I de yngre beskicknings- och konsulatarkiven kan det finnas uppgifter som är skyddade av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I de äldre delarna av dessa arkiv kan det dessutom finnas fuktskadade handlingar.
Under Karl XII:s tid i Turkiet fanns det en svensk beskickning i Konstantinopel, men den indrogs 1714. Den permanenta representationen går tillbaka till 1734. år 1777 bestämdes, att den svenska ministern även skulle uppehålla konsulatet i Smyrna, och från år 1798 förestod beskickningen konsulatena i de levantiska hamnarna med rätt att förordna vicekonsuler i Grekland, mindre Asien och Syrien samt europeiska Turkiet år 1824 förklarades den svensk-norske ministern för generalkonsul i hela det ottomanska riket. under början av 1930-talet flyttade beskickningen till Ankara och var sedan endast under sommarmånaderna förlagd till Istanbul, vilket Konstantinopel hette 1930. Beskickningschefen i Ankara var samtidigt generalkonsul i Istanbul. År 1942 indrogs det kvarvarande beskickningskansliet i Istanbul och ersattes med ett olönat generalkonsulat. Konstantinopels gamla beskicknings- och konsulatshandlingar blev inte sända till Sverige förrän 1932 och har därför aldrig varit i egentlig mening inordnade i Diplomatica-samlingen Turcica. Där ligger dock enstaka, tidigare hemförda handlingar. (Riksarkivets beståndsöversikt, 1:2, 6.4.1)
I beskickningsarkivet ingår även spridda delar av konsulatsarkivet i Djeddah och vicekonsulatsarkiven i Canée (Canea), Varna, Samsoun, Bukarest samt Tchanak (chanak) vid Dardanellerna. Även handlingar tillhörande den lutherska kyrkan i Bukarest (1768-1849) samt den lutherska kyrkan i Konstantinopel (1801-1858) ingår i arkivet.
Den svenske ministern var under en tid dansk chargé d'affaires, varför handlingar rörande danska intressen finns från tiden 1867-1901. Sverige tillvaratog även amerikanska intressen i Konstantinopel under första världskriget. Det amaerikanska materialet utgörs av 1 volym från 1917. I egenskap av skyddsmakt för Tyskland tillvaratog Sverige tyska intressen efter första världskriget perioden 1918-1923.
Bland arkivets kassaböcker finns bl.a. en för "Serbian Relief" med redovisningar om bistånd till serbiska krigsfångar och internerade civila 1918-1919. En annan kassabok redovisar hjälp till nödställda finländare 1920. En tredje kassabok upptar räkenskaper för Röda Korsfartygen "Fenja", "Wiril" och "Camelia" c. 1943-1944. Fartygen var chartrade av Svenska Röda Korset för Greklandshjälpen under andra världskriget, se Paul Mohns bok "Krumelur i tidens marginal, Stockholm 1961 s. 140 ff.
Litteratur som berör beskickningen i Konstantinopel Paul Mohn, Några drag ur de svenska diplomaternas liv i Konstantinopel under 1700-talet i Svenska Orientsällskapets årsbok IV, 1927. Paul Mohn, Krumelurer i tidens marginal, Stockholm 1961. Eric Boheman, På vakt. Från attaché till sändebud, 1968. B.O.H. Johansson, Svenska palatset i Konstantinopel, 1968, Witthvehts akad.skr. N:Staf, De svenska legationspredikanterna i Konstantinopel, 1977.
Arkivet har tidigare förtecknats av Lars Sjödin 1939 och Å. Pernegren 1955. Vissa delar har även omförtecknats av P. Frisch 1989.
Elisabet Dahlbäck 1997
Ordning & struktur
Förteckning Beskickningsarkiv Konstantinopel
Förteckning: L. Sjödin 1939 Å. Pernegren 1955
E. Dahlbäck 1997
Revision:
Digitaliserad: Riksarkivet 1998
Handläggare: P-G Ottosson
Allmän anmärkning
Volymerna E 1 A:44, F 2:11-13, 15-20 och 68-75 är fuktskadade och måste saneras innan de kan lämnas ut.
