Arkiv

Kammarkontoret

Kommerskollegium

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420132/3

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/7ZzBq5lDQeZJW0018W43t3

Omfång

188 Hyllmeter

2552 Volymer

Datering

1668	–	1907		(Tidsomfång)
1738	–	1891		(Huvudsaklig tid)

Villkor

Delvis

Tillståndsgivare

S-avd, resp enhet

Villkorsanm

Många volymer i serierna Da Årsberättelser fabriker och industrier, och Db Årsberättelser för handlande och hantverkare är digitaliserade.
För vissa år saknas bilder, där kan forskaren beställa originalen.

Konsulernas skeppslistor, serie D e, åren 1854 - 1890 finns på mikrofilm.
Handelsflottan serie Dd 1 (serie 1) 1863-1890 finns på mikrofilm. Se Äldre samlingen mikrofilmer.
Originalen utlånas ej.

Stockholms hallrätts räkenskaper (serie Ha) är mycket sköra och pärmarna är fragmentariska! De mest trasiga volymerna har fått ett skyddsomslag. Får tas fram för forskning eftersom bindningen kvarstår men forskaren ska upplysas om att handlingarna måste hanteras med stor varsamhet. Vid utlåning till forskarsal ska forskare sitta på främre raden.

OBS! Alla tygprover måste hanteras varsamt. Vid utlåning till forskarsal ska forskare sitta på främre raden. Tygprover finns i serierna C och Dc 10.

Ulljournaler från Hallrätternas ullmagasin, serie Hc, lånas inte ut p g a att handlingarna är sköra. Särskilt tillstånd kan sökas för vetenskaplig forskning. Eventuellt tillstånd ges av Sektionen för arkiv och heraldik.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): SF band, F-exp/band

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Kommerskollegium (1651)

Alternativa namn: Kungl. Kommerskollegium

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Ordning & struktur

Arkivet omfattar även Manufakturfondskontorets, Första räkenskapskontorets och Statistiska kontorets handlingar

Seriestrukturen följer inte helt det Allmänna arkivschemat. Arkivet innehåller serierna A. Kamrerarens koncept, B. Diarier, C. "Priscourant" för handelsvaror, D. Årsberättelser om fabriker, handlande och hantverk, handel och sjöfart mm. E. Räkningar med Manufakturkontoret för landshjälpsmedlen och tullarrendemedlen, manufakturfondens huvudböckermed verifikationer mm,
F. Spinnhusfondens och hallrätternas räkenskaper, G. Fiskerifondens huvudböcker med verifikationer mm, H. Stockholms hall- och manufakturrätts original räkenskaper, ulljournaler mm.

Arkivförteckningen som nu upprättas i arkivdatabasen NAD utgår från en äldre arkivförteckning: Nr 4 Kammarkontoret från 1907. Riksarkivet har reviderat arkivet för att se att alla volymer är upptagna. Tidigare fanns ingen volymnumