Arkiv

Prövningsnämndens kansli

Länsstyrelsen i Uppsala län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11035/307

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/MxyZIcmaweZJTe018W43t3

Omfång

187,2 Hyllmeter

Datering

1958 – 1971 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Uppsala län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Skatteärenden behandlades av länsstyrelsens landskontor. Den som var missnöjd med ett taxeringsbeslut kunde överklaga till prövningsnämnden. När landskontoret 1958 indelades i sektioner bildade prövningsnämndens kansli ett eget arkiv.

I detta arkiv finns bland annat fastighetstaxeringslängder (F I a) och inkomsttaxeringslängder (F I b), två mycket omfattande serier. Dessutom innehåller det de allmänna fastighetsdeklarationerna år 1970 (F II aa) och allmänna självdeklarationer för privatpersoner (F II bc) år 1966. (Övriga årgångar har gallrats ut.) Serierna A I och A II består av protokoll med prövningsnämndens beslut, inklusive bilagor, angående felaktiga deklarationer och andra taxeringsärenden.

Vid länsstyrelsens omorganisation 1971 efterträddes prövningsnämnden av länsskatterätten, som ingick i länsstyrelsens rättsenhet. 1979 bröts länsdomstolarna (länsrätten, länsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten) ut från länsstyrelsen till en ny fristående förvaltningsdomstol, kallad länsrätten.

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Då delades verksamheten upp på mindre sektioner. Landskansliet i Uppsala län indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen.

Sedan dess har länsstyrelserna omorganiserats fler gånger. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och underordnade enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter. 1991 infördes den "samordnade länsstyrelsen", en plattare organisation med ett tiotal enheter och en gemensam diarieplan. Vid länsstyrelsen i Uppsala hade en omorganisation i denna riktning genomförts redan 1989. Därför upphör arkiven för de flesta avdelningar och enheter den 31 december 1988.

Tillgänglighet

Sekretess