Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Äldre centrala tullarkiv Generaltullarrendesocieteten m fl

Äldre centrala tullarkiv

Grunddata

ReferenskodSE/RA/4110/4110.01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/wJsNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
113 Hyllmeter 
Datering
1726–1824(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
[Proveniens ej registrerad]

Innehåll

Inledning (äldre form)GENERALTULLARRENDESOCIETETERS FULLMÄKTIGES och GENERALTULLDIREKTIONERS ARKIV

Generaltullarrendesocieteten I, 1726-1765
Fr.o.m. den 1 april 1726 blev sjö- och landtullarna ( utom i Pommern) utarrenderade under fyra år åt den första generaltullarrendesocieteten. Kungl. Maj:t hade dock förbehållit sig rätten att besluta om tullarnas fortsatta förvaltning i samband med arrendets utgång. Från början gällde arrendet fram till den 31 mars 1730 men förlängdes efterhand fram till 1765. För uppbörd och redovisning av arrendesumman inrättades ett särskilt generaltullarrendekontor. Under den första arrendeperioden upprättades även lokala arrendekontor i Göteborg, Karlskrona och Malmö vilka drogs in fr.o.m. den 1 april 1734 i samband med att det första arrendet förnyades. Den egentliga tullförvaltningen sköttes genom de två generaltullkontoren, ett för sjötullen och ett för landtullen, under varsin överdirektör.

Generaltulldirektionen I, 1766-1772
År 1766 ställdes tullarna åter under kronans förvaltning och en särskild generaltulldirektion inrättades. Den bestod av en generaltulldirektör biträdd av fyra tullråd ( borgarståndets talman, borgmästaren i Stockholm, ett kammarråd och ett kommersråd). Tulldirektionen hade myndighet att tillsätta sysslor, disponera över tullmedel och avgöra ekonomiska frågor och sådanan som inte hörde till generaltullkontorens och domstolarnas avgörande. 1769 omorganiserades direktionen och erhöll sex ledamöter med en landshövding som ordförande.

Kammarkollegiet 1772-1776
Vid Gustav III:s statsvälvning upphävdes generaltulldirektionen och tullarna ställdes direkt under Kammarkollegiets ledning i enlighet med 1772 års regeringsform § 23. Instruktionen för kollegiet som tullverkets överstyrelse utfärdades i november 1772. Överdirektörerna för sjö- och landtullverken stod som tidigare under kollegiet.

Generaltullarrendesocieteten II, 1777-1782
Fr.o.m. 1777 utarrenderades tullarna åter till enskilda aktieägare. Den nya arrendesocietetens styrelse bestod av sexton fullmäktige, utsedda proportionellt efter delaktighet i arrendet. Kronan utsåg fyra ledamöter. Främsta intressenter i det nya bolaget var hovrättsrådet J. A. Grevesmöhlen, direktören i ostindiska kompaniet J. A. Grill samt grosshandlaren Daggau. Den årliga arrendesumman hade närapå fördubblats jämfört med den tidigare arrendeperioden. Överskottet fördelades mellan kronan och societeten med hälften var. Kronan tillförsäkrad en fjärdedel i societetens vinst.

Generaltulldirektionen II, 1783-1802
När arrendet upphörde 1782 fortsatte dess fullmäktige under benämningen generaltulldirektionen att förvalta tullarna för kronans räkning fram t.o.m. 1785. Presidenten i Kammarrevisionen fungerade som ordförande. Denna direktion förde nu bok över inkomster och utgifter varefter räkenskaperna överlämnades till Kammarkollegiet. 1786 reorganiserades direktionen under samme ordförande och med åtta ( senare utökat till nio, därefter minst sju ) ledamöter utsedda av Kungl. Maj:t.

Generaltullarrendesocieteten III, 1803-1812
Fr.o.m. 1803 utarrenderades tullarna ännu en gång till ett privat bolag. Även denna gång hade kronan förbehållit sig en fjärdedel av vinsten förutom en del i överskottet. Styrelsen bestod nu av fjorton fullmäktige varav fem var ombud för kronan. Ordförande var presidenten i Kommerskollegiet.

Generaltulldirektionen III, 1813-1824
Med 1809 års regeringsform ( § 60) förbjöds förpaktning av kronans inkomster. Genom kungl. brev 23 december 1812 tillsattes en ny generaltulldirektion som fr.o.m. 1813 övertog förvaltningen av rikets tullar. Direktionen bestod till en början av ett statsråd som ordförande och sju ledamöter ( statssekreterarna för Kammar-, Handels- och Finansexpeditionerna, presidenten i Kammarkollegiet, en statskommissarie samt en handlande) men minskades efterhand till fem.
Missnöjet med direktionens sätt att sköta tullverket framfördes vid riksdagarna 1815 och 1818. Kritiken medförde att Kungl. Maj:t tillsatte en kommitté med uppdrag att se över tullverkets organisation och verksamhet samt ge förslag till förändringar ( ÄK 785). Riksdagens kritik framfördes ånyo 1823, samma år som kommitténs betänkande kom. Genom kungl. brev av de 24 november 1824 beslöts om inrättande av en särskild generaltullstyrelse. Generaltulldirektionen och överdirektörtjänsten för sjötullen drogs in och den 1 januari 1825 började Kungl. Generaltullstyrelsen sin verksamhet som tullverkets nya överstyrelse.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2009-12-17 16:02:58