1.

[Handskriftsamlingen]

Volym , Swabs Manuskript

Grunddata

ReferenskodSE/ACD/700/F1/3
ExtraID3
Datering
- (Tidsomfång)
ArkivinstitutionArkivcentrum Dalarna

Innehåll

Allmän anmärkningHandpaginerad (övre ytterhörn) 1-720 + opag, maskinpaginerad (på sidornas nederkant) 1-810. Hänvisningarna nedan avse maskinpagineringen.

Sid 1. Innehållsförteckning (hänvisar till handpagineringen!)
Sid 3-88. Handskrift innehållande:
Sid 3-13. "Berättelse om Högbergs Magnet grufwa i Gagnäfs Socken och Stora Kopparbergs höfdinge döme grundad på rön, som giorde och samlade blifwit, wid thet tilfället, då på Kongl. Maijts och Riksens Höglofl. Bergs Collegii befallning ock Kostnad, samt Assessorens wälborne Herr Eric Esbergs anmodan, försöknings arbeten theri af undertecknad geschworner anställtes uti Augusti månad År 1749." Undertecknad sid 13 av Axel Fredric Cronstedt. Med (sid 11) kolorerad karta "Högbergs Magnetbrott i Plan", betecknad "Tab. 16".
Berättelsen torde vara ett av resultaten av de talrika resor och omfattande undersökningar, som Cronstedt f o m 1748 företog såsom geschworner i Öster- och Västerbergslagen. Om Hökberget (!) se Dalarnas hembygdsbok 1968-1969 s 271! Berättelsen är sammanskriven med och åberopas (på sid 39) i efterföljande malmletarberättelse.
Sid 14-88. (obs att mellan s 76 och 77 förefaller vara brott i framställningen): "Berättelse om Hwad som till underdån ödmjukaste följe af Höglofl. Kongl. Bergs Collegii utdrag af Protocollet under den 3 Martii Nästledne samt till wördsammaste efterlefnad af then mig nådgunstigt meddelte malmletare Fullmakt och Istruction (!) af den 5te April 1759 wid malmers och mineraliers efter spanande för innewarande år 1761 i anledning af Herr Directeuren Sven Rinman mig gifne anwisning blefwit i akttagit och anmärkt."
Berättelsens författare torde vara Olof Helsing; se RA till centralarkivet 1973-11-08 (i centralarkivets korrespondens) och Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna s 218!
Sid 89-221. "Andra Afdelningen om Wästerbottns belägenhet, Mineralier och JernBruk."
Anton Swab (1763-1809) tillhörde den stab av yngre tjänstemän i bergsstaten, vilka anlitades av friherre S G Hermelin för dennes geografiska och kartografiska arbeten över Sverige samt kolonisationsföretag i Norrbotten. Swab företog sommaren 1795 tillsammans med markscheider Clas Wallman en resa till Västerbotten (källa: Svenska män och kvinnor). Detta torde vara en redogörelse för denna resa; på sid 119 åberopas en vägning, anställd 1795-09-12.
Sid 223-234. "Anmärckningar vid 21 § af Reflexionerne öfver Torneå orten."
Torde ha samband med föregående.
Sid 235-243. Berättelse om en resa i juli 1785 från Falun till Boda kapell i Rättvik ("1785 Julii 24 Reste jag från Fahlun till Boda Capell uti Rättviks sockn och Österdahlarne för att bese de därvarande berg och samla mineralier").
Författaren ej identifierad.
Sid 245-275. "DAG-BOK för Åren 1756 och 1757."
Består nästan helt av en beskrivning av Tunabergs koppargruva i Södermanlands län med två kartor. Författaren ej identifierad.
Sid 277-279. Om Dylta svavelbruk 1759.
Sid 280. Om Högfors bruk i Karbennings socken, Västmanlands län. Odat.
Sid 283-301. "Dagbok, hållen öfwer mätningarne wid Gull-Grufvorne. År 1747."
Avser Ädelfors gruvor (Gamla Krongruvan nämns s 283). Författaren ej angiven, kan möjligen vara Johan Hising, som blev auskultant i Bergskollegium 1747 (se Hallgren, Tomas, Om Klefva och Ädelfors grufvor, i: Meddelanden från norra Smålands fornminnesförening, Jönköping 1910, s 53).
Sid 303-344. "Dag-Bok för Månad:rne Juni, Juli, Augusti, September, October, November; År 1757."
Skildrar författarens resa från Falun till Roslagen, Trollhättan och Göteborg. Slutet saknas (går t o m 22 sep). Författaren är troligen Johan Erik Munktell (1739-1773, se om honom Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna s 245!).
Belägg: Dagboksförfattaren beskriver hur han 1757 biträdde konstmästaren Samuel Sohlberg vid arbeten på Trollhätte kanal. Samuel E Bring, Trollhätte kanals historia till 1844, Stockholm 1911, skriver s 132: "I juli 1757 infunno sig Thunberg, Sohlberg, som var åtföljd af trenne medhjälpare..." och i den härtill anslutande not 4: "Två af dessa /d v s Sohlbergs medhjälpare/ voro auskultanterna i Bergskollegium och eleverna i mekaniken Pehr Dahl och Johan Erik Muncktell." I dagboken s 332 nämns Dahl i tredje person, alltså återstår Munktell och den tredje. Av dessa är M den trolige författaren. Han nämner Sohlberg "morbror" S; Samuel Sohlberg var morbror till M:s mor. Till s 344 i denna dagbok hänvisas från s 432 (= dagbok från en resa i England troligen 1760). Munktell gjorde en utrikes resa 1760 (Almquist a st).
Sid 345-363. "Dag-Bok. 1758."
Omfattar tiden 18-29 juli och skildrar författarens resa till Avesta bruk. Författaren är anonym men torde vara ovannämnde Johan Erik Munktell. Han var son till Fredrik Munktell, som 1753-1761 ägde Rankhyttan i Vika socken (Slott och herresäten i Sverige. Dalarna, Norrland. Av Hans Beskow. Malmö 1969. s 120). Dagboksförfattaren reste "ifrån Rankhyttan" (s 345) och slutade sin resa där (s 363).
Sid 365-396. "Dag-Bok." Omfattar tiden 1758-09-16--1758-11-30.
Skildrar författarens resa till järnbruk i Roslagen. Författaren är anonym men torde vara ovannämnde Johan Erik Munktell; på s 365 nämner han som resällskap "Morbror Sohlberg".
Sid 397-464. Dagbok över en resa från Köpenhamn till trakten av Oldenburg vid tyska Nordsjökusten (397-408), i England, över Kanalen på sträckan Harwich-Hellevoetsluis, över kontinenten, genom Danmark och Sverige till närheten av Linköping (409-463). Brott i framställningen mellan sidorna 408 och 409.
Datering: Året torde vara 1760; på sid 458 nämnes "Jubilaeum öfver Soverainiteten som nu i Danmark jämte 100 år warit etablerad". Den förra delen saknar månadsbeteckningar, den senare omfattar tiden medio september-4 november.
Författare torde vara ovan fleromnämnde Johan Erik Munktell, som 1760 gjorde en utrikes resa (Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna s 245). Från s 432 hänvisas till sid 344 (i ovannämnda dagbok över M:s resa till Roslagen etc). "Någon relation av J E Munktell har inte påträffats i Bergskollegiets arkiv eller i riksarkivets och kammararkivets ämnessamlingar rörande bergsbruk. I bergskollegiets diarier för åren 1760-1762 finns inte heller någon anteckning om att en reseberättelse har insänts till kollegiet" (RA till centralarkivet 1973-08-30).
