Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Föreningen Engelbrekts skollovskolonier och församlingsgård


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2817
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zCegIwVDyb9Xa9JL6DTGr5
ExtraID2817
Omfång
7 Hyllmeter 
Datering
1926 – 2001  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Arkivbildare/upphov
Föreningen Engelbrekts skollovskolonier och försam (Arkivbildare)
Kategori: Förening
 
Engelbrekts församling (Ingående arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll och historik

Innehåll
Arkivbeskrivning
Föreningen Engelbrekts Skollovskolonier/Föreningen Engelbrekts Församlingsgård

Föreningen Engelbrekts Skollovskolonier påbörjade sin verksamhet den 1 januari 1927 och hade enligt stadgarna från 1926, citat; till uppgift att åt kroppsligen klena och fattiga barn, tillhörande Engelbrekts församling, anordna skollovskolonier i skärgården eller på annan lämplig plats. Föreningen bytte den 23 maj 1957 namn till Föreningen Engelbrekts Församlingsgård och upplöstes år 2001.

Den första barnkolonin i Sverige anordnades redan 1884 och året därpå bildades Föreningen för Skollovs-kolonier i Stockholm. Föreningens uppgift skulle enligt stadgarna vara, citat; att på landet, helst i skärgården, anordna sommarkolonier för svaga och sjukliga skolbarn företrädesvis från Stockholms folkskolor. Till denna anslöts ett antal lokalföreningar, varav Hedvig Eleonora församlings förening för skollovskolonier utgjorde en. Från det att Engelbrekts och Oscars församlingar avskiljdes från Hedvig Eleonora 1906, bedrev de tre för-samlingarna gemen-samma barnkolonier inom Föreningen för Östermalms skollovs­kolonier. 1926 beslutades att den gemensamma verksamheten skulle delas upp och från den 1 januari 1927 drev Engelbrekts församling självständigt vidare sina kolonier inom Föreningen Engelbrekts Skollovskolonier.

Föreningen Engelbrekts Skollovskoloniers verksamhet omfattade från början tre huvudområden: småbarns-kolonier för barn mellan 3-7 år, skollovskolonier för barn över 7 år, samt sommar-/gästhemsverksamhet för äldre församlingsbor. Barnkolonier liksom sommar­hem för äldre låg på Björhövda, 22 kilometer nordost om Norrtälje vid Björköfjärden i Vätö församling, Norrtälje kommun. Antalet kolonibarn ökade under de första åren och från mitten av 1930-talet till slutet av 1950-talet vistades varje år runt 250 barn på föreningens sommar­kolonier. Under 1960- och 1970-talen var antalet kring 100 barn per år. 1973 upphörde småbarns­kolonierna på området. Från 1977 höll Stockholms stads Sommarbarnsbyrå i koloniverksam­heten på Engelbrektsgården och 1982 upphörde kolonierna på Björhövda helt.

Till egendomen på Björhövda hörde redan från början några fastigheter. Föreningen lät under de första åren, 1927-1933, uppföra flera nya byggnader för koloniverksamheten. De byggnader som hörde till kolonierna gick under samlings­namnet Engelbrekts­gården. Småbarns­kolonierna var förlagda till Södergården, som också kallades småbarnsgården, en äldre byggnad vilken byggdes om för att fungera som kolonigård. Här bedrev föreningen senare även konfirmand-, ungdoms- och lägerverksamhet. Sommarkolonierna för skolbarn omfattade: Storstugan (1927), Ekebo (1927), Solhem (1927), Lillhem (1918), Lindgården (1929) och Larsgården (1933). Centralkök med matsal uppfördes 1927 och sjukstuga 1929. 1935 invigdes Engelbrektstunet som sommarhem för församlingens gamla. I anslutning till Engelbrektstunet låg båthus och ångbåtsbrygga. 1970 invigdes en gårdskyrka på Björhövda. På egendomen fanns även en omfattande trädgårdsodling, med frukt-, bär- och grönsakodling.

Efter 1982 hyrdes kolonibyggnaderna ut till sommargäster. Engelbrektstunet användes under senare år bland annat till församlingens konfirmand-, ungdoms- och lägerverksamhet samt som privat gästhem. Samtliga byggnader var avyttrade då föreningen upphörde 2001.

Arkivets struktur och innehåll
I serien A 1 Styrelse- och årsmötesprotokoll med bilagor återfinns större delen av de handlingar som rör föreningens verksamhet. Volymerna består åren 1926-1964 av inbundna band. Dessa kan sägas utgöra ett slags årsböcker, och har av föreningen benämnts Protokoll och verifikationer respektive Protokoll, räkenskaper och verifikationer, samt endast Verifikationer de år verifikationerna spänt vidare i ett andra band. Mellan åren 1933-1953 ingår räkenskaper i form av huvud- och kassaböcker. Verifikationer ingår under längre tid, åren 1929-1964. I de flesta volymer, ända fram till och med år 2000, ingår sammandrag av föreningens räkenskaper. Dessa bokslut återfinns oftast som bilaga till årsmötesprotokoll i anslutning till årsberättelse. Års- och/eller verksamhetsberättelse liksom revisionsberättelse ingår likaså i de flesta volymer. En mycket stor del av föreningens övriga handlingar har, fram till och med 1979, antingen bifogats i form av bilagor till protokollen eller inbundits tillsammans med protokoll, bilagor och räkenskaper. Exempel på handlingar som kan ingå i protokoll­volymerna är: handlingar som rör bidrag, anslag, stat; förteckningar över skol- och småbarn som deltagit i koloniverksamheten och gäster som besökt Engelbrektstunet samt förteckningar över föreningens ledamöter och inventarier; olika typer av inspektioner och rapporter angående koloniverksamheten; foton från verksamheten och ritningar över de byggnader föreningen låtit uppföra på Björhövda.

I övrigt återfinns gästböcker, liggare samt inventarieförteckningar under huvudavdelning D, ämnesordnade handlingar med anknytning till föreningens verksamhet under huvudavdelning F, samt föreningens räkenskaper under huvudavdelning G. De inkomna och utgående handlingar som traditionellt förtecknats under B och E, ingår antingen i serie A 1 (Styrelse- och års­mötes­protokoll med bilagor) eller under huvudavdelning F (handlingar ordnade efter ämne).

I Engelbrekts församlings arkiv kan handlingar med anknytning till föreningen Engelbrekts skollovskolonier/ Församlingsgård ingå, bland annat finns här originalritningar över vissa byggnader på Björhövda. Engelbrekts församlings arkiv återfinns på Stockholms stadsarkiv. Exempel på andra föreningar med anknytning till Engelbrekts församling är Föreningen Engelbrekts­hemmet, Engelbrekts församlingshjälp och Engelbrekts församlings skydds­förening.

Föreningen Engelbrekts skollovskolonier/Föreningen Engelbrekts församlingsgårds arkiv levererades till Stockholms stadsarkiv år 2005 tillsammans med Engelbrekts församlings arkiv. Föreningens arkiv hade tidigare förvarats hos församlingen. Föreningsarkivet omfattar drygt 7 hyllmeter med 109 volymer. Arkivet har tidigare varit ofullständigt förtecknat. Arkivet har förtecknats om och en ny arkivförteckning upprättats i december 2009. I samband därmed har denna arkiv­beskrivning sammanställts.

Josabeth Leidi, praktikant från arkivvetenskapen vid Stockholms universitet.
Handledare Magnus Åberg, Stockholms stadsarkiv.

Kontroll

Skapad2005-09-20 00:00:00
Senast ändrad2025-02-03 10:14:09