Den militära ridskolan vid Strömsholm grundades 1868. Dessförinnan hade militära ridskolor tidvis funnits vid olika kavalleriregementen, men i övrigt hade kavallerister fått söka sig sin ridutbildning på privat väg. Vid mitten av 1800-talet upplevde man på ansvarigt håll bristen på ridskolor i allmänhet och avsaknaden av en enhetlig militära ridutbildning för kavalleri- officerare i synnerhet, som besvärande eller rentav akut. Ute i Europa fanns förebilder till den militära ridskola man planerade. Det diskuterades länge var den skulle förläggas och valet föll på Strömsholms slott i Värmland, en plats med långa anor var beträffar både hästar och ridning. På kungligt initiativ hade ett stuteri anlagts där redan under 1500-talet och en tid drevs även ridskola (under början av 1800-talet).
Ridskolans uppgift fastställdes till att utbilda officerare inom huvudsakligen kavalleriet i såväl ridning som krigsvetenskap, vapenföring, veterinärlära med mera. Under dess första chef, hovstallmästare Fischerström (1868-92), fick skolan en form som den behöll det första halvseklet med endast smärre förändringar.
Ridskolans verksamhet var dock beroende av utvecklingen på krigets och försvarets områden. Hästens och därmed också ridskolans värde inom försvaret hade efter första världskriget alltmer börjat ifrågasättas. Genom 1925 årsförsvarsbeslut fick kavalleriet vidkännas ned- skärningar, så även ridskolan. För att möta hotet om nedläggning skedde en nyordning av skolans verksamhet i början av 1930-talet. Ridskolan för kavalleriofficerare omstöptes till en för arméns samtliga truppslag gemensam rid- och körskola. Utbildningen lade tonvikt på ridning, körning samt hästens handhavande och vård och syftade till att utbilda instruktörer.
Under 1950- och 60-talen försvann hästen successivt ur försvarsorganisationen. Röster höjdes för att också lägga ned arméns rid- och körskola. 1968-70 avvecklades ridutbildningen i militär regi på Strömsholm. Anläggningen övertogs av Ridfrämjandet och Svenska rid- sportens centralförbund.
Handlingarna som redovisas i denna förteckning inlever- erades till Krigsarkivet under år 1936 i enlighet med generalorder nr 393/1936.
Litteratur: N Fischerström Ridskolan å Strömsholm 50 år. Minnesskrift (Uppsala 1918)
H G:son Lagercrantz Ridskolan å Strömsholm 75 år. Minnesskrift (Stockholm 1943)
H Leche Det svenska kavalleriet. Ett truppslags nutidshistoria och framtid (Stockholm 1979).
Arkivbildarhistorik
Arméns rid- och körskola Ridskolan 1868-1957 Arméns rid- och körskola 1957-1970 Ridskolan på Strömsholms slott tillkom 1868 med uppgift att åt kavalleriets m m befäl ge undervisning i ridkonsten, veterinärlära, hovbeslag, vapenföring och gymnastik. (Regl. 4.7.1868). Namnbyte 1957 till Arméns rid- och körskola. Uppgifterna därefter var att utbilda befäl på aktiv stat vid infanteriet och kavalleriet till instruktörer m m i körning eller ridning Litteratur: N Fischerström, Ridskolan å Strömsholm 50 år den 4 juli 1918 (1918); H G:son Lagercrantz, Ridskolan å Strömsholm 75 år den 4 juli 1943. Minnesskrift (1943).
Ordning & struktur
Arkivnr KrA/0219:003A:Ö:001
Förteckning
över
Ridskolan Strömsholm
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2021-02-15 13:50:40
Ridskolan Strömsholm.
HISTORIK
Arméns rid- och körskola
Den militära ridskolan vid Strömsholm grundades 1868. Dessförinnan hade militära ridskolor tidvis funnits vid olika kavalleriregementen, men i övrigt hade kavallerister fått söka sig sin ridutbildning på privat väg. Vid mitten av 1800-talet upplevde man på ansvarigt håll bristen på ridskolor i allmänhet och avsaknaden av en enhetlig militära ridutbildning för kavalleri- officerare i synnerhet, som besvärande eller rentav akut. Ute i Europa fanns förebilder till den militära ridskola man planerade. Det diskuterades länge var den skulle förläggas och valet föll på Strömsholms slott i Värmland, en plats med långa anor var beträffar både hästar och ridning. På kungligt initiativ hade ett stuteri anlagts där redan under 1500-talet och en tid drevs även ridskola (under början av 1800-talet).
Ridskolans uppgift fastställdes till att utbilda officerare inom huvudsakligen kavalleriet i såväl ridning som krigsvetenskap, vapenföring, veterinärlära med mera. Under dess första chef, hovstallmästare Fischerström (1868-92), fick skolan en form som den behöll det första halvseklet med endast smärre förändringar.
Ridskolans verksamhet var dock beroende av utvecklingen på krigets och försvarets områden. Hästens och därmed också ridskolans värde inom försvaret hade efter första världskriget alltmer börjat ifrågasättas. Genom 1925 årsförsvarsbeslut fick kavalleriet vidkännas ned- skärningar, så även ridskolan. För att möta hotet om nedläggning skedde en nyordning av skolans verksamhet i början av 1930-talet. Ridskolan för kavalleriofficerare omstöptes till en för arméns samtliga truppslag gemensam rid- och körskola. Utbildningen lade tonvikt på ridning, körning samt hästens handhavande och vård och syftade till att utbilda instruktörer.
Under 1950- och 60-talen försvann hästen successivt ur försvarsorganisationen. Röster höjdes för att också lägga ned arméns rid- och körskola. 1968-70 avvecklades ridutbildningen i militär regi på Strömsholm. Anläggningen övertogs av Ridfrämjandet och Svenska rid- sportens centralförbund.
Handlingarna som redovisas i denna förteckning inlever- erades till Krigsarkivet under år 1936 i enlighet med generalorder nr 393/1936.
Litteratur: N Fischerström Ridskolan å Strömsholm 50 år. Minnesskrift (Uppsala 1918)
H G:son Lagercrantz Ridskolan å Strömsholm 75 år. Minnesskrift (Stockholm 1943)
H Leche Det svenska kavalleriet. Ett truppslags nutidshistoria och framtid (Stockholm 1979).