Sid 465-466. Om en kolgruva vid Hendelsgreen, England.
Sid 467. Om en kolgruva vid Wadgsbury, England.
Sid 469-472. Dagbok 25-28 augusti u å över resa i England. Hör troligen till Johan Erik Munktell ovannämnda (s 397-464) dagbok.
Sid 473-526. Handskrift innehållande:
Sid 473-488. "Anmärkningar wid Ankar-Smidet uti Amsterdam."
Sid 489-493. "Anmärkningar wid Mr Zeels Witriolwärk i Bleckwald (?) 3 mil från London."
Sid 495-499. "Anmärkning vid ylletygs fabriqver."
Sid 501-502. "Anmärk:r om Ankarsmidet wid Wappingen i London."
Sid 503. "Anmärkn. wid Åkerbruket i England."
Sid 505-506. "Observ. vid Gipsaftryck."
Sid 507-509. "Anmärkn:gr wid Barnhusen uti Amsterdam."
Sid 511. "Chrystallglas-composition i London."
Sid 513-514. "Anmärkning:r om Stärkelse."
Sid 517-519. "Anmärk. vid Hwitings Fabriqven uti Wauxhall vid London." ("Hwiting kallas en sort hvit färg...")
Sid 521-526. "Mr Zimmermans aut. (?) how Sassre (?) or the bleu colour is made from Cobolt in Saxonie."
Sid 527-566. "Pro memoria Om Kopparens Smält Process."
Författare och tillkomstomständigheter ej fastställda.
Sid 567-585. "Kort berättelse huru Kopparmalmen Kallråstas, Sulusmältes till Skiärsten, Skiärsteen wändes, det sulwände wärcket uppsättes, och till rå Koppar smältes."
Synes vara ett ex av den handskrift Lindroth omnämner i del II s 15: "Från omkring 1710 föreligger en kortfattad men kompetent, anonym Kort berättelse huru kopparmalmen kallråstas (etc.) vid Stora Kopparberget..." L har använt UUB, L 78, L 64 h och 66.
Sid 587-614. "Utdrag af B F J Hermans Mineralogische Reisen in Siberien. Tr. i Pettersburg 1798."
Benedict Franz Johann Hermann, Mineralogische Reisen in Sibirien. 1-3. St Petersburg 1797-1801. (Meddelande från UUB.).
Sid 615-634. Handskrift innehållande:
Sid 615-623. "Engelska Laqveringen på Jern, Förtent Jernbleck, Koppar, Mässing, Läder, Tråd och Papier Maché &c, Communicerat af Hr Direct. Joh. Alströmer Febr. 1783."
Sid 625-627. "Mr Tasseirs Fabriqve af Intaglier och Cameer uti Pasto efter antiqver &c."
Sid 628-632. "Tackjerns Gjuteri i Birmingham. Nubb- och Tennlick-Gjuteri."
Sid 633-634. "Mr Jasons Gjuteri för Kokkärl, Gångjern, Nycklar &c&c."
Sid 635-650. Anton von Swabs Berättelse om Skånska Stenkolsverket och de därtill hörande inrättningar 1749-02-16 (till intressenterna). Avskrift.
Sid 651-689. Anton von Swabs Berättelse om Konung Adolf Fredriks stenkolsverk samt de därå grundade inrättningar 1751-10-14 (till manufakturkontoret). Avskrift.
Sid 691-692. Missivbrev till föregående.
Sid 693-725. Anton von Swabs Berättelse om Skånska Stenkolsverket, samt därpå beroende inrättningar, som intressenterna gått in uti 1748-10-20 (till intressenterna). Avskrift.
Sid 727-764. Anton von Swabs Berättelse om Boserups kolgruva ... samt därå beroende verk och inrättningar 1749-09-30 (till intressenterna). Avskrift.
Sid 765-816. Bilagor till föregående: "litt A" (även betecknad "No 1"), No 2-5, Lit L, No 7.

Kontroll

Skapad2015-06-27 16:05:14
Senast ändrad2015-06-27 16:05:14