Arkiv

Jordbruksdepartementet. Huvudarkivet

Jordbruksdepartementet

Grunddata

Referenskod

SE/RA/1211/01

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/mIINeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

669,8 Hyllmeter

Datering

1900 (Tidsomfång)

Sökmedel

Arkivförteckning (koncept): F koncept (Tjänsterum)

Arkivförteckning (koncept): F koncept (F-exp/pärm) (1966-1974)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Jordbruksdepartementet, 1900 – 1974 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet. Kungl. Maj:ts kansli / Regeringskansliet

Lindeberg, Erik , 1899 – (Ingående arkivbildare) (Ö-serie)

Kategori: Person (släkt)

Nordlander, C H , 1905 – (Ingående arkivbildare) (Ö-serie)

Kategori: Person (släkt)

Tigerschiöld, Allan , 1891 – (Ingående arkivbildare) (Ö-serie)

Kategori: Person (släkt)

Innehåll och historik

Innehåll

Jordbruksdepartementets arkiv i Riksarkivet består av två arkiv huvudarkiv, fördelade på åren: 1900–1974 och 1975–1996. Därtill kommer ytterligare ett antal delarkiv. För en beskrivning av det nyare huvudarkivets innehåll och sökingångar, se detta arkiv. För en beskrivning över de olika byråernas och sakområdenas arbetsuppgifter, se det äldre huvudarkivets historik.

Till det äldre huvudarkivet hör ett hemligt arkiv, ett regeringsrättsarkiv, ett antal byråarkiv samt arkivbestånd för särskilda ärenden utan anknytning till en viss byrå. Även statssekreteraren och expeditionschefen har egna delarkiv liksom internationella sekretariatet med mera. I det följande kommer de olika huvudarkivet och de olika delarkiven att överskådligt beskrivas för att underlätta för den som vill söka i dem. Beskrivningen bygger till stor del på Riksarkivets beståndsöversikt 1:1 som beskriver äldre departementsarkiv generellt. Denna beskrivning har kontrollerats mot jordbruksdepartementets arkiv.

Jordbruksdepartementets viktigare handlingar – statsrådsprotokoll, utgående skrivelser, diarier, handlingar till K M:ts beslut i statsrådet etc – skall sökas i huvudarkivet, alternativt dess hemliga arkiv. Byråarkiven har som regel mindre betydelse, men bör för den skull inte förbises. I flera av dem finns exempelvis sakregister av värde som sökmedel. I byråarkiven betecknar begreppet rotlar diarier.

Egnahemsbyråns arkiv är förtecknat separat: Jordbruksdepartementets egnahemsavdelning SE/RA/420116

Hemliga arkivet
I och med 1937 års sekretesslag stadgades att ärenden angående rikets förhållande till främmande makt skulle vara hemliga i 50 år. Vidare kunde K M:t i statsrådet förordna om längre sekretesstid än två år också för andra statsrådsprotokoll, dock högst 50 år. Dessa protokoll som föll under lagen om utrikessekretess eller som föreskrivits en sekretess på längre än två år bildar serien 50-årsprotokoll i hemliga arkivet. De statsrådsprotokoll som tillkom innan lagen trädde i kraft förvaras dock i huvudarkivet, trots att de hade en sekretesstid på 50 år.

Serierna i hemliga arkivet har inte efter hand förts över till huvudarkivet när sekretess upphört. Det hemliga arkivet har hållits intakt.

Serien departementschefsprotokoll innehåller departementschefens egna beslut. De rör mycket av departementets inre liv såsom anställningar, förordnanden, tjänstledigheter, entlediganden, beviljanden av anslag avseende departementets verksamhet m.m.

Regeringsrättsarkivet
Regeringsrättsarkivet tar sin början i maj 1909 genom lagen om denna domstol samma år. Departementen ombesörjde beredning, föredragning och expediering av regeringsrättsärenden. Den periodiskt utgivna Regeringsrättens årsbok innehåller referat av viktigare mål som regeringsrätten avgjort samt notiser om övriga mål. En del av serierna i regeringsrättsarkivet har samma karaktär som de som för övrig departementsverksamhet finns i huvudarkivet (protokoll, diarier och akter). Departementets huvuddiarium fungerade i regel som diarium även för regeringsrättshandlingarna.

