Generaltullstyrelsen Generaltullstyrelsen inrättades enligt kungl. brev den 24 november 1824 (instruktion den 15 juli 1825). Det tidigare kollegialsystemet övergavs och ersattes med en generaltulldirektör som ensam beslutande. Denne var ansvarig inför Kungl. Maj:t för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas skyndsamma tillämpning och kraftiga handhavande, till lättnad för handeln och de inhemska näringarnas skydd, samt för tullinkomsternas ordentliga uppbörd och leverering. Närmast under honom fanns två s.k. departementschefer, som fungerade som rådgivare åt generaltulldirektören och tillsammans med honom utgjorde den egentliga styrelsen.
Generaltullstyrelsen var central chefsmyndighet med allmän uppsikt över landets lokala tullförvaltning. Huvuduppgiften var att uppta och redovisa tullar, tullbevillning och andra skatter och införselavgifter samt att utöva kontroll över handelstrafiken. Liksom tidigare överdirektörer vid sjö- respektive landtullen skulle styrelsen också ha särskilt inseende över Stockholms tullförvaltning. Ledningen av den lokala förvaltningen vilade främst på departementscheferna. Organisatoriskt var styrelsen uppdelad på fyra kontor: kansliet, advokatfiskalskontoret (fiskalskontoret), kammar- och bokslutskontoret samt revisions- och kontrollkontoret. De två första kontoren ansvarade för administration respektive jurisdiktion, och de två senare för uppbörd och ekonomi. 1879 uppdelades Generaltullstyrelsen på tre byråer och samtidigt avskaffades departementscheferna. Kansliets uppgifter övertogs av kanslibyrån. Advokatfiskalskontoret drogs in och dess uppgifter överfördes dels på lokalförvaltningen i Stockholm, dels på en särskild ombudsman. Kameralbyrån ersatte kammarkontoret och revisionsbyrån avlöste revisionskontoret.
1907 tillkom tullbehandlings- och upplysningsbyrån, dit ärenden rörande tulltaxering fördes. Under byrån lades tullverkets undervisningsanstalt (tullskolan), inrättad 1911, och tullverkets huvudlaboratorium, som tillkom 1923. Sistnämnda år ändrades byråns namn till tullbehandlingsbyrån, 1969 till tariffbyrån.
1923 genomfördes en större omorganisation av hela tullverket. Vid styrelsen inrättades personalbyrån, som övertog personalfrågorna från kanslibyrån och undervisningsanstalten från tullbehandlingsbyrån.
Tullens verksamhet och organisation har behandlats av en rad utredningar. Här kan nämnas 1900 års tullstatskommitté, 1908 års tullstatskommission, 1914 års tullkommission och 1986 års tulldatautredning.
Kansliet (1825-1879)
I den nya organisationen var de två departementscheferna huvudansvariga för vardera två kontor samtidigt som de tillsammans med generaltulldirektören utgjorde den centrala ledningen. Kansliet ansvarade främst för administrativa och personella frågor.
Advokatfiskalskontoret (1825-1879)
Advokatfiskalskontoret (även kallat fiskalskontoret) ansvarade för tullverkets juridiska ärenden.
Kammar- och bokslutskontoret (1825-1879)
Kammar- och bokslutskontoret handlade ärenden rörande de personella staterna och annan ekonomisk verksamhet, t.ex. tullens inventarier, fastigheter och tomter, skeppsmätning, samt pensionsfrågor och andra frågor av social karaktär.
Revisions- och kontrollkontoret (1825-1879)
Revisions- och kontrollkontoret ansvarade för revision och kontroll av tullverkets ekonomiska verksamhet med undantag av räkenskaper och bokslut.
Kanslibyrån (1879-)
Kanslibyrån (även kallad kansliet) handlade främst ärenden av administrativ och juridisk art, bl.a. personalärenden.
Kameralbyrån (1879-)
Kameralbyrån ansvarade för ärenden rörande inkomster och utgifter i allmänhet, räkenskapsrevision, upphandling och fastighetsfrågor samt uppgiften att upprätta tullverkets huvudbok.
Revisionsbyrån (1879-)
Revisionsbyrån handlade ärenden rörande den centrala revisionen inom verket (ej räkenskaperna), tullbefrielse och tullnedsättning, tillämpningen av tulltaxan samt tvister och klagomål i fråga om tulltaxering. Fr.o.m. 1926 överfördes vissa tullbehandlingsärenden (fyr- och båkavgifter, transiteringsrätt, tullfrihet, tullättnader osv.) samt vissa ärenden rörande personalen (semester, sjuk- och tjänstledigheter) från kanslibyrån. Byrån ansvarade även för tullverkets statistik.
Serien inbunden. Fram t.o.m 1912 har Revisionsbyrån för samtliga ärenden gemensam föredragningslista. Fr.o.m 9/4 1913 fördelas listorna efter ärenden enligt följande: I = restitutionsärenden, II = övriga ärenden.
Fr.o.m 1915 fördelas listorna ytterligare enligt följande: I = restitutionsärenden, II = övriga ärenden, III = statistikärenden ("tulldeponering mot nyttjanderätt av vara" och "ändring av nederlag-transitförsändning" och tvärtom).
1953 och 1965 ingår restitutionsärenden under IV respektive V och 1969 tillkommer frihandelsärenden under VI. Detta innebär att vissa föredragningslistor innehåller samma slag av ärenden, men är åtskiljda beroende på vem som beslutat i ärendet.
Serien inbunden. Före 1925 se kameralbyråns arkiv och före 1902 kanslibyråns arkiv. Fr.o.m 1962 är tillståndsbevis (restitutioner) utbrutna och bildar egen serie, se B 9.
Serien lagd i arkivkartong. Ärendediarier till Kanslibyråns serie E 1 (revisionsärenden).
Den sistnämnda serien ingick perioden 1879-1925 i det s.k. Huvudarkivet (gemensam serie) i 1931 års förteckning, men fr.o.m. 1926 i Kanslibyråns arkiv. Ärendena har fått kvarligga eftersom serien utgörs av bundna volymer.
Serien inbunden. Diarier till E 1. Skrivelsediarier med innehållsregister, löpande numrering. Bihang med "förteckningar över vissa å Kansli- resp. Kameralbyrån för attestering eller annan handläggning överlämnade ärenden".
1/1-30/6 1984 ingår i Bevaknings- och Kontrollbyråns arkiv C1:1,
Serien i arkivkartong. Fortsättning från B 7 och C 3 A. Register till C 2 (fr.o.m 1966 som kortregister). Fr.o.m 1964 är register rörande restitutionsärenden utbrutet och bildar egen serie, se C 3 C.
1/1-30/6 1984 ingår i Bevaknings- och Kontrollbyråns arkiv C2B:1.
Serien i arkivkartong. Alfabetiskt ordnad på tullorter, månadshandlingar och verifikationer, årsvis uppdelad på två band. Benämnd "diarium samt kvittensbok med Revisionsbyrån".
Ett band benämnd "Wärde-bok". Förteckning å varuvärden vid in- och utförsel, beräknade efter gällande medelpris i parti å lastningsorten med tillägg för införda varor av frakt- och assuranskostnad. Från ca 1878.
Uppgifter lämnade av mäklare och ägare till gods i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ingår i D 1:1.
Serien i arkivkartong fram t.o.m 1968, därefter inbunden. Arkivläggning på beslutsdatum. Före 1926 se Kanslibyråns arkiv. Innehåller handlingar rörande semester-, sjuk- och tjänstledigheter. Olika tullbehandlingsärenden såsom: fyr- och båkavgifter, transisteringsrätt, restitutioner, tullfrihet för vissa varor (t.ex bilar, flygplan m.m.), tullättnader osv. Reglering av passersedlar, erhållande av utförselbevis, lättnader i frihamnstrafiken, olovlig lastning, tonnageförseelser m.m.
Volymerna nr 13-23 har fukt-, mögel- och rostskador, men är läsbara.
Serien inbunden. Arkivläggning på tullkammare, oftast i alfabetisk ordning. Delvis inbundna med verifikationer (från 1903). Verifikationer till konfiskationsjournaler gallras med en frist av 10 år i den mån de förvaras för sig (TFS 1950:165). Här är 92 bd verifikationer utgallrade.
Serien inbunden. Fr.o.m 1923 1/7 ordnade efter räkenskapsår. Alfabetiskt på tullkammare. Fr.o.m 1932 gallras serien med fristen 10 år enligt Finansdepartementets ämbetsskrivelse till Generaltullstyrelsen den 5 april 1918.
Innehåller bl.a. protokoll från auktioner av konfiskerade varor m.m. (1900-1904); Skrivelser, PM och andra handlingar rörande tull, restitutioner med flera ärenden (1900-1917, 1921).
Handlingar som insänts av lokal tullmyndighet till statistiska sektionen för bearbetning, se även E 13. Utgallras enligt RA:s gallringsbeslut 1985:33 enligt nedanstående frister:
- Hemtagningsanmälningar 4 mån. - Verifikationer till utgående journaler 6 år - Övriga 3 år
Sammandrag över rikets import. Varors och varugruppers mängd, värde och tullbelopp fördelade på importhamn och exportland. T.o.m. 1911 är varorna upptagna i alfabetisk ordning. Därefter är varorna grupperade enligt tulltaxan i SFS 1911:80.
Sammandrag över rikets postimport. Varors och varugruppers mängd, värde och tullbelopp fördelade på importställe och importland. Varorna är grupperade enligt tulltaxan i SFS 1911:80.
Sammandrag över rikets export. Varors och varugruppers mängd och värde fördelade på exporthamn och mottagarland. Mellan åren 1864-1911 är varorna upptagna i alfabetisk ordning. Fr.o.m. 1912 är varorna grupperade enligt tulltaxan i SFS 1911:80.
Sammandrag över på nederlag upplagda varor och sjöskadade varor. Varor inkomna för statsverkets räkning, Kungl Hovet och utländska sändebud. Inklarerade seglare och ångare, lastade eller barlastade till antal ton och nationalitet, särskilt för varje tullkammare. Benämnd "Importvarusammandrag 1875".
Sammandrag över rikets export med uppgifter om varors och varugruppers mängd, summariska värde samt fördelning på länder. Exporten till Norge och Finland. Sammandrag över till utrikes orter avgångna fartygs antal och lästetal.
Sjöfarts- och nederlagstabeller. Sammandrag över varor inkomna för statsverkets räkning, Kungl hovet, tullpliktiga varor från Norge, olovlig införsel och sjöskadade varor. Reimporterade och reexporterade varor. Värdet av rikets in- och utförsel. Uppbörden i tull, nederlags- och transitavgift samt lastpenningar.
Månatliga förteckningar över importerade varor dels tullfria, dels direkt vid ankomsten eller från transitupplag förtullade i förening med uppläggningar på nederlag. Uppgifter om varors och varugruppers mängd och summariska värde.
Kontoböcker med konton över handelshus och bruksägare förda av tullskrivare. I böckerna har upptagits vad som vägts in till vågen och tagits ut, värde, exportör, skeppare samt destinationsort.
T.o.m. 1857 är kontoböckerna uppdelade på "större vågen" (metaller från Mälarsidan) och "mindre vågen" (metaller från östersjösidan).
Serien mestadels buntar. Årssammandrag fördelade på (införsel) städer och (import) länder 1917-1935, på ursprungsländer, inköpsländer och (införsel) städer 1936-1947, på ursprungsländer och (införsel) städer 1948-1968. Nya system 1917, 1929 och 1933. För ändring av länders koder se Tullverkets författningssamling, TFS 1918-.
Serien buntad. Årssammandrag fördelade på (införsel) städer och (import) länder. För ändring av länders koder se Tullverkets författningssamling, TFS 1918-.
Serien buntad. Årssammandrag fördelade på (införsel) städer och (import) länder. För ändring av länders koder se Tullverkets författningssamling, TFS 1918-.
Serien mestadels buntad. Årssammandrag fördelade på (utförsel) städer och (export) länder 1917-1935, på försäljningsländer, förbrukningsländer och (utförsel) städer 1936-1947, på förbrukningsländer och (utförsel) städer 1948-1968.
Nya system 1917, 1929 och 1933. För ändring av länders koder se Tullverkets författningssamling, TFS 1918-.
Utdatalistor 1969-1984 utgallrade enligt följande: Utdatalistor 1969-1980 utgallras med en frist på 6 år, fr.o.m 1981 med en frist på 1 år; mikrokort fr.o.m 1981 med en frist på 6 år, enligt RA:s gallringsbeslut 867.
Utdatalistor 1969-1984 utgallrade enligt följande: Utdatalistor 1969-1982 utgallras med en frist på 6 år, fr.o.m. 1983 med en frist på 1 år; mikrokort fr.o.m. 1983 med en frist på 6 år, enligt RA:s gallringsbeslut 867.