Serie F3C kan omfattas av sekretess enligt OSL 24 kap. 8 § och 25 kap. 1-3 och 5 §§. Serie F3D kan omfattas av sekretess enligt OSL 28 kap 14 §. För F3G:24 gäller sekretess enligt OSL 31 kap. 12-14 §§.
Arbetsmiljöinstitutet (AI) inrättades som ett självständigt forskningsorgan 1 juli 1987 genom att delar av Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) bröts loss för att bilda ett fristående forskningsinstitut på arbetsmiljöns område. ASS forskningsavdelning, som i sin tur hade sitt ursprung i Arbetsmedicinska institutet, delar av utbildningsenheten och biblioteket bildade därmed AI. Regeringen ville på så sätt markera forskningens fria ställning gentemot förvaltningsmyndigheten ASS. AI:s uppgifter var att bedriva och främja forskning, utbildning och dokumentation samt sprida information i syftet att förbättra arbetsmiljön. Forskning bedrevs inom ämnesområdena fysiologi, kemi, medicin, psykologi, teknik och toxikologi. Verksamheten bedrevs i samarbete med högskolor, företagshälsovård och yrkesmedicinska kliniker inom och utom Norden. Verksamheten vid AI bedrevs i Stockholm men även i Umeå för vilken det finns en särskild arkivförteckning. AI svarade även för utbildning av personal inom bl.a. företagshälsovården. Vid institutet fanns ett nationellt ansvars- och expertbibliotek för arbetsmiljöområdet. Dessa verksamheter togs 1 juli 1995 över av den nybildade myndigheten Arbetslivsinstitutet (ALI) då AI upphörde 30 juni 1995. ALI bildades som en en ny myndighet inom arbetsmiljöområdet i och med att AI tillsammans med Arbetsmiljöfonden (AMFO) och Institutet för arbetslivsforskning (ALFI) upphörde varvid en hel del av dessa myndigheters verksamhet fortsatte vid den nya myndigheten. Myndighetens arkiv: Viktiga handlingar och ärendeslag: En stor del av handlingarna rör de projekt som bedrevs vid AI Stockholm, från beslutsprotokoll, forskningsmaterial till slutredovisning av projekt. Projekthandlingarna är arkiverade enligt den enhet varvid projektet har bedrivits, men handlingar rörande projekt återfinns även i bl.a. protokoll, rapport- och korrespondensserierna. AI:s forskningsavdelning utförde analysbeställningar, vilket utgör en annan stor handlingskategori. AI bedrev även utbildningsverksamhet inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdet. I myndighetens arkiv återfinns förutom AI:s egna utbildningshandlingar även utbildningshandlingar från ASS då dessa övertogs vid ASS upphörande och utbildningsverksamheten fortsatte vid AI. I AI Stockholms arkiv förvaras även handlingar från AI Umeå enligt ett beslut om överförande för att hålla dessa samlade. I arkivet finner man även administrativa handlingar som t.e.x. personalhandlingar och räkenskaper, vilka är gemensamma med AI Umeå. Pågående ärenden, projekt och administrativa handlingar som ej var avslutade då AI upphörde överfördes till Arbetslivsinstitutet. Arkivet omfattar ca 135 hyllmeter. Till arkivet hör även fotografier (med negativ och diabilder), data upptagningar samt videoupptagningar. Dessa förvaras separat. Sökingångar AI förde diarier med tillhörande register centralt samt över personalärenden. Diarier är gemensamma för AI Stockholm och Umeå. För återsökning av projekthandlingar finns ett projektregister där varje projekt har ett löpnummer. Alla projekt som bedrevs tilldelades dock inte ett löpnummer då ansvarig forskare inte alltid rapporterade vilka projekt denne var delaktig i. AI upprättade även projektkataloger över de projekt som bedrevs på myndigheten (alla projekt är inte med där och av de som finns med där är inte alla arkiverade). Administrativa handlingar rörande projekt kan även återfinnas bland diarieförda handlingar samt i korrespondensserierna. Sekretess. I AI:s arkiv kan ett litet antal av forskningshandlingarna omfattas av sekretess enligt Sekretesslagen 7 kap. 13§, 8 kap. 9§ samt 9 kap. 4§ mfl. Gallring. Med stöd av RA-FS 1991:1 om gallring av handlingar i statliga myndigheters forskningsverksamhet antogs 2001 ett lokalt gallringsbeslut gällande AI,ASS och ALFI. För utbildningshandlingar finns ett lokalt antaget gallringsbeslut.
Arkivbildarhistorik
Arbetsmiljöinstitutet Inrättades som ett självständigt forskningsorgan den 1 juli 1987 genom att delar verksamheten vid Arbetarskyddsstyrelsen bröts loss. AI:s uppgifter var att bedriva och befrämja forskning, utbildning och dokumentation. Verksamheten bedrevs i Stockholm och i Umeå. Arbetsuppgifterna övertogs den 1 juli 1995 då den nya myndigheten Arbetslivsinstitutet bildades.
