I samband med förhandlingar om lönesättningen för stadens distriktsläkare träffades den 30 juni 1951 en överenskommelse mellan stadskollegiets lönekommittés förhandlingarsdelegerade och representanter för Sveriges läkarförbund om att en särskild kommitté skulle tillsättas med uppdrag att utreda frågan om distriktsläkarorganisationen. Med anledning härav tillsatte stadskollegiet den 20 september 1951, efter hemställan av borgarrådet John Bergvall, en dylik kommitté. Kommittén fann emellertid under arbetets gång att alla förslag till organisatoriska förändringar hängde intimt samman med frågorna om distriktsläkarnas lönevillkor. Kommittén gjorde därför den 14 maj en hemställan till stadskollegiet att förhandlingarna om distriksläkarnas lönevillkor skulle upptas jämsides med behandlingen om organisationsfrågan. Som svar på kommitténs hemställan uppdrog stadskollegiet den 5 juni 1952 åt representanter för kommittén och lönekommittén att å stadens vägnar förhandla med Sveriges läkarförbund rörande de frågor om distriktsläkarnas anställnings- och lönevillkor, som sammanhängde med ärendet om ändrad distriktsläkarorganisation.
Det visade sig emellertid snart, att starka motsättningar fanns om såväl organisationsformen som de ekonomiska betingelserna för distriktsläkarvården. Under förhandlingarnas gång hade riksdagen år 1953 antagit lagen om allmän sjukförsäkring, som skulle träda i kraft år 1955. Ovissheten om den nya sjukförsäkringslagens inverkan i ekonomiskt avseende på disktiksläkarorganisationen i förening med de principiella motsättningarna mellan parterna föranledde läkarförbundet att den 21 december 1953 meddela, att förhandlingarna enligt förbundets meninginte kunde leda till några positiva resultat.
I en skrivelse till stadskollegiet den 22 februari 1954 meddelade kommittén, att den i det uppkomna läget inte längre fann det möjligt att utarbeta en konkret plan för distriktsläkarvården bl a därför att frågan om den mest ändamålsenliga organisationen inte hade kunnat lösas utan samtidigt beaktande av de ekonomiska konsekvenserna. Kommittén fann det emellertid angeläget att redovisa de principlösningar beträffande distriktsläkarorganisationen, som hade framlagts inom kommittén. Samtidigt hemställde kommittén att löneförhandlingarna för stadens del skulle övertagas av lönenämnden medan erfoderliga utredningar av organisationsfrågan skulle ske inom sjukvårdsroteln.
Kommitténs protokoll och handlingar överlämnades av personal nämndens personaladministrativa avdelning till stadsarkivet i maj 1975.
Stockholm i stadsarkivet den 5 september 1975
Sigrid Högberg
Delegerade För Förhandlingar Om Distriktsläkarnas Anställnings Och Lönevillkor (1952-1953)
Ordning & struktur
Arkivnr: SSA/14661
Förteckning 349
Förteckning
över
Stadskollegiets kommitté för utredning
av distriktsläkarorganisationen
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2025-04-29 12:47:57
I samband med förhandlingar om lönesättningen för stadens distriktsläkare träffades den 30 juni 1951 en överenskommelse mellan stadskollegiets lönekommittés förhandlingarsdelegerade och representanter för Sveriges läkarförbund om att en särskild kommitté skulle tillsättas med uppdrag att utreda frågan om distriktsläkarorganisationen. Med anledning härav tillsatte stadskollegiet den 20 september 1951, efter hemställan av borgarrådet John Bergvall, en dylik kommitté. Kommittén fann emellertid under arbetets gång att alla förslag till organisatoriska förändringar hängde intimt samman med frågorna om distriktsläkarnas lönevillkor. Kommittén gjorde därför den 14 maj en hemställan till stadskollegiet att förhandlingarna om distriksläkarnas lönevillkor skulle upptas jämsides med behandlingen om organisationsfrågan. Som svar på kommitténs hemställan uppdrog stadskollegiet den 5 juni 1952 åt representanter för kommittén och lönekommittén att å stadens vägnar förhandla med Sveriges läkarförbund rörande de frågor om distriktsläkarnas anställnings- och lönevillkor, som sammanhängde med ärendet om ändrad distriktsläkarorganisation.
Det visade sig emellertid snart, att starka motsättningar fanns om såväl organisationsformen som de ekonomiska betingelserna för distriktsläkarvården. Under förhandlingarnas gång hade riksdagen år 1953 antagit lagen om allmän sjukförsäkring, som skulle träda i kraft år 1955. Ovissheten om den nya sjukförsäkringslagens inverkan i ekonomiskt avseende på disktiksläkarorganisationen i förening med de principiella motsättningarna mellan parterna föranledde läkarförbundet att den 21 december 1953 meddela, att förhandlingarna enligt förbundets meninginte kunde leda till några positiva resultat.
I en skrivelse till stadskollegiet den 22 februari 1954 meddelade kommittén, att den i det uppkomna läget inte längre fann det möjligt att utarbeta en konkret plan för distriktsläkarvården bl a därför att frågan om den mest ändamålsenliga organisationen inte hade kunnat lösas utan samtidigt beaktande av de ekonomiska konsekvenserna. Kommittén fann det emellertid angeläget att redovisa de principlösningar beträffande distriktsläkarorganisationen, som hade framlagts inom kommittén. Samtidigt hemställde kommittén att löneförhandlingarna för stadens del skulle övertagas av lönenämnden medan erfoderliga utredningar av organisationsfrågan skulle ske inom sjukvårdsroteln.
Kommitténs protokoll och handlingar överlämnades av personal nämndens personaladministrativa avdelning till stadsarkivet i maj 1975.