Arkiv

Generaltullstyrelsen I 1825-1878 Revisions- och kontrollkontoret

Generaltullstyrelsen

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420088/04

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/kZwNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

31,1 Hyllmeter

Datering

1825 – 1878 (Tidsomfång)

Villkor

Nej

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F-exp/band

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Generaltullstyrelsen, 1825 – 1999 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Kungl. Generaltullstyrelsen (1825 – 1974)

Alternativa namn: GTS (1825 – 1999)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Generaltullstyrelsen
Generaltullstyrelsen inrättades enligt kungl. brev den 24 november 1824 (instruktion den 15 juli 1825). Det tidigare kollegialsystemet övergavs och ersattes med en generaltulldirektör som ensam beslutande. Denne var ansvarig inför Kungl. Maj:t för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas skyndsamma tillämpning och kraftiga handhavande, till lättnad för handeln och de inhemska näringarnas skydd, samt för tullinkomsternas ordentliga uppbörd och leverering. Närmast under honom fanns två s.k. departementschefer, som fungerade som rådgivare åt generaltulldirektören och tillsammans med honom utgjorde den egentliga styrelsen.

Generaltullstyrelsen var central chefsmyndighet med allmän uppsikt över landets lokala tullförvaltning. Huvuduppgiften var att uppta och redovisa tullar, tullbevillning och andra skatter och införselavgifter samt att utöva kontroll över handelstrafiken. Liksom tidigare överdirektörer vid sjö- respektive landtullen skulle styrelsen också ha särskilt inseende över Stockholms tullförvaltning. Ledningen av den lokala förvaltningen vilade främst på departementscheferna. Organisatoriskt var styrelsen uppdelad på fyra kontor: kansliet, advokatfiskalskontoret (fiskalskontoret), kammar- och bokslutskontoret samt revisions- och kontrollkontoret. De två första kontoren ansvarade för administration respektive jurisdiktion, och de två senare för uppbörd och ekonomi. 1879 uppdelades Generaltullstyrelsen på tre byråer och samtidigt avskaffades departementscheferna. Kansliets uppgifter övertogs av kanslibyrån. Advokatfiskalskontoret drogs in och dess uppgifter överfördes dels på lokalförvaltningen i Stockholm, dels på en särskild ombudsman. Kameralbyrån ersatte kammarkontoret och revisionsbyrån avlöste revisionskontoret.

1907 tillkom tullbehandlings- och upplysningsbyrån, dit ärenden rörande tulltaxering fördes. Under byrån lades tullverkets undervisningsanstalt (tullskolan), inrättad 1911, och tullverkets huvudlaboratorium, som tillkom 1923. Sistnämnda år ändrades byråns namn till tullbehandlingsbyrån, 1969 till tariffbyrån.

1923 genomfördes en större omorganisation av hela tullverket. Vid styrelsen inrättades personalbyrån, som övertog personalfrågorna från kanslibyrån och undervisningsanstalten från tullbehandlingsbyrån.

Tullens verksamhet och organisation har behandlats av en rad utredningar. Här kan nämnas 1900 års tullstatskommitté, 1908 års tullstatskommission, 1914 års tullkommission och 1986 års tulldatautredning.

Kansliet (1825-1879)

I den nya organisationen var de två departementscheferna huvudansvariga för vardera två kontor samtidigt som de tillsammans med generaltulldirektören utgjorde den centrala ledningen. Kansliet ansvarade främst för administrativa och personella frågor.

Advokatfiskalskontoret (1825-1879)

Advokatfiskalskontoret (även kallat fiskalskontoret) ansvarade för tullverkets juridiska ärenden.

Kammar- och bokslutskontoret (1825-1879)

Kammar- och bokslutskontoret handlade ärenden rörande de personella staterna och annan ekonomisk verksamhet, t.ex. tullens inventarier, fastigheter och tomter, skeppsmätning, samt pensionsfrågor och andra frågor av social karaktär.

Revisions- och kontrollkontoret (1825-1879)

Revisions- och kontrollkontoret ansvarade för revision och kontroll av tullverkets ekonomiska verksamhet med undantag av räkenskaper och bokslut.

Kanslibyrån (1879-)

Kanslibyrån (även kallad kansliet) handlade främst ärenden av administrativ och juridisk art, bl.a. personalärenden.

Kameralbyrån (1879-)

Kameralbyrån ansvarade för ärenden rörande inkomster och utgifter i allmänhet, räkenskapsrevision, upphandling och fastighetsfrågor samt uppgiften att upprätta tullverkets huvudbok.

Revisionsbyrån (1879-)

Revisionsbyrån handlade ärenden rörande den centrala revisionen inom verket (ej räkenskaperna), tullbefrielse och tullnedsättning, tillämpningen av tulltaxan samt tvister och klagomål i fråga om tulltaxering. Fr.o.m. 1926 överfördes vissa tullbehandlingsärenden (fyr- och båkavgifter, transiteringsrätt, tullfrihet, tullättnader osv.) samt vissa ärenden rörande personalen (semester, sjuk- och tjänstledigheter) från kanslibyrån. Byrån ansvarade även för tullverkets statistik.

Allmän anmärkning

Finns med i den äldre SF 42 från 1931.

