Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Livonica II Skrivelser till Kungl. Maj:t från myndigheter, korporationer, städer och enskilda

Livonica II

Grunddata

ReferenskodSE/RA/2402/2402.1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/DYQNeBUQrH6d0002H087k3
ExtraID1-215
Omfång
17 Hyllmeter 
223 Volymer 
Datering
1561–1720(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmSkrivelser från guvernören i Riga vol. 122 är skannade och tillgängliga digitalt. Särskilt tillstånd krävs för att få ta del av originalhandlingarna, kontakta Sektionen för arkiv och samlingar, Avdelning Marieberg.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
Brevskrivarregister: BrF, F-exp/i förteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
[Proveniens ej registrerad]

Innehåll

Inledning (äldre form)Livonicasamlingen är indelad i två huvudavdelningar, vilka är signerade med resp. romersk I (se särskild förteckning) och II. Avdelningen II innehåller handlingar från den svenska förvaltningen i Östersjöprovinserna under åren 1562-1710 (dels även senare).

Den del av Livonicasamlingen, som föreliggande förteckning Livonica II:1 omfattar, bildar den egentliga Livonicasamlingen, som så småningom vuxit fram i kungliga kansliet genom den löpande officiella brevväxlingen med de lokala myndigheterna, städer, ståndskorporationer och enskilda i Östersjöprovinserna. Redan under 1500- och 1600-talen har denna del av kansliets inkomna brev och handlingar uppfattats som en särskild avdelning.

Självfallet saknas här de av kansliet expedierade, Kungl. Maj:ts och rådets brev till baltiska myndigheter, och även koncept till dessa, då de senare bevarats i kansliets allmänna konceptserie (ävensom avskrifter av dessa i riksregistraturet). Då gränserna emellan Livonicasamlingen och en del andra samlingar delvis är mycket svävande, kan man i förstnämnda samling förgäves söka brev till konungen från en rad högre och lägre baltiska militära och civila myndigheter, adelsmän, borgare m fl, som t ex brev från ståthållaren i Estland Pontus De la Gardie (1574-1575 och 1581-1585), guvernören i Estland (1619-1622) och sedan (1622-1628) i Livland Jakob De la Gardie, guvernören i Estland Per Gustavsson Banér (1622-1625), guvernören i Estland Johan De la Gardie (1625-1628), ståthållarna i Livland Jesper Mattsson Krus (1621-1622), Johan Derfelden (1621-1622), Jochim Berndes (1622-1623), ståthållaren och krigskommissarien i Riga Adam Schrapfer (1623-1626), krigskommissarien i Ingermanland (1625-1626) och ståthållaren i Dorpat (1626-1628) Erik Andersson Trana m fl, som påträffas i allmänna brevserien i RA "Skrivelser till konungen". De inkomna brev som av Kungl. Maj:t remitterats till kollegier, justitierevisionen, kommissioner och andra centrala ämbetsverk, måste sökas i motsvarande ämbetsverks arkiv eller i verkets skrivelser till Kungl. Maj:t. Dessutom finns en del till kansliet inkomna baltiska handlingar i ämnesordnade arkiv i RA: "Krigshistoriska handlingar", "Diplomatica", "Handel och sjöfart" m m.

Beträffande de stora baltiska förläningarna som Axel Oxenstiernas (och sedan hans efterträdares) "bistum Wenden" i mellersta Livland, Magnus Gabriel De la Gardies grevskap Arensburg på Ösel och (sedan) grevskapet Pernau i norra delen av Livland, Åke och sedan Klas Totts friherreskap Leal i Estland m fl, där en del av funktionerna på administrativa, juridiska och kyrkliga områden sköttes av förläningarnas innehavare, finns de flesta officiella handlingarna i de senares familjearkiv (i enskilda samlingar i RA).

På grundval av de svenska Östersjöprovinsernas administrativa indelning uppdelas Livonicasamlingen i fyra avdelningar - generalguvernementen Estland, Livland och Ingermanland samt guvernementet Ösel. Intill år 1629 förestods Livland och Ingermanland av var sin ståthållare (även kallad guvernör). År 1629 bildades av nämnda provinser ett gemensamt generalguvernement. Den första generalguvernören var Johan Skytte med säte i Dorpat. Underställda generalguvernören var tre landshövdingar (kallades även ståthållare eller guvernörer), den ene i Riga för södra Livland, den andre i Dorpat för norra Livland och den tredje i Narva för Ingermanland. Kexholms län (eller Karelen, som egentligen var en del av Finland, men administrativt utgjorde en del av Ingermanland) var dock ej underställt guvernören i Narva, utan därvarande ståthållare lydde direkt under generalguvernören. År 1617 avsöndrades från guvernementet Estland till generalguvernementet Ingermanland östra hälften av landskapet Wierland (s k Alutaguse eller Allentacken), men återfördes under Estland 1651. År 1642 upplöstes bandet mellan Livland och Ingermanland, och båda blev självständiga generalguvernement. Som residensstäder bestämdes Riga för generalguvernören i Livland och den nya handelsstaden Nyen vid Nevas mynning för generalguvernören i Ingermanland, f r o m 1651 blev dock Narva residensstad för den senare.

Estland var en självständig provins, vars högsta administrativa ledare i början kallades ståthållare, men från omkring 1600 guvernör. Från 1673 kom istället för guvernör titeln generalguvernör till användning. Den första generalguvernören var Bengt Klasson Horn (guvernör därstädes fr o m 1656). Guvernörens resp. generalguvernörens närmaste man var ståthållaren på Revals slott, som från 1690 även fick ekonomiståthållarens funktioner.

Ösel däremot hade under svenska tiden (sedan 1645) en särställning, då den bildade en högadlig (sedan furstlig) domän, först (intill 1654) som Magnus Gabriel De la Gardies grevskap Arensburg, sedan en del av drottning Kristinas underhållsländer. Som sådan förestods den ej av statliga myndigheter, utan dess guvernör tillsattes av länens innehavare. Under Kristina var guvernören underställd generalguvernören över underhållsländerna med säte i Stockholm. Efter Kristinas död tillsattes på Ösel statliga myndigheter - landshövdingar -, som i vissa frågor lydde under generalguvernören i Livland. På grund av ovan anförda är det för forskare, som är intresserade av Ösels historia under åren 1645-1654, nödvändig att begagna De la Gardieska arkivet i RA och betr. åren 1654-1689 arkivet för drottning Kristina, dels i RA, dels i KA.

Vid forskning angående Ingermanland före 1642 är det nödvändigt att även genomgå Livonica II nr 64-69 (i avdelningen Livland).

Utom i föreliggande förteckning antecknade brev och handlingar innhåller Livonica II ett visst antal baltiska arkiv, kommittéarkiv rörande baltiska frågor, arkivfragment och enskilda handlingar från dessa, som vid ett eller annat tillfälle överlämnats till kansliet samt ett stort antal strödda handlingar, som tidigare hört som bilagor till vissa inkomna brev och handlingar men sedan skilts från dem. Dessa arkivalier är förtecknade i Livonica II: 2-6.

Stockholm den 25 augusti 1952
A. Soom

Ämnesord

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2015-04-15 13:19:27