Historik och organisation: Se Generaltullstyrelsens arkivbeskrivning för mer omfattande information.
Tullbehandlingsbyrån (Ca 1907-01-01-1999-02-28) hanterade frågor om varors klassificering enligt tulltaxelagen (1987:1068) och den statistiska varuförteckningen (TFH I:1); frågor om beräkning av tull eller frihet från eller nedsättning av tull, utom frihandelsfrågor; frågor om tullvärde; frågor om temporär tullfrihet; frågor om tullrestitution; de tullprocedurfrågor avseende förtullning eller innehav med temporär tullfrihet m.m. som anges i 4 §; frågor om mervärdeskatt vid import samt andra skatter och avgifter på varor vid import och export; frågor om frihet från, nedsättning och återbetalning av samt temporär befrielse från skatt eller annan avgift på varor; redigering av tullverkets författningshandbok, samt varuhandböckerna; frågor om skatt, försäkring, registrering m.m. på transportmedel; frågor om import- och exportregleringar (utom gällande högteknologi och krigsmateriel) samt valutaregleringen; laboratorieverksamhet; internationella frågor inom byråns område. Fr.o.m. 1999-03-01 övertogs arbetsuppgifterna av Kanslibyrån. Tullbehandlingsbyrån har även benämnts enligt följande: Tullbehandlings- och upplysningsbyrån 1907-1923, Tariffbyrån fr.o.m. 1/7 1969 t.o.m. 28/2 1999.
Sökingångar: Diarierna (C 1-C 2) med register (C 3 med underserier) utgör sökingång till handlingarna i huvudserien (E 1). I övrigt ligger handlingarna kronologiskt (t.ex. A 1, B 2 och E 7).
Arkivbildarhistorik
Generaltullstyrelsen Generaltullstyrelsen inrättades enligt kungl. brev den 24 november 1824 (instruktion den 15 juli 1825). Det tidigare kollegialsystemet övergavs och ersattes med en generaltulldirektör som ensam beslutande. Denne var ansvarig inför Kungl. Maj:t för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas skyndsamma tillämpning och kraftiga handhavande, till lättnad för handeln och de inhemska näringarnas skydd, samt för tullinkomsternas ordentliga uppbörd och leverering. Närmast under honom fanns två s.k. departementschefer, som fungerade som rådgivare åt generaltulldirektören och tillsammans med honom utgjorde den egentliga styrelsen.
Generaltullstyrelsen var central chefsmyndighet med allmän uppsikt över landets lokala tullförvaltning. Huvuduppgiften var att uppta och redovisa tullar, tullbevillning och andra skatter och införselavgifter samt att utöva kontroll över handelstrafiken. Liksom tidigare överdirektörer vid sjö- respektive landtullen skulle styrelsen också ha särskilt inseende över Stockholms tullförvaltning. Ledningen av den lokala förvaltningen vilade främst på departementscheferna. Organisatoriskt var styrelsen uppdelad på fyra kontor: kansliet, advokatfiskalskontoret (fiskalskontoret), kammar- och bokslutskontoret samt revisions- och kontrollkontoret. De två första kontoren ansvarade för administration respektive jurisdiktion, och de två senare för uppbörd och ekonomi. 1879 uppdelades Generaltullstyrelsen på tre byråer och samtidigt avskaffades departementscheferna. Kansliets uppgifter övertogs av kanslibyrån. Advokatfiskalskontoret drogs in och dess uppgifter överfördes dels på lokalförvaltningen i Stockholm, dels på en särskild ombudsman. Kameralbyrån ersatte kammarkontoret och revisionsbyrån avlöste revisionskontoret.
1907 tillkom tullbehandlings- och upplysningsbyrån, dit ärenden rörande tulltaxering fördes. Under byrån lades tullverkets undervisningsanstalt (tullskolan), inrättad 1911, och tullverkets huvudlaboratorium, som tillkom 1923. Sistnämnda år ändrades byråns namn till tullbehandlingsbyrån, 1969 till tariffbyrån.
1923 genomfördes en större omorganisation av hela tullverket. Vid styrelsen inrättades personalbyrån, som övertog personalfrågorna från kanslibyrån och undervisningsanstalten från tullbehandlingsbyrån.
Tullens verksamhet och organisation har behandlats av en rad utredningar. Här kan nämnas 1900 års tullstatskommitté, 1908 års tullstatskommission, 1914 års tullkommission och 1986 års tulldatautredning.
