Wahlaholm, ett mantal säteri, beläget i Hova socken (Norra Vadsbo härad, Skaraborgs län), hade tidigare varit i kronans ägo innan det i början av 1600-talet förvärvades av släkten Hård. Av senare ägare märks bl.a. medlemmar av ätten von Knorring. 1834 köptes Wahlaholm av Jonas Waern, bruksdisponent vid Uddeholm. Jonas Waern (1799 16/7-1868 13/1) var född på Högen i Billingsfors och son till brukspatron Leonard (Lennart) Magnus Waern och Brita Cecilia (Cilla) W. f. Tranchell. Jonas W. blev student i Uppsala 1817, avlade kansliexamen 1818 och officersexamen 1820 samt blev löjtnant vid ingenjörskårens fältmätningsbrigad 1822. 1823 gifte sig Waern med Sara Christina (Stina) af Geijerstam (1805 23/8-1878 6/2) f. på Frösvidals bruk i Kils sn (Ör.), dotter till brukspatron Carl Gustaf af Geijerstam och Christina von Hofsten. De unga makarna slog sig först ner på Adolfsfors bruk i Köla sn, som Jonas skulle sköta åt sin far. Men under sin studietid i Uppsala hade Jonas blivit medlem av Götiska förbundet och Manhemsförbundet samt gjort bekantskap med Carl Jonas Love Almqvist. Under inflytande av dennes idéer sålde Jonas året därpå (1824) Adolsfors och tog endast undan en mindre jordlott som kallades Erlingsrud efter hans förbundsnamn i Götiska förbundet Erling Skjalgsson. Tillsammans med Almqvist och Gustaf Hazelius som inköpt var sitt liknande mindre jordbruk i samma trakt, sökte man här leva bondeliv i Rosseaus anda. Efter halvtannat år upplöstes den lilla kolonin och Waern återvände till brukslivet. Unga fru Stina hade fäst sig vid stället och fann det vemodigt att behöva lämna det. Långt senare berättade hon för sin yngsta dotter Anna g. Geijer om den säreget förtätade stämning som rått då man om vinterkvällarna samlades vid brasan och medan männen var sysselsatta med träslöjd och kvinnorna spann och Almqvist ur ett litet hörnskåp plockade fram något av sina opublicerade manuskript och läste högt ur för de andra. 1826 blev Waern löjtnant vid ingenjörskårens fortifikationsbrigad och 1827 anlade han Gullspångs bruk under Ribbingsfors, (Amnehärads sn) samt var disponent där 1827-1830. 1830 utsågs Jonas W. till disponent för Uddeholms bolag och bosatte sig på Uddeholms herrgård i Norra Råda sn. Under denna tid, förra delen av 1830-talet, köpte Waern först Melltorp i Hova sn 1833, som han kort där efter åter sålde och sedan-som tidigare nämnts-Wahlaholm 1834. Avsikten var att även här anlägga ett bruk, men Waern lyckades aldrig få tillräcklig vattenrätt, varför denna plan fick förfalla. I stället satsades här på lantbruk och kreatursavel. Waern lät korsa svenskt korthorn med Ayrshire och resultatet blev rödbrokig svensk boskap eller den s.k. Wahlaholmsrasen. Under några år på 1830-talet satt Waern i riksdagen och var jämte Thore Petre en av talesmännen för den liberala oppositionen. 1844 utnämndes Waern till konsultativt statsråd, men avgick 1848, då Oscar I:s politik förändrats i konservativ riktning. 1840 flyttade Jonas Waern från Uddeholm till det något sydligare belägna Risberg. Han kvarstod som affärsdisponent till 1855, vilket år familjen flyttade till Wahlaholm som Waern under tiden låtit förändra. När Jonas W. köpte gården, låg den dåvarande huvudbyggnaden i fonden av allén med två par flyglar på ömse sidor. Waern lät flytta den gamla manbyggnaden till nuvarande Stora Hederna vilken gård inköptes 1840 samt lät riva de båda mindre och flytta den vänstra större flygeln. På den sistnämndas plats uppfördes så en ny herrgårdsbyggnad i empirestil, nära