Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Ransoneringsenheten

Länsstyrelsen i Uppsala län

Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11035/402
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/NxyZIcmaweZJTe018W43t3
Omfång
7,8 Hyllmeter 
Datering
1973 – 1974  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning (Endast vissa serier)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Länsstyrelsen i Uppsala län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet


Läsesal

Innehåll och historik

Innehåll
I december 1973 fattade regeringen beslut om ransonering av flytande drivmedel i Sverige. Orsaken var den pågående oljekrisen till följd av de oljeproducerande ländernas nedskärning av exporten. Ransoneringen trädde i kraft den 8 januari 1974 och upphörde den 29 januari.

Ransoneringen sköttes av särskilt inrättade ransoneringsenheter vid länsstyrelserna. I Uppsala län började förberedelserna den 10 december 1973. Enheten avvecklades under januari-februari 1974.

Den största delen av arkivet utgörs av ansökningsblanketter, sorterade i personnummerordning (D II a).
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Då delades verksamheten upp på mindre sektioner. Landskansliet i Uppsala län indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen.

Sedan dess har länsstyrelserna omorganiserats fler gånger. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och underordnade enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter. 1991 infördes den "samordnade länsstyrelsen", en plattare organisation med ett tiotal enheter och en gemensam diarieplan. Vid länsstyrelsen i Uppsala hade en omorganisation i denna riktning genomförts redan 1989. Därför upphör arkiven för de flesta avdelningar och enheter den 31 december 1988.
Allmän anmärkningArkivförteckning finns f.n. endast i pappersform, tillgänglig i läsesalsexpeditionen.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad1999-05-17 00:00:00
Senast ändrad2023-12-14 13:07:17