Landskontoret indelades 1958 i sektioner. En stor del av taxeringssektionens uppgifter handlade om den allmänna varuskatten (oms), föregångaren till mervärdesskatten (moms). I protokollen (serie A I) förekommer även taxeringsärenden av många andra slag.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.
Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.
Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.
Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Då delades verksamheten upp på mindre sektioner. Landskansliet i Uppsala län indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen.
Sedan dess har länsstyrelserna omorganiserats fler gånger. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och underordnade enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter. 1991 infördes den "samordnade länsstyrelsen", en plattare organisation med ett tiotal enheter och en gemensam diarieplan. Vid länsstyrelsen i Uppsala hade en omorganisation i denna riktning genomförts redan 1989. Därför upphör arkiven för de flesta avdelningar och enheter den 31 december 1988.
Ordning & struktur
Från 1/1 1969 till 30/6 1971 ingick mervärdesskatteenheten i taxeringssektionen. Därför innehåller arkivet bland annat dossiéer för momspliktiga näringsidkare 1969-1970 (serie F I a).
Registreringshandlingar, mervärdeskattedeklarationer samt övriga handlingar som rör enskilda skattskyldiga. Handlingarna förvaras i vederbörande skattskyldigas dossierer.
Gallringsfrist 7 år efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till ända (25 § MBL) dock betr. handlingar gällande aktiebolag och ekonomiska föreningar 7 år efter utgången av det år varunder bolaget eller förening upplösts. SFS 1976:724. Beslut om undantag kan komma från Kungl. Maj:t. För närvarande se SFS 1976:950. Åren 1969 och 1970 får ej utgallras.
Registreringshandlingar, mervärdeskattedeklarationer samt övriga handlingar som rör enskilda skattskyldiga. Handlingarna förvaras i vederbörande skattskyldigas dossierer.
Gallringsfrist 7 år efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till ända (25 § ML) dock beträffande handlingar gällande aktiebolag och ekonomiska föreningar 7 år efter utgången av det år varunder bolaget eller föreningen upplösts. SFS 1976:724. Beslut om undantag kan komma från Kungl. Maj:t För närvarande se SFS 1976:950. Åren 1969 och 1970 får ej utgallras.