreningar i Sverige, Norge och Danmark. Förbundet skulle ledas av en förbundsstyrelse på 6 personer, av vilka 3 personer utgjorde ett verkställande utskott.
Hebreiska skolföreningen Iwriah: Hebreiska skolföreningen bildades vid ett konstituerande möte 11 april 1915. Vid det följande mötet i maj bestämdes att föreningen skulle heta Hebreiska skolföreningen Iwriah och att föreningens ändamål var att befrämja hebereiska språkets utveckling i Stockholm. En skola med samma syfte verkade även en mycket kort tid i Stockholm.
Vandrarföreningen Blau-Weiss: Vandrarföreningen Blau-Weiss grundades 1916 med målsättningen att stärka judisk ungdom fysiskt och att återföra dem till judendomen. Blau-Weiss föreningar fanns vid denna tidpunkt i alla större tyskatalande städer och som medlemmar fanns uteslutande invandrare eller barn till invandrare från Östeuropa eller Tyskland. Verksamheten bestod av vandringar, gymnastik, simning, boxning, sång, undervisning i hebreiska samt insamlingsaktiviteter och finansierades helt genom medlemsavgifter, gåvor och lotterier. Föreningen hade en egen lokal på Stora Nygatan. Blau-Weiss var Sveriges första sionistiska ungdomsförening och medverkade till att en samnordisk ungdomsorganisation bildades i Köpenhamn 1919. År 1920 antog man namnet Judiska Ungdomsföreningen Blau-Weiss och 1925 ändrades namnet till Judisk Ungdom. 1932 slogs Judisk Ungdom samman med den 1926 bildade Judiska Sällskapsklubben och föreningen tog namnet Judiska Klubben. Judiska Klubben hade en bred verksamhet och ägnade sig åt föredrag, diskussioner, studiecirkelarbete, ordnade utflykter och dansaftnar, men idkade även välgörenhet och deltog bl.a. i arbetet för hjälp åt behövande trosfränder.
Judiska Klubben: Klubben verkade åtminstone 1916-1917. Uppgifter om klubben saknas.
Hebreiska gruppen/klubben: Klubben verkade åtminstone 1915-1917. Övriga uppgifter om klubben saknas.
Arkivet innehåller handlingar för Svenska Zionistföreningen i Stockholm, Skandinaviska Zionistförbundet:, 1:a Skandinaviska zionistkonferensen i Stockholm, Hebreiska skolföreningen Iwriah, Vandrarföreningen Blau-Weiss, Judiska klubben samt Hebreiska klubben/gruppen. Handlingarna rörande de sionistiska föreningarna samlades in av överrabbinen Morton H. Narrowe i samband med att han skrev sin avhandling "Zionism in Sweden, its beginnings until the end of World War I", vilken utkom 1990.
Se även Aisik Libmans papper (730128/08/14) samt Bild- och fotosamlingen (730128/10), volymerna K 1 b:1-2.
Mikaela Nybohm
Arkivet innehåller handlingar för Svenska Zionistföreningen i Stockholm, Skandinaviska zionistförbundet:, 1:a Skandinaviska Zionistkonferensen i Stockholm, Hebreiska skolföreningen Iwriah, Vandrarföreningen Blau-Weiss samt Judiska klubben.
Arkivbildarhistorik
Svenska Zionistföreningen i Stockholm Svenska Zionistföreningen bildades i Stockholm 30 januari 1910 med 20 inskrivna medlemmar. Några eldsjälar i föreningen arbetade målmedvetet på att sprida de zionistiska idéerna, trots motstånd och inre strider. Man anskaffade ett bibliotek och grundade studiecirklar, där medlemmarna studerade zionism. Zionistföreningen tog initiativ till att det bildades föreningar även i Göteborg och Kristiania. På Zionistföreningens initiativ arrangerades 1:a skandinaviska zionistkonferensen 5-6 januari 1913 i Stockholm.
Arkivhistorik
Arkivet ingår som ett delarkiv i Judiska församlingens arkiv, som deponerades hos Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare.