Registratur
Registraturserierna innehåller avskrifter i löpande kronologisk följd av departementets utgående kungliga brev, ämbetsskrivelser (dvs skrivelser avfattade på ”nådigste befallning” till följd av beslut i konselj och undertecknade av departementschefen), departementschefsskrivelser, expeditionschefsskrivelser etc. Parallellt med registraturserien löper granskade och godkända koncept till de utgående skrivelserna. Registraturavskrifterna är gjorda från dessa koncept. Avskrifterna återger de slutliga lydelserna; koncepten kan ge möjlighet att komma bakom texten och iaktta ändringar som företagits på olika nivåer inom departementet innan slutlig lydelse fastslagits.

Varken registratur- eller konceptserierna innehåller sådan aktstycken som omedelbart tryckts, t.ex. propositionerna till riksdagen och författningar.

Diarier
I det inkommande diariet i huvudarkivet har dag för dag de ärenden som kommit in till departementet registrerats. Detta diarium är ärendediarium vilket innebär att alla skrivelser rörande ett och samma ärende erhållit initialskrivelsens diarienummer och registrerats på samma plats i diariet som registreringen av initialskrivelsen. Detta gäller exempelvis inkomna yttranden över betänkanden och dylikt som departementet sänt ut på remiss.

I det inkommande diariet ges i de flesta fall besked om den slutliga hanteringen av ärendet såsom datum för konseljbeslut eller avgörande i regeringsrätten, datum för departementschefsbeslut, överlämnande av ärendet till annat departement eller annan instans. Att ärendet varit föremål för beslut i konselj anges.

Det inkommande diariet är försett med alfabetiskt ingivarregister. Eventuellt också sakregister. I ingivarregistren bör för äldre tid rubriken ”Var[iorum]” alternativt ”Vm” eller dylikt uppmärksammas. Därunder döljer sig skrivelser som kommit in till departementet undertecknade av två eller flera privatpersoner, företrädare för två eller flera privata bolag osv.

För vissa ärenden har särskild diarieföring ibland förekommit varvid dessa ärenden kan saknas i de allmänna diarierna. Detta gäller genomgående diarieföringen av hemliga ärenden.

Med utgången av 1947 upphörde förandet av utgående diarier inom departementet. Det utgående diariet har karaktären av register, årsvis alfabetiskt upplagt på adressat. De utgående kungliga breven, ämbetsskrivelserna etc har med angivande av innehåll registrerats med särskilt uppslag för varje mottagande myndighet. Skrivelser till eller angående enskilda personer eller inrättningar kan påträffas under rubriker som ”Enskilda personer”, ”Resolutioner”, ”Ersättningar”, ”Förordnanden”, ”Bolagsordningar” och ”Diverse”. För den som snabbt vill få kunskap om vilka skrivelser som utgått till någon viss myndighet är de utgående diarierna ett gott hjälpmedel.

Arkivet innehåller expeditionslistor. I expeditionslistorna anges för varje konseljdag vilka utgående expeditioner – kungliga brev, ämbetsskrivelser, resolutioner, fullmakter osv – konseljbesluten gett upphov till. Där finns också uppgift om datum när dessa utgående skrivelser m.m. expedierats.

Liggare och register
I departementets huvudarkiv och framför allt byråarkiv finns åtskilliga sakregister av olika slag. Dessa sakregister kan vara av stort värde för forskningen genom upplysningar i dem om vilka ärenden rörande olika frågor eller ämnen som förekommit och när de avgjorts.

Konseljakter
Arkivets konseljaktsserier innehåller i princip de handlingar som legat till grund för k M:ts beslut i statsrådet, vilket innebär att de inte uteslutande innehåller inkomna handlingar. För varje enskilt ärende är handlingarna samlade till en akt, lagda på beslutsdatum. Departementets ärenden per konselj kan uppgå till flera hundra. Konseljakterna ligger för varje konseljdag i samma ordning som ärendena förekommer i departementets statsrådsprotokoll, konseljlistor och expeditionslistor. De varierar i omfång från något blad till åtskilliga hyllmeter.

Handlingarna i hemliga konseljärenden har arkivlagts för sig i de hemliga departementsarkiven, i vilka de som framgått fortfarande ingår. Ofta är dessa handlingar i hemliga konseljärenden inte ordnade i enlighet med konseljaktssystemet på konseljdag utan lagda efter diarienummer i departementets hemliga diarium. För ytterligare upplysningar om konseljakter generellt i departementsarkiven och om hur man söker i dessa, se Riksarkivets beståndsöversikt 1:1, Medeltiden, Kungl. Maj:ts kansli, utrikesförvaltningen (1991), s. 155 ff.