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Hänvisningar

Reproducerat

Nej

Kontroll

Senast ändrad

2017-11-07 15:43:19

Serier (19 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A 1	Föredragningslistor	Serien i arkivkartong. Utgörs av koncept; jämför Huvudarkivet/Kansliet, serie A 2.
B 1	Koncept till memorial, förklaringar och skrivelser	Serien i arkivkartong. Med register. Även benämnd "Registratur".
B 2	Koncept till anmärkningar vid tullkamrarnas journaler	Benämnd "Revisionsmål". Lösa handlingar 1831-1838 i fascikel. Ingår i B 1:1.	Läsesal
B 3	Koncept till utlåtanden	Jämför Generaltullstyrelsen II, Revisionsbyrån, serie B 3. Serien i arkivkartong om ej annat anges. Med alfabetiskt register. Fr.o.m. 1865 benämnd "concept".
C 1	Diarier med register	Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Revisionsbyrån, serie E 1. Serien i arkivkartong. Diarier till revisionsärenden, se Kansliet/huvudarkivet, serie E 4. Ärenden före 1861 se Kansliet/huvudarkivet, serierna E 1a-E 1b.
D 1	Kontorets personella berättelser	Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Revisionsbyrån, serie D 4. Serien i arkivkartong.
D 2	Redogörelser för kontorets anmärkningar	Serien inbunden.
E 1	Kungliga brev och resolutioner m.m.	Serien i arkivkartong. Med register.
E 2	Kollegiernas, Kammarrättens m.fl.:s utslag och resolutioner	Serien i arkivkartong. Med register.
E 3	Kommerskollegii skrivelser ang. varuvärden	1 band 1868-1870. Ingår i E 2:1.	Läsesal
E 4	Resolutioner på tullkamrarnas skrivelser m.m.	Serien i arkivkartong. Innehåller resolutioner å förfrågningar och hemställanden från tullkamrarna samt andra till ågärd remitterade handlingar.
E 5	Resolutioner och protokollsutdrag	Serien i arkivkartong om ej annat anges. Fr.o.m. 1846 benämnd "Avslagsresolutioner".
E 6	Avslagsresolutioner i restitutionsmål	Serien i arkivkartong. Med restitutioner avses återbetlning av tullavgift, som erlagts oriktigt eller erlagts för vara vilken utförts ur riket oförändrad eller i bearbetat eller förädlat skick. Begäran om återbetlaning av felaktig tullavgift skulle sökas inom ett år från den dagen varan förtullades.
E 7	Anmärkningar vid tullkamrarnas journaler	Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Revisionsbyrån, serie E 2. Serien i arkivkartong om ej annat anges. Med register.
E 8	Konfiskationsjournaler	Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Revisionsbyrån, serie E 3. Serien inbunden. Handlingarna utgörs av tullanstalterna förda liggare över konfiskationsmål med tillhörande bilagor (verifikationer). Journalerna innehåller uppgifter om respektive mål, t.ex. den åtalades namn, i förekommande fall fartygets namn, smuggelsgodsets karaktär och kvantitet, tidpunkt för den olovliga införseln och för stämningens utfärdande, referat av domstolens utslag, uppgifter om domens verkställighet samt redovisning av influtna bötesbelopp. Bilagorna/verifikationerna till journalerna skickades efter målets avgörande in till Generaltullstyrelsen. De utgörs bl.a. av avskrifter av polisrapporter och rättegångshandlingar samt anmälningar, attester m.m. I de fall verifikationerna varit bundna för sig har de utgallrats efter preskribtionstidens slut. Se 1918 års gallringsbrev (?). Alfabetiskt (äldre stavning) på tullkammare. Nedan har stavningen normaliserats (exempel: Cimbrishamn = Simrishamn, Philipstad = Filipstad osv).
E 9	Nederlagsinventeringar	Serien i arkivkartong. Nederlag utgjorde en anordning varigenom vissa tullpliktiga varor efter verkställd undersökning mot stadgad avgift lades upp i magasin under tullverkets och ägarens lås. Ägaren hade rätt att erhålla anstånd med tullavgifterna tills varorna togs ut till inhemsk förbrukning (eller för att återföra dem till utrikes ort utan att erlägga tull). Nederlag kunde förekomma i varje stad där tullkammare under tullförvaltares uppsikt fanns inrättad.
E10	Lotsdagböcker	Serien avslutad. Se vidare Lotsstyrelsens arkiv, serie EIIIa (lotsdagböcker 1876-1955). Serien i arkivkartong. Handlingarna är årsvis ordnade på lotsdistrikt (Norra, Södra och Norra) samt inom det på lotsfördelningsort med lotsplatser. Lotsdagböckerna ger information om befälhavares och fartygs namn, läster och djupgående, hemort, inlastningsställe, över- eller underlast (barlast), lotsens namn, lotssträcka, erlagda fyr- och båkavgifter samtlotspenningar.
F 1	Sammandrag över utrikes skeppningar från Stockholms metallvåg
F 2	Handlingar rör. bärgade varor och strandvrak	"PM uppå gällande författningar, resolutioner och beslut rörande bärgade varor och strandvrak" ca 1814-1840 (3 blad). Ingår i ?	Läsesal