Under Karl XII:s tid i Turkiet fanns det en svensk beskickning i Konstantinopel, men den indrogs 1714. Den permanenta representationen går tillbaka till 1734. år 1777 bestämdes, att den svenska ministern även skulle uppehålla konsulatet i Smyrna, och från år 1798 förestod beskickningen konsulatena i de levantiska hamnarna med rätt att förordna vicekonsuler i Grekland, mindre Asien och Syrien samt europeiska Turkiet år 1824 förklarades den svensk-norske ministern för generalkonsul i hela det ottomanska riket. under början av 1930-talet flyttade beskickningen till Ankara och var sedan endast under sommarmånaderna förlagd till Istanbul, vilket Konstantinopel hette 1930. Beskickningschefen i Ankara var samtidigt generalkonsul i Istanbul. År 1942 indrogs det kvarvarande beskickningskansliet i Istanbul och ersattes med ett olönat generalkonsulat. Konstantinopels gamla beskicknings- och konsulatshandlingar blev inte sända till Sverige förrän 1932 och har därför aldrig varit i egentlig mening inordnade i Diplomatica-samlingen Turcica. Där ligger dock enstaka, tidigare hemförda handlingar. (Riksarkivets beståndsöversikt, 1:2, 6.4.1)
I beskickningsarkivet ingår även spridda delar av konsulatsarkivet i Djeddah och vicekonsulatsarkiven i Canée (Canea), Varna, Samsoun, Bukarest samt Tchanak (chanak) vid Dardanellerna. Även handlingar tillhörande den lutherska kyrkan i Bukarest (1768-1849) samt den lutherska kyrkan i Konstantinopel (1801-1858) ingår i arkivet.
Den svenske ministern var under en tid dansk chargé d'affaires, varför handlingar rörande danska intressen finns från tiden 1867-1901. Sverige tillvaratog även amerikanska intressen i Konstantinopel under första världskriget. Det amaerikanska materialet utgörs av 1 volym från 1917. I egenskap av skyddsmakt för Tyskland tillvaratog Sverige tyska intressen efter första världskriget perioden 1918-1923.
Bland arkivets kassaböcker finns bl.a. en för "Serbian Relief" med redovisningar om bistånd till serbiska krigsfångar och internerade civila 1918-1919. En annan kassabok redovisar hjälp till nödställda finländare 1920. En tredje kassabok upptar räkenskaper för Röda Korsfartygen "Fenja", "Wiril" och "Camelia" c. 1943-1944. Fartygen var chartrade av Svenska Röda Korset för Greklandshjälpen under andra världskriget, se Paul Mohns bok "Krumelur i tidens marginal, Stockholm 1961 s. 140 ff.
Litteratur som berör beskickningen i Konstantinopel Paul Mohn, Några drag ur de svenska diplomaternas liv i Konstantinopel under 1700-talet i Svenska Orientsällskapets årsbok IV, 1927. Paul Mohn, Krumelurer i tidens marginal, Stockholm 1961. Eric Boheman, På vakt. Från attaché till sändebud, 1968. B.O.H. Johansson, Svenska palatset i Konstantinopel, 1968, Witthvehts akad.skr. N:Staf, De svenska legationspredikanterna i Konstantinopel, 1977.
Arkivet har tidigare förtecknats av Lars Sjödin 1939 och Å. Pernegren 1955. Vissa delar har även omförtecknats av P. Frisch 1989.
1868-1891: Band. Registratur över skrivelser i danska intressen, sjöförklaringar m.m. fört av generalkonsulatet i Konstantinopel såsom handhavare av danska konsulatsärenden.
Korrespondensen utgör en komplettering samt en direkt fortsättning på korrespondensen i den tidigare huvudserien A, se serie E 1 A. I serien ingår även handlingar tillhörande bland annat vice konsulaten i Canea, Varna, Samsoun samt Tschanak vid Dardanellerna.
Beskickningens och generalkonsulatets ämnesordnade handlingar vilka utgör en komplettering och direkt fortsättning på serie B. Kansliakter och varia, se serie F 1 A. Ingår även handlingar tillhörande konsulatet i Djeddah.
Korrespondens med danska UD, konsulat och vicekonsulat, Höga Porten, enskilda personer samt myndigheter i danska ärenden. Registratur över danska skrivelser se serie B 3. Svenske ministern företrädde i Turkiet danska intressen i egenskap dansk chargé d'affaires.