nog identiskt lik den på Ribbingsfors. Av de bevarade kapitalböckerna kan man se att stengrunden till den nya byggnaden började läggas 1848. Sex år senare 1854 stod detta corps de logis färdigt. Waern, som bland andra uppdrag varit medlem av 1852 års kommitté för järnvägen Köping-Hult med säte i Örebro, utnämndes 1857 till landshövding i Skaraborgs län, i vilket samband han även adlades. Jonas W. kom då tidvis att under arbetsveckorna vistas på landshövdingeresidenset Marieholm i Leksbergs sn (nu inkorp. med Mariestad), medan familjen i övrigt var bosatt på Wahlaholm. En del räkenskapsböcker från Marieholm omfattande tiden 1858-1868 ingår i Wahlaholms gårdsarkiv. Waern avgick som landshövding 1866 och avled på Wahlaholm 1868. -Utom de tidigare nämnda gårdarna ägde Jonas W. även Gårdsjö (från 1837) och Nyängsholm (fastebrev fr. 1847) med underlydande, båda i Hova sn, samt hälften av Karlslunds egendom i Längbro sn. (Ör.) Strödda räkenskapshandlingar rörande samtliga dessa ställen ingår i Wahlaholms gårdsarkiv. Jonas Waerns hustru Stina Waern överlevde sin make i tio år och var då mesta tiden bosatt på Wahlaholm tillsammans med sonen Waldemars familj och sin sällskapsdam Hilda af Segerström. 17 dec. 1875 tidigt på morgonen inträffade en brand som lade Wahlaholms huvudbyggnad i aska. FÖR FORTSÄTTNING AV ARKIVBESKRIVNINGEN SE MANUELLT SKRIVEN FÖRTECKNING.
Wahlaholm, ett mantal säteri, beläget i Hova socken (Norra Vadsbo härad, Skaraborgs län), hade tidigare varit i kronans ägo innan det i början av 1600-talet förvärvades av släkten Hård. Av senare ägare märks bl.a. medlemmar av ätten von Knorring. 1834 köptes Wahlaholm av Jonas Waern, bruksdisponent vid Uddeholm. Jonas Waern (1799 16/7-1868 13/1) var född på Högen i Billingsfors och son till brukspatron Leonard (Lennart) Magnus Waern och Brita Cecilia (Cilla) W. f. Tranchell. Jonas W. blev student i Uppsala 1817, avlade kansliexamen 1818 och officersexamen 1820 samt blev löjtnant vid ingenjörskårens fältmätningsbrigad 1822. 1823 gifte sig Waern med Sara Christina (Stina) af Geijerstam (1805 23/8-1878 6/2) f. på Frösvidals bruk i Kils sn (Ör.), dotter till brukspatron Carl Gustaf af Geijerstam och Christina von Hofsten. De unga makarna slog sig först ner på Adolfsfors bruk i Köla sn, som Jonas skulle sköta åt sin far. Men under sin studietid i Uppsala hade Jonas blivit medlem av Götiska förbundet och Manhemsförbundet samt gjort bekantskap med Carl Jonas Love Almqvist. Under inflytande av dennes idéer sålde Jonas året därpå (1824) Adolsfors och tog endast undan en mindre jordlott som kallades Erlingsrud efter hans förbundsnamn i Götiska förbundet Erling Skjalgsson. Tillsammans med Almqvist och Gustaf Hazelius som inköpt var sitt liknande mindre jordbruk i samma trakt, sökte man här leva bondeliv i Rosseaus anda. Efter halvtannat år upplöstes den lilla kolonin och Waern återvände till brukslivet. Unga fru Stina hade fäst sig vid stället och fann det vemodigt att behöva lämna det. Långt senare berättade hon för sin yngsta dotter Anna g. Geijer om den säreget förtätade stämning som rått då man om vinterkvällarna samlades vid brasan och medan männen var sysselsatta med träslöjd och kvinnorna spann och Almqvist ur ett litet hörnskåp plockade fram något av sina opublicerade manuskript och läste högt ur för de andra. 1826 blev Waern löjtnant vid ingenjörskårens fortifikationsbrigad och 1827 anlade han Gullspångs bruk under Ribbingsfors, (Amnehärads sn) samt var disponent där 1827-1830. 