Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Svenska Missionskyrkans Arkivkommitté

Svenska Missionsförbundet/ Missionskyrkan

Grunddata

ReferenskodSE/RA/730284/13/8
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/x2n5dUsipaz1dl0bstoLI3
ExtraIDinlasning_2017_36
Omfång
2,75 Hyllmeter  (2017 års leverans)
Datering
1919–2011(Tidsomfång)
1934–2009(Huvudsaklig tid)
VillkorNej
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning:
Arkivet ordnades och förtecknades av Elin Berg 2016. I juni 2017 överförs det sista av Svenska Missionsförbundet-/kyrkans arkiv till Riksarkivet i Arninge. Övriga samlingar flyttas till Campus Bromma/Bromma folkhögskola.

Tillgänglighet och villkor:
Inga villkor föreligger.

Arkivhistorik:
Några år före Missionsförbundets 50-årsjubileum 1928 påbörjades ett insamlingsarbete av historiska handlingar och nedskrivande av minnen och som sedan utvecklades.

Den 11 september 1925 har Svenska Missionsförbundet historiekommittés första sammanträde. Orsak torde vara SMF:s 50-årsjubileum. Man beslutar be församlingar om jubileumsskrifter och predikanter och föreståndare be äldre personer insamla och nedteckna muntliga uppgifter från gången tid.

Den 14-15 oktober 1932 beslutar Missionsstyrelsen att den nu bildade Arkivkommittén skall utreda frågan om upprättande av ett Svenska Missionsförbundets centralarkiv.

1933 eller 1934 startade Missionsförbundets centralarkiv och någon gång mellan 1933 och 1937 tillsätts den förste arkivarien, Simon Qvarnström, Arkivkommitténs sekreterare. Hans tjänst var på heltid, men uppgifter om vilka arbetsuppgifter som ingick i tjänsten är sällsynta.

Den 29 april 1954 beslutade Arkivkommittén "hemställa hos Missionsstyrelsen att forskare får möjlighet att taga del av Arkivets handlingar och protokoll från tiden t.o.m. 1903" och att framställningar "om att få ta del av Arkivets handlingar skall i varje särskilt fall underställas ordförandens prövning". Vid nämnda sammanträde, 1954 april 29 beslöts också att "fröken Ruth Bondesson skulle få biträda arkivföreståndaren med utlåning av klichéer, foton etc vid dennes ev. bortovaro.

Den 14 januari 1956. Arkivkommitténs protokoll: "Svenska Missionsförbundets Arkivkommitté har till uppgift att handlägga arkivfrågor inom Svenska Missionsförbundet. Den må därvid på bästa sätt tillvarataga och vårda Missionsförbundets egna arkivalier samt intressera och uppmuntra församlingarna att med största omsorg ta vård om vad de själva äger i fråga om historiska akter rörande den lokala missionsverksamheten."

Den 30 januari 1956 beslutar Missionsstyrelsen "att forskare får inom fastigheten ta del av protokoll, övriga handlingar och brev för tiden fram till 1905; att utlåning utanför fastigheten ej må förekomma annat än på rekvisition från de större officiella biblioteken, samt att framställningar om att få ta del av arkivets handlingar skall i varje särskilt fall prövas av arkivkommitténs ordförande 1960 - 1982.

Inför missionär Ragnar Widmans hemkomst 1960 tillfrågades han av Gösta Nicklasson, om han ville ta tjänsten som arkivarie. Han var intresserad och svarade ja. Tjänsten var en heltidstjänst. Samtidigt med arkivarietjänsten fanns ett bildarkiv med särskild anställd: Sigfrid Moen. Arkivarie Ragnar Widman tillfrågades om han utöver arkivet också kunde åta sig att ta över bildarkivet
1973 maj 16.

Ur Ragnar Widmans PM rörande Svenska Missionsförbundets arkiv: "Utan tvivel är SMF:s arkiv det största frikyrkoarkivet i landet, och SMF har ägnat större omsorg om sitt arkiv än någon annan organisation. Detta är omvittnat från många håll. Våra samlingar är presenterade internationellt och forskare besöker ofta arkivet längre eller kortare tider. Under 1972 rörde det sig om inte mindre än 56 besök. Här har sådana personer som Docent Bror Walan, Docent Sigbert Axelson, Docent Bertil Söderberg m.fl. betytt ofantligt mycket för att sprida kunskap om vårt arkiv inom den akademiska världen. Största nyttan torde vi dock själva ha haft av den satsning, som SMF gjort och gör för att ge arkivet den utformning det bör ha."

Ragnar Widman arbetade till sin sjukdom 1982. Mot slutet av denna hade han hjälp av Tage Hiding.

Tiden 1982 - 1986 innehade Hiding tjänsten. Tjänsten var en heltidstjänst.

Roland Einebrant var SMF:s arkivarie 1986 - 1994. Han fick börja sin tjänst med en omfattande restaurering, ett ordnande av arkivet som inte hunnits med under föregående period. Dessutom hade han stor hjälp under flera år av flera medarbetare, utav vilka datorisering av arkivet påbörjades. Medhjälpare var bland andra Barbro Fröderberg. Vid ett tillfälle ledde svårigheter att finansiera Inre Missionens budget till att halva lönen betalades av Yttre Missionens budget.

Ovanstående historik skriven av Kjell Ström 1998. Nedan kompletterad av Elin Berg juli 2016-maj 2017.

Arkivarier 1994-2017:
1994-2001 Kjell Ström.
2001-2003 Hans Gunnarsson.
2003-2015 Katarina Thurell. Thurell var den första arkivarien på SMF/SMK som hade arkivarieutbildning. Kalle Larsson och Laura Neill anställdes omkring 2010.
2015-2017 Jan Ohlson.
2016-2017 Jan Ohlson, Elin Berg.

Serie D3, D4 samt akt 6+7 i F1:2 återtaget av deponent december 2020.

Tillgänglighet

UpphovsrättUpphovsmannen

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad2017-06-29 00:00:00
Senast ändrad2020-12-03 10:53:43