Konseljakterna är insorterade under den övergripande rubriken Inkomna handlingar.

Departementschefsakter
Med termen departementschefsakter betecknas handlingar i sådana ärenden som ej föredragits i konselj utan avgjorts genom departementschefsbeslut. Dessa är förtecknade under rubriken Inkomna handlingar, E2 Akter i departementsärenden. Dessa är uppdelade på diarieförda akter i departementsärenden, och ej diarieförda akter i departementsärenden.

Inkomna handlingar i övrigt
Under rubriken Inkomna handlingar sorterar också serier av inkomna uppgifter och rapporter av visst ensartat innehåll som inte blivit föremål för något beslut. Denna typ av handlingar förekommer även under signum F, handlingar ordnade efter ämne.

Handlingar ordnade efter ämne
Allmänt kan sägas att de serier som förekommer under denna beteckning skiljer sig från dem under rubriken Inkomna handlingar genom att handlingarna här kan finnas sammanförda från skilda tider och framför allt genom att i volymerna kan finnas såväl inkomna handlingar som inte blivit föremål för konseljbeslut eller departementschefsbeslut, och handlingar som tillkommit i vederbörande departements inre arbete såsom sammanställningar, översikter, utkast, underhandskorrespondens etc. Dessa handlingar kan ha tillkommit eller sammanförts ganska slumpmässigt, och bör ha en marginell betydelse i förhållande till det som står att finna om ämnet i fråga i arkivets stora serier: protokoll, registratur och koncept, konseljakter, departementschefsakter osv.

Räkenskaper
Räkenskaperna finns i ett antal serier för åren 1900–1953.

Arkivbildarhistorik

Jordbruksdepartementet
Jordbruksdepartementet tillkom den 31 mars 1900 för att samordna den svenska jordbrukspolitiken och för att avlasta civildepartementet. Jordbruksdepartementet tog över frågorna om jordbruk och fiske från civildepartementet, och frågorna om domänförvaltning och skogsbruk, samt den statliga jordbruksnäringen från finansdepartementet.

Enligt departementalstadgan av den 31 mars 1900 låg följande ärendetyper på jordbruksdepartementet vid dess införande:

• Jordbruk, lantmannanäringar, husslöjd och skogshushållning med därtill hörande undervisningsanstalter samt jakt och fiske;
• den kronans fasta egendom, som ej med stadgad åborätt innehades eller vore till visst statsändamål anslagen och till följd därav antingen till omedelbart begagnande upplåten eller ställd under särskild ämbetsmyndighets vård;
• statens och andra allmänna skogar ävensom kronans överloppsmarker;
• veterinärväsendet och husdjurssjukdomar;
• statens stuteriväsende och hästavelns förbättrande;
• lantmäteriet och avvittringsverket samt hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring;
• rikets allmänna kartverk och den geologiska undersökningen;
• skjutsväsendet och gästgiverier;
• väg-, färje- och brohållningsskyldighet samt allmän flottning;
• understöd, lånebidrag och anslag från undsättningsfonden, odlingslånefonden och -frostminskningsfonden;
• ävensom tills vidare ärenden rörande allmän fattigvård.

1903 tillkom lagstiftningsfrågor rörande skogsvård samt byggande och underhåll av vägar, och från ingången av 1905 även ärenden rörande veterinärundervisningen. Under åren som följde tillkom ytterligare ett antal ärendegrupper.

1916 inrättades en expeditionschefstjänst. Denne övervakade gången av departementets löpande ärenden och granskade slutligt dess koncept till utgående skrivelser (expeditioner).

År 1918 flyttades fattigvårdsärenden från jordbruksdepartementet till en särskild byrå inom civildepartementet. Samma år var jordbruksdepartementet ett av fem departement som inrättade tjänster som statssekreterare. Dessa befattningshavare anförtroddes huvudsakligen politiska uppgifter, framför allt propositionerna till riksdagen och samarbetet med denna.

Departementet var uppdelat på två avdelningar: statssekreteraravdelning och en expeditionschefsavdelning. Dessutom tillkom tre byråer med opolitiska tjänstemän som utförde ”notariella” göromål. 1919 inrättades ytterligare en byrå vilken ansvarade för ärenden rörande egnahemsväsende och jordförmedling.

