Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Chifferklaver


Grunddata

ReferenskodSE/RA/202
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/B2MNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
19 Volymer 
Datering
1500t–1894(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmArkivet innehåller stora volymer med ömtåligt innehåll. Se Intern villkorsanmärkning för framtagning
Sökmedel
Arkivförteckning (koncept): Kortförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
[Proveniens ej registrerad]

Innehåll

Ordning & strukturBevarade chiffernycklar, kodböcker och andra handlingar för chiffrering och dechiffrering av chiffer från 1500-talet till 1894. samlingen är sökbar med hjälp av ett kortregister där det bland annat framgår när chiffren användes.

Kortregistret är upplagt 1934 av Henning Stålhane, som även skrivit litteratur om chiffer "Hemlig skrift. Coder och chiffrermaskiner" ( Stockholm 1934).

Innehåll: Chiffernycklar, positiva och resolutiva.
Lådorna nr 1-14: 1500-talet-1853,
låda nr 15: rutchiffer 17-1800-talen,
en låda utan nummer: kodböcker efter arkivarien i Utrikesdepartementet, beskickningen i Rom och drottningen 1894,
en låda utan nummer: oidentifierade tabeller från 1800-talet.
2 plancher.
ArkivhistorikRedan i Gustav Vasas kansli hade man använt sig av hemlig skrift, men först med 1600-talets utökade diplomatiska och militära verksamhet kom sådan i mer allmänt bruk. De tidigare enkla tecken- och bokstavssystemen ersattes av alltmer utvecklade två-, tre-eller fyrsiffriga koder. Man började använda tryckta tabeller, som fylldes i för hand, för både "positiva" nycklar till chiffrering och "resolutiva" till dechiffrering.

Hemlig skrift och chiffer kom i bruk i större omfattning i samband med den ökade diplomatiska verksamheten under 1600-talet. Chiffrens utformning har varierat, från enklare bokstavssystem till mer invecklade sifferkodsystem. Under 1700-talet användes tryckta tabeller som fylldes i för hand och som krävde chiffernycklar för att läsas. 1720 lät kansliet göra egna graverade kopparplåtar för tryckning av sådana tabeller, som användes under lång tid framöver. I äldre dokument är texten ibland skriven mellan raderna i den chiffrerade texten. När depescher ankom till Stockholm skrevs, med hjälp av en dechiffreringsnyckel, skriften ut i klartext mellan de chiffrerade raderna.

Senare användes också raster eller rutchiffer vid personlig korrespondens mellan utrikesförvaltningens chefer och sändebuden utomlands. Dessa system bestod av pappskivor eller plåtar med utskurna hål i vilka man skrev på ett underliggande papper. genom att vrida på skivan eller plåten kunde texten blandas om, så att den borde bli obegriplig för utomstående. Om man även skrev med chiffer i hålen blev meddelandet dubbel chiffrerat.

Eftersom de diplomatiska rapporterna ofta innehåller känsliga uppgifter har åtkomsten till skrivelserna på olika sätt begränsats. Skrivelserna kodades inför transporten av brev för att ingen skulle kunna läsa innehållet på vägen. De avkodades delvis av sekreterarna i det kungliga kansliet vid ankomsten till Sverige.
Allmän anmärkningSökingången till innehållet är 2 st kortkataloger i volym 20 och 21. Kortkatalogerna är placerade tillsammans med arkivhandlingarna.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: (SE/RA/221/2210.01.1/F/F 5/F 5 C/7)
ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2023-12-21 10:18:16