I de yngre beskicknings- och konsulatarkiven kan det finnas uppgifter som är skyddade av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I de äldre delarna av dessa arkiv kan det dessutom finnas fuktskadade handlingar.
Efter det att Belgien blivit självständigt upprättades i Bryssel en svensk representation år 1837. Beskickningen sammanslogs år 1869 med beskickningen i Haag. Den gemensamma beskickningen var förlagd till Bryssel förutom under första världskriget då den var flyttad först en kort tid till Antwerpen och sedan till Haag. År 1920 fick Bryssel åter en egen beskickning. Beståndet för perioden 1837-1869 har tidigare varit placerat i Diplomatica-samlingen Belgica. Vissa beskickningshandlingar gemensamma med beskickningen i Haag såsom koncepten och de inkomna skrivelserna juni 1869-1883, de in- och utgående diarierna 1880-1885, expeditionsböckerna 1838-1895 samt en del av dossierna finns i beskickningsarkivet för Haag. Dossierhandlingar rörande passviseringar 61E, 4 volymer nr. 122-125, har gallrats på UD. PM rörande arkivet se volym F2:18.
Arkivets äldre handlingar för perioden 1837-maj 1869 vilka ingått i Belgica, har förtecknats av Birger Lindén 1933. Det övriga materialet har tidigare förtecknats i tre olika förteckningar av Å. Pernegren upprättade 1951, 1952 och 1953.
Elisabet Dahlbäck 1997
Ordning & struktur
23004
Förteckning över
23004
Beskickningsarkiv
Bryssel
Förteckning: Å. Pernegren 1951, 1952, 1953
Revision: E. Dahlbäck 1997
Digitaliserad: Riksarkivet 1998
Handläggare: P-G Ottosson
Allmän anmärkning
Volym E 1:3, E 2:35 och F1:9-21 är fuktskadade. Måste saneras innan utlämnande.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Hänvisningar
Reproducerat
Nej
Kontroll
Skapad
1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad
2018-07-25 08:45:07
Efter det att Belgien blivit självständigt upprättades i Bryssel en svensk representation år 1837. Beskickningen sammanslogs år 1869 med beskickningen i Haag. Den gemensamma beskickningen var förlagd till Bryssel förutom under första världskriget då den var flyttad först en kort tid till Antwerpen och sedan till Haag. År 1920 fick Bryssel åter en egen beskickning. Beståndet för perioden 1837-1869 har tidigare varit placerat i Diplomatica-samlingen Belgica. Vissa beskickningshandlingar gemensamma med beskickningen i Haag såsom koncepten och de inkomna skrivelserna juni 1869-1883, de in- och utgående diarierna 1880-1885, expeditionsböckerna 1838-1895 samt en del av dossierna finns i beskickningsarkivet för Haag. Dossierhandlingar rörande passviseringar 61E, 4 volymer nr. 122-125, har gallrats på UD. PM rörande arkivet se volym F2:18.
Arkivets äldre handlingar för perioden 1837-maj 1869 vilka ingått i Belgica, har förtecknats av Birger Lindén 1933. Det övriga materialet har tidigare förtecknats i tre olika förteckningar av Å. Pernegren upprättade 1951, 1952 och 1953.
Liggare för passärenden, passviseringar, legalisationer och certifikat m.m. 1838-1857, 1871-1895 ingår i Beskickningsarkiv Haag arkiv "Passdiarium", volym 79 (D3).
Serien i buntar. Inkomna depescher och skrivelser från UD, svenska och norska samt utländska myndigheter och enskilda. Bilagor. Inkomna skrivelser juni 1869-1883 se beskickningens i Haag arkiv. Volym E1:3 är fuktskadad - måste saneras innan utlämnande
Skrivelser från och till UD, svenska och norska samt utländska myndigheter och enskilda, belgiska och nederländska utrikesministrarna. Bilagor.
Fr.o.m. 1895 börjar de ingående skrivelserna, senare även de utgående, successivt bilda akter varvid tidsmässig överlappning av handlingarna uppstår. Första skrivelsens inkommande diarienummer bildar dossiernumret, för UD blir dess avgående nummer detsamma som diarienumret (=beskickningens inkommande) eller den först avgående, om det är beskickningen som börjat skriftväxlingen, se "PM öfver dossiererna" C. 1904-1905, volym D 3:1.
Diarierna samt namn- och sakregistret (1908-1920) fungerar som sökingångar, se serierna C 3 och D 1. Skrivelser rörande norska ärenden se även serie E 3. Volym E2:35 fuktskadad - måste saneras innan utlämnande.
Årsvis ordande in- och utgående skrivelser, vilka bildar akter, rörande norska ärenden från och till UD, svenska och norska samt utländska myndigheter och enskilda.
Det s.k. Huitfeldtska systemet eller Berliner systemet utgörs av ett dossiersystem som har alfabetet och bokstavsförkortningar som utgångspunkt. I Bryssel användes systemet från 1900-talets början till 1914. I december 1913 påbjöds 1902 års dossiersystem. En del av handlingarna ordnade enligt Huitfeldtska systemet inordnades senare i 1902 års dossiersystem, se volym F 2:8, gr 10 E. Volymerna 9-21 är SVARTMÄRKTA och måste bedömas från fall till fall. Vol. 12-13, 18 och 21 är bedömda av konservator som omöjliga att studera.