1830 utsågs Jonas W. till disponent för Uddeholms bolag och bosatte sig på Uddeholms herrgård i Norra Råda sn. Under denna tid, förra delen av 1830-talet, köpte Waern först Melltorp i Hova sn 1833, som han kort där efter åter sålde och sedan-som tidigare nämnts-Wahlaholm 1834. Avsikten var att även här anlägga ett bruk, men Waern lyckades aldrig få tillräcklig vattenrätt, varför denna plan fick förfalla. I stället satsades här på lantbruk och kreatursavel. Waern lät korsa svenskt korthorn med Ayrshire och resultatet blev rödbrokig svensk boskap eller den s.k. Wahlaholmsrasen. Under några år på 1830-talet satt Waern i riksdagen och var jämte Thore Petre en av talesmännen för den liberala oppositionen. 1844 utnämndes Waern till konsultativt statsråd, men avgick 1848, då Oscar I:s politik förändrats i konservativ riktning. 1840 flyttade Jonas Waern från Uddeholm till det något sydligare belägna Risberg. Han kvarstod som affärsdisponent till 1855, vilket år familjen flyttade till Wahlaholm som Waern under tiden låtit förändra. När Jonas W. köpte gården, låg den dåvarande huvudbyggnaden i fonden av allén med två par flyglar på ömse sidor. Waern lät flytta den gamla manbyggnaden till nuvarande Stora Hederna vilken gård inköptes 1840 samt lät riva de båda mindre och flytta den vänstra större flygeln. På den sistnämndas plats uppfördes så en ny herrgårdsbyggnad i empirestil, nära nog identiskt lik den på Ribbingsfors. Av de bevarade kapitalböckerna kan man se att stengrunden till den nya byggnaden började läggas 1848. Sex år senare 1854 stod detta corps de logis färdigt. Waern, som bland andra uppdrag varit medlem av 1852 års kommitté för järnvägen Köping-Hult med säte i Örebro, utnämndes 1857 till landshövding i Skaraborgs län, i vilket samband han även adlades. Jonas W. kom då tidvis att under arbetsveckorna vistas på landshövdingeresidenset Marieholm i Leksbergs sn (nu inkorp. med Mariestad), medan familjen i övrigt var bosatt på Wahlaholm. En del räkenskapsböcker från Marieholm omfattande tiden 1858-1868 ingår i Wahlaholms gårdsarkiv. Waern avgick som landshövding 1866 och avled på Wahlaholm 1868. -Utom de tidigare nämnda gårdarna ägde Jonas W. även Gårdsjö (från 1837) och Nyängsholm (fastebrev fr. 1847) med underlydande, båda i Hova sn, samt hälften av Karlslunds egendom i Längbro sn. (Ör.) Strödda räkenskapshandlingar rörande samtliga dessa ställen ingår i Wahlaholms gårdsarkiv. Jonas Waerns hustru Stina Waern överlevde sin make i tio år och var då mesta tiden bosatt på Wahlaholm tillsammans med sonen Waldemars familj och sin sällskapsdam Hilda af Segerström. 17 dec. 1875 tidigt på morgonen inträffade en brand som lade Wahlaholms huvudbyggnad i aska. FÖR FORTSÄTTNING AV ARKIVBESKRIVNINGEN SE MANUELLT SKRIVEN FÖRTECKNING.
(I egenskap av förvaltare för Marieholms kungsgård (Leksbergs socken) och Karlslund (Längbro socken, Örebro) samt disponent för bl.a. Ribbingsfors (Amnehärads socken) titulerades Waldemar W brukspatron.)
(Vid den brand som 1875-12-17 lade Wahlaholms corps de logis i aska, förstördes även de flesta åtkomsthandlingarna som här föreligger i avskrift från 1876 och följande år.)
(Ibland kallade dagsverks- journaler.) Serien är inbunden, då annat ej anges. Luckor: 1840-1841, 1842-1843, 1871-1872, 1880-1881, 1884-1885 och 1919 1/11-1922 31/10.
F. statsrådet Jonas Waern utnämn- des till landshövding i Skara- borgs län 1857 14/12 och inflyt- tade i samband med detta på resi- denset, Marieholms kungsgård i Leksbergs socken, (nu inkorp. med Mariestad).