I samband med 1920 års departementalreform gjordes vissa ändringar beträffande byråernas ansvarsområden under 20-talets första år. Då förändringarna var genomförda var de olika byråernas uppgifter följande:

1:a byrån, ”lantbruksbyrån”: ärenden angående jordbruk och lantmannanäringar, stuteri- och veterinärverksamhet m.m. (Tidigare hade byrån även handlagt fiskehamnsärenden, dessa flyttade nu till kommunikationsdepartementet. Torv- och slöjdärenden flyttade handelsdepartementet.)

2:a byrån, ”skogsbyrån”: ärenden angående skogar, statens domäner, jakt m.m. (Tidigare hade byrån även handlagt gruvärenden, dessa flyttades till handelsdepartementet.)

3:e byrån: ärenden angående lantmäteri, kartväsendet, geologiska och meteorologisk-hydrologiska undersökningar, tillämpning av vattenlagen, fiske, flottningsärenden, stormvarningar m.m. samt mål hos regeringsrätten. (Flottningsärenden låg tidigare under andra byrån. Övriga ärenden utom mål hos regeringsrätten låg tidigare under första byrån. Byrån hade tidigare ärenden angående väg-, färje- och brohållningsskyldighet, skjutsväsendet och gästgiverier. Dessa fördes över till kommunikationsdepartementet. Dessutom fördes ärenden om stormvarningsanordningar till byrån från finansdepartementet.)

4:e byrån: ärenden angående egnahemsväsendet och jordförmedlingen.

Egnahemsbyrån överfördes 1928 till den då inrättade egnahemsstyrelsen.

Då egnahemsbyrån bytt organisatorisk tillhörighet kom beteckningen fjärde byrån att användas för avdelningen Särskild föredragande i ärenden angående kartväsendet, lappar, naturskydd m.m. Senare tillkom även en särskild rättsavdelning.

År 1965 genomfördes en större organisatorisk förändring av statsdepartementens organisation. Grundtanken var att uppdelningen av departementen på en statssekreteraravdelning med i stor utsträckning politiskt betonade ärenden och en expeditionschefsavdelning med handläggning av tillämpningsfrågor och löpande ärenden skulle upphöra, och att alla ärenden inom ett departement som sakligt hörde samman skulle handläggas inom en och samma arbetsenhet.

Dessa arbetsenheter kallades sakområden och fick följande uppgifter:

Sakområde I
för frågor och ärenden om prisreglering på jordbrukets och fiskets områden, fiskeriväsendet i övrigt, den statliga verksamheten för livsmedelsförsörjning vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden, skogsbrukets rationalisering och övrig skogspolitik, m.m.

Sakområde II
för frågor och ärenden om jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering samt befrämjande av produktionen inom dessa näringar, frökontroll, växtförädlarrätt, växtskydd, lantbrukskemisk kontrollverksamhet, maskin- och redskapsprovningar för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk och mejerihantering, veterinärväsendet, djurskydd, djursjukdomar, jordbruksarrenden, tillämpning av jordförvärvslagen och vattenlagen, rennäringen, totalisatorspel, m.m.

Sakområde III
för frågor och ärenden om miljövård, innefattande vatten-, luft- och övrig naturvård, miljövårdsforskning, idrott m.m. samt informationsverksamhet inom departementets verksamhetsområde.

Sakområde IV
för frågor och ärenden om livsmedelskontroll, jakt och viltvård, högre utbildning, forskning och försök på jordbrukets, trädgårdsnäringens, skogsbrukets och veterinärmedicinens områden m.m.

1969 fördes ansvaret för lantmäteriet och kartväsendet departementet till förmån för civildepartementet. Året efter fördes domänverket till industridepartementet.

Departementet har haft följande departementschefer (jordbruksministrar) till 1976:

Theodor Odelberg 1900–1905 (protektionistiska partiet)
Alfred Petersson 1905 (högerpartiet)
Gustaf (Gösta) Tamm 1905–1906 (oberoende liberal)
Alfred Petersson 1906–1909 (högerpartiet)
Oskar Nylander 1909–1911(högerpartiet)
Alfred Petersson 1911–1914 (oberoende liberal)
Johan Beck-Friis 1914–1917 (opolitisk)
Knut Dahlberg 1917 (högerpartiet)
Alfred Petersson 1917–1920 (högerpartiet)
Olof Nilsson 1920 (socialdemokraterna)
Nils Hansson 1920–1921 (opolitisk)
Sven Linders 1921–1923 (socialdemokraterna)
David Pettersson 1923–1924 (högerpartiet)
Sven Linders 1924–1926 (socialdemokraterna)
Paul Hellström 1926–1927 (frisinnade folkpartiet)
Bo von Stockenström 1927–1928 (frisinnade folkpartiet)
Johan Bernhard Johansson 1928–1930 (högerpartiet)
Bo von Stockenström 1930–1932 (frisinnade folkpartiet)
Per Edvin Sköld 1932–1936 (socialdemokraterna)
Axel Pehrsson-Bramstorp 1936–1945 (bondeförbundet)
Per Edvin Sköld 1945–1948 (socialdemokraterna)
Gunnar Sträng 1948–1951 (socialdemokraterna)
Sam B Norup 1951–1957 (bondeförbundet)
Bernhard Näsgård 1957 (bondeförbundet)
Nils G. Hansson 1957 (bondeförbundet)
Göst Netzén 1957–1961 (socialdemokraterna)
Eric Holmqvist 1961–1969 (socialdemokraterna)
Ingemund Bengtsson 1969–1973 (socialdemokraterna)
Svante Lundkvist 1973–1976 (socialdemokraterna)

Ämnesord

Ämnesord, person/institution

Berg, Bengt, förf. (1885)

Ämnesord, sak

Avdikningsärenden, diarier (Lokalt ämnesord)

Avvittring 1900- (Lokalt ämnesord)

Bolag,fast egendomsförvärv (Lokalt ämnesord)

Egendom, statens. 1900-1920 (Lokalt ämnesord)

Egnahemsväsendet. 1900- (Lokalt ämnesord)

Elektrifiering av landsbygden. 1923-24; E II abl (Lokalt ämnesord)

Fattigvård. 1900-1919 (Lokalt ämnesord)

Fiske. 1900- (Lokalt ämnesord)

Fiskehamnar. -1920 (Lokalt ämnesord)

Flottning. 1900- (Lokalt ämnesord)

Fraenckelska fonden. F-serie (Lokalt ämnesord)

Färje- och brohållningsskyldig. 1900-1920 (Lokalt ämnesord)

Geologiska undersökningar. -1942-03-18 (Lokalt ämnesord)

Gruvor, Statens. -1920 (Lokalt ämnesord)

Gästgiverier. 1900-1920 (Lokalt ämnesord)

Hydrologiska undersökningar. -1947-07-01 (Lokalt ämnesord)

Kartverk , ej sjökartor. 1900-1969-07-01 (Lokalt ämnesord)

Lantmäteri. 1900--1969-07-01 (Lokalt ämnesord)

Lappadministration. 1941-03-18- (Lokalt ämnesord)

Lapparna. 1938-07-01- (Lokalt ämnesord)

Mejerihantering (Lokalt ämnesord)

Meteorologiska undersökningar. 1920-1947 (Lokalt ämnesord)

Miljöskyddslagen, tillämpning (Lokalt ämnesord)

Nationalparker. -1934-07-01; 1943-05-01- (Lokalt ämnesord)

Naturminnesmärken. 1920--1934-07-01; 1943-05-01- (Lokalt ämnesord)

Samer. 1938-07-01- (Lokalt ämnesord)

Skiftesärenden. 1900- (Lokalt ämnesord)

Skjutsväsendet. 1900-1920 (Lokalt ämnesord)

Skogshushållning. 1900- (Lokalt ämnesord)

Slöjd. -1920 (Lokalt ämnesord)

Stormvarningsanordningar. 1920- (Lokalt ämnesord)

Stuterier. 1900- (Lokalt ämnesord)

Torvhantering. -1920 (Lokalt ämnesord)

Trädgårdsutställningen, Sthlm. 1930; Ö I (Lokalt ämnesord)

Vattenlagen, tillämpning av (Lokalt ämnesord)

Veterinärväsendet. 1900- (Lokalt ämnesord)

Vägar. 1900-1920 (Lokalt ämnesord)

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se-hänvisning från: [1 blad av topografisk karta över Sverige och Norge i Skala 1:1 000 000. Kartan saknad vid leverans.] (SE/RA/1211/01/#/0059:00000)

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2023-11-14 16:38:50

Jordbruksdepartementet. Huvudarkivet

Grunddata

Innehåll och historik

Ämnesord

Hänvisningar

Kontroll

Serier (9 st)