Svenska Zionistföreningen i Stockholm : Svenska Zionistföreningen bildades i Stockholm 30 januari 1910 med 20 inskrivna medlemmar. Några eldsjälar i föreningen arbetade målmedvetet på att sprida de zionistiska idéerna, trots motstånd och inre strider. Man anskaffade ett bibliotek och grundade studiecirklar, där medlemmarna studerade zionism. Zionistföreningen tog initiativ till att det bildades föreningar även i Göteborg och Kristiania. På Zionistföreningens initiativ arrangerades 1:a skandinaviska zionistkonferensen 5-6 januari 1913 i Stockholm.
1:a Skandinaviska zionistkonferensen i Stockholm: På Svenska Zionistföreningens initiativ arrangerades 1:a skandinaviska zionistkonferensen 5-6 januari 1913 i Stockholm. I konferensen deltog medlemmar från zionistföreningarna i Stockholm, Göteborg och Kristiania. Vid konferensen fattades beslut om att bilda Skandinaviska Zionistförbundet.
Skandinaviska Zionistförbundet: Skandinaviska Zionistförbundet bildades vid 1:a Skandinaviska zionistkonferensen i Stockholm 1913. Där bestämdes att Zionistförbundet skulle vara en sammanslutning av alla zionistföreningar i Sverige, Norge och Danmark. Förbundet skulle ledas av en förbundsstyrelse på 6 personer, av vilka 3 personer utgjorde ett verkställande utskott.
Hebreiska skolföreningen Iwriah: Hebreiska skolföreningen bildades vid ett konstituerande möte 11 april 1915. Vid det följande mötet i maj bestämdes att föreningen skulle heta Hebreiska skolföreningen Iwriah och att föreningens ändamål var att befrämja hebereiska språkets utveckling i Stockholm. En skola med samma syfte verkade även en mycket kort tid i Stockholm.
Vandrarföreningen Blau-Weiss: Vandrarföreningen Blau-Weiss grundades 1916 med målsättningen att stärka judisk ungdom fysiskt och att återföra dem till judendomen. Blau-Weiss föreningar fanns vid denna tidpunkt i alla större tyskatalande städer och som medlemmar fanns uteslutande invandrare eller barn till invandrare från Östeuropa eller Tyskland. Verksamheten bestod av vandringar, gymnastik, simning, boxning, sång, undervisning i hebreiska samt insamlingsaktiviteter och finansierades helt genom medlemsavgifter, gåvor och lotterier. Föreningen hade en egen lokal på Stora Nygatan. Blau-Weiss var Sveriges första sionistiska ungdomsförening och medverkade till att en samnordisk ungdomsorganisation bildades i Köpenhamn 1919. År 1920 antog man namnet Judiska Ungdomsföreningen Blau-Weiss och 1925 ändrades namnet till Judisk Ungdom. 1932 slogs Judisk Ungdom samman med den 1926 bildade Judiska Sällskapsklubben och föreningen tog namnet Judiska Klubben. Judiska Klubben hade en bred verksamhet och ägnade sig åt föredrag, diskussioner, studiecirkelarbete, ordnade utflykter och dansaftnar, men idkade även välgörenhet och deltog bl.a. i arbetet för hjälp åt behövande trosfränder.
Judiska Klubben: Klubben verkade åtminstone 1916-1917. Uppgifter om klubben saknas.
Hebreiska gruppen/klubben: Klubben verkade åtminstone 1915-1917. Övriga uppgifter om klubben saknas.
Arkivet innehåller handlingar för Svenska Zionistföreningen i Stockholm, Skandinaviska Zionistförbundet:, 1:a Skandinaviska zionistkonferensen i Stockholm, Hebreiska skolföreningen Iwriah, Vandrarföreningen Blau-Weiss, Judiska klubben samt Hebreiska klubben/gruppen. Handlingarna rörande de sionistiska föreningarna samlades in av överrabbinen Morton H. Narrowe i samband med att han skrev sin avhandling "Zionism in Sweden, its beginnings until the end of World War I", vilken utkom 1990.
Se även Aisik Libmans papper (730128/08/14) samt Bild- och fotosamlingen (730128/10), volymerna K 1 b:1-2.