bild
Arkiv

Civilförsvarssektionen

Länsstyrelsen i Uppsala län

Basic data

Reference codeSE/ULA/11035/304
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/MByZIcmaweZJTe018W43t3
Extent
11.5 Hyllmeter 
Date
1953 – 1971  (Tidsomfång)
Terms and conditionsDelvis
Notes on terms and conditionsVissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
Finding aid
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
Archive institutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Record creator / Origination
Länsstyrelsen i Uppsala län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Content and Biographical History

Scope and Content

Civilförsvarssektionens arkiv innehåller handlingar från civilförsvarets planering inför ett fientligt anfall mot Sverige. De handlar om utrymning av städer, livsmedelsförsörjning, skyddsrumsbyggande och mycket annat.

I den omfattande serien Inkomna handlingar (D I ab) är ärendena sorterade i ordning efter en diarieplan, exempelvis A) civilförsvarets organisation och planer; C) utbildnings- och övningsärenden; D) materiel- och förrådsärenden; E) skyddsrum.

Landskansliet indelades i sektioner 1953. Efter omorganisationen 1971 behandlades civilförsvarsärenden av planeringsavdelningens försvarsenhet.

Observera att civilförsvarssektionens arkiv är delat i en öppen och en hemlig del. Detta är den öppna delen.
Biographical history
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Då delades verksamheten upp på mindre sektioner. Landskansliet i Uppsala län indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen.

Sedan dess har länsstyrelserna omorganiserats fler gånger. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och underordnade enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter. 1991 infördes den "samordnade länsstyrelsen", en plattare organisation med ett tiotal enheter och en gemensam diarieplan. Vid länsstyrelsen i Uppsala hade en omorganisation i denna riktning genomförts redan 1989. Därför upphör arkiven för de flesta avdelningar och enheter den 31 december 1988.


Accessibility

SecrecyDelvis

Control

Created31/07/1998 00:00:00
Amended24/08/2022 14:00:06