Arbetsmiljöinstitutet (AI) inrättades som ett självständigt forskningsorgan 1 juli 1987 genom att delar av Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) bröts loss för att bilda ett fristående forskningsinstitut på arbetsmiljöns område. ASS forskningsavdelning, som i sin tur hade sitt ursprung i Arbetsmedicinska institutet, delar av utbildningsenheten och biblioteket bildade därmed AI. Regeringen ville på så sätt markera forskningens fria ställning gentemot förvaltningsmyndigheten ASS. AI:s uppgifter var att bedriva och främja forskning, utbildning och dokumentation samt sprida information i syftet att förbättra arbetsmiljön. Forskning bedrevs inom ämnesområdena fysiologi, kemi, medicin, psykologi, teknik och toxikologi. Verksamheten bedrevs i samarbete med högskolor, företagshälsovård och yrkesmedicinska kliniker inom och utom Norden. Verksamheten vid AI bedrevs i Stockholm men även i Umeå för vilken det finns en särskild arkivförteckning. AI svarade även för utbildning av personal inom bl.a. företagshälsovården. Vid institutet fanns ett nationellt ansvars- och expertbibliotek för arbetsmiljöområdet. Dessa verksamheter togs 1 juli 1995 över av den nybildade myndigheten Arbetslivsinstitutet (ALI) då AI upphörde 30 juni 1995. ALI bildades som en en ny myndighet inom arbetsmiljöområdet i och med att AI tillsammans med Arbetsmiljöfonden (AMFO) och Institutet för arbetslivsforskning (ALFI) upphörde varvid en hel del av dessa myndigheters verksamhet fortsatte vid den nya myndigheten. Myndighetens arkiv: Viktiga handlingar och ärendeslag: En stor del av handlingarna rör de projekt som bedrevs vid AI Stockholm, från beslutsprotokoll, forskningsmaterial till slutredovisning av projekt. Projekthandlingarna är arkiverade enligt den enhet varvid projektet har bedrivits, men handlingar rörande projekt återfinns även i bl.a. protokoll, rapport- och korrespondensserierna. AI:s forskningsavdelning utförde analysbeställningar, vilket utgör en annan stor handlingskategori. AI bedrev även utbildningsverksamhet inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdet. I myndighetens arkiv återfinns förutom AI:s egna utbildningshandlingar även utbildningshandlingar från ASS då dessa övertogs vid ASS upphörande och utbildningsverksamheten fortsatte vid AI. I AI Stockholms arkiv förvaras även handlingar från AI Umeå enligt ett beslut om överförande för att hålla dessa samlade. I arkivet finner man även administrativa handlingar som t.e.x. personalhandlingar och räkenskaper, vilka är gemensamma med AI Umeå. Pågående ärenden, projekt och administrativa handlingar som ej var avslutade då AI upphörde överfördes till Arbetslivsinstitutet. Arkivet omfattar ca 135 hyllmeter. Till arkivet hör även fotografier (med negativ och diabilder), data upptagningar samt videoupptagningar. Dessa förvaras separat. Sökingångar AI förde diarier med tillhörande register centralt samt över personalärenden. Diarier är gemensamma för AI Stockholm och Umeå. För återsökning av projekthandlingar finns ett projektregister där varje projekt har ett löpnummer. Alla projekt som bedrevs tilldelades dock inte ett löpnummer då ansvarig forskare inte alltid rapporterade vilka projekt denne var delaktig i. AI upprättade även projektkataloger över de projekt som bedrevs på myndigheten (alla projekt är inte med där och av de som finns med där är inte alla arkiverade). Administrativa handlingar rörande projekt kan även återfinnas bland diarieförda handlingar samt i korrespondensserierna. Sekretess. I AI:s arkiv kan ett litet antal av forskningshandlingarna omfattas av sekretess enligt Sekretesslagen 7 kap. 13§, 8 kap. 9§ samt 9 kap. 4§ mfl. Gallring. Med stöd av RA-FS 1991:1 om gallring av handlingar i statliga myndigheters forskningsverksamhet antogs 2001 ett lokalt gallringsbeslut gällande AI,ASS och ALFI. För utbildningshandlingar finns ett lokalt antaget gallringsbeslut.
Diarieförda handlingar gallande enheten för yrkesdermatologi sorterades 1974-1993 i alfabetisk ordning efter uppdragsgivare. Från 1994 återfinns sådana handlingar i huvudserien F1AA
Omförtecknat i AV-modulen 20171019. Särförvaras som audiovisuella handlingar. Två filmer från den tidigare förteckningen saknas. Dock hänvisas de ursprungligen till andra serier. Dessa är: -Film tillhörande projektet Portabel Ergonomisk Observationsmetod (se volym F3A:6); -Film tillhörande projektet Den goda arbetsmiljön - om ungdomars villkor nu och i framtiden (Se: F3D:272)
Med deltagarförteckningar, scheman, litteraturlistor, skrivningar, foton, utvärderingar och betyg. Med projektarbeten 1969-1975 och 1979-1992. Övriga år se F5AD Utbildningen gavs sista gången år 1993/94
Handlingar fram till 1972 övertagna från Arbetsmedicinska institutet och mellan 1972-1987 från Arbetarskyddstyrelsen. Med deltagarförteckningar, scheman, litteraturförteckningar, utvärderingar, intyg m.m.
Handlingar från 1979-1987 övertagna från Arbetarskyddstyrelsen. Med deltagarlistor, skrivningar, scheman, litteraturlistor, skrivningsresultat, utvärderingar, grupparbeten och kursintyg. Häri även F5CB projektarbeten
Handlingar från 1969-72 överförda från Arbetsmedicinska institutet Handlingar från 1972-87 överförda från Arbetarskyddsstyrelsen. Handlingar angående antagning, deltagarförteckningar, scheman, litteraturförteckningar, kunskapsprov, utvärdering m.m. Utbildningen gavs sista gången 1991/92
Fortsatt vidareutbildning "Fysikaliska miljöfaktorer". Med kursprogram, ansökningshandlingar, scheman, litteraturförteckningar m.m. Utbildningen bestod av 4 delkurser: Elektromagnetiska fält; Åtgärder mot buller och vibrationer; Synergonomi och belysning; Bedömning och åtgärder av klimatproblem inomhus.