Kansliet (1825-1879)
I den nya organisationen var de två departementscheferna huvudansvariga för vardera två kontor samtidigt som de tillsammans med generaltulldirektören utgjorde den centrala ledningen. Kansliet ansvarade främst för administrativa och personella frågor.
Advokatfiskalskontoret (1825-1879)
Advokatfiskalskontoret (även kallat fiskalskontoret) ansvarade för tullverkets juridiska ärenden.
Kammar- och bokslutskontoret (1825-1879)
Kammar- och bokslutskontoret handlade ärenden rörande de personella staterna och annan ekonomisk verksamhet, t.ex. tullens inventarier, fastigheter och tomter, skeppsmätning, samt pensionsfrågor och andra frågor av social karaktär.
Revisions- och kontrollkontoret (1825-1879)
Revisions- och kontrollkontoret ansvarade för revision och kontroll av tullverkets ekonomiska verksamhet med undantag av räkenskaper och bokslut.
Kanslibyrån (1879-)
Kanslibyrån (även kallad kansliet) handlade främst ärenden av administrativ och juridisk art, bl.a. personalärenden.
Kameralbyrån (1879-)
Kameralbyrån ansvarade för ärenden rörande inkomster och utgifter i allmänhet, räkenskapsrevision, upphandling och fastighetsfrågor samt uppgiften att upprätta tullverkets huvudbok.
Revisionsbyrån (1879-)
Revisionsbyrån handlade ärenden rörande den centrala revisionen inom verket (ej räkenskaperna), tullbefrielse och tullnedsättning, tillämpningen av tulltaxan samt tvister och klagomål i fråga om tulltaxering. Fr.o.m. 1926 överfördes vissa tullbehandlingsärenden (fyr- och båkavgifter, transiteringsrätt, tullfrihet, tullättnader osv.) samt vissa ärenden rörande personalen (semester, sjuk- och tjänstledigheter) från kanslibyrån. Byrån ansvarade även för tullverkets statistik.
Arkivhistorik
Tullbehandlingsbyrån 1907 1/7-1987; namnbyte 1/7 1969 till Tariffbyrån.
Ämnesord
Ämnesord, sak
GTS (Lokalt ämnesord)
Kontroll
Senast ändrad
2020-04-24 15:22:36
Historik och organisation: Se Generaltullstyrelsens arkivbeskrivning för mer omfattande information.
Tullbehandlingsbyrån (Ca 1907-01-01-1999-02-28) hanterade frågor om varors klassificering enligt tulltaxelagen (1987:1068) och den statistiska varuförteckningen (TFH I:1); frågor om beräkning av tull eller frihet från eller nedsättning av tull, utom frihandelsfrågor; frågor om tullvärde; frågor om temporär tullfrihet; frågor om tullrestitution; de tullprocedurfrågor avseende förtullning eller innehav med temporär tullfrihet m.m. som anges i 4 §; frågor om mervärdeskatt vid import samt andra skatter och avgifter på varor vid import och export; frågor om frihet från, nedsättning och återbetalning av samt temporär befrielse från skatt eller annan avgift på varor; redigering av tullverkets författningshandbok, samt varuhandböckerna; frågor om skatt, försäkring, registrering m.m. på transportmedel; frågor om import- och exportregleringar (utom gällande högteknologi och krigsmateriel) samt valutaregleringen; laboratorieverksamhet; internationella frågor inom byråns område. Fr.o.m. 1999-03-01 övertogs arbetsuppgifterna av Kanslibyrån. Tullbehandlingsbyrån har även benämnts enligt följande: Tullbehandlings- och upplysningsbyrån 1907-1923, Tariffbyrån fr.o.m. 1/7 1969 t.o.m. 28/2 1999.
Sökingångar: Diarierna (C 1-C 2) med register (C 3 med underserier) utgör sökingång till handlingarna i huvudserien (E 1). I övrigt ligger handlingarna kronologiskt (t.ex. A 1, B 2 och E 7).
Arkivläggning på beslutsdatum. Fr.o.m 1971 Handlingar + koncept. Fr.o.m. 1982 i arkivkartong. För perioden 1999-03-01 och framåt, se Kanslibyrån, serie E 1.
Laboratoriet tillhörde Tullbehandlingsbyrån från år 1923. Kring 1900 hade det blivit svårt att bestämma vad en del varor bestod av. Importörerna hade också fått rätt att erhålla bindande förhandsupplysningar, d.v.s. få veta tullbeloppet före importen. För att helt enkelt kunna utföra jobbet var tullarna tvungna att göra labratorieundersökningar. Under 1910-talet inrättades därför de första tullaboratorierna.Skrivelserna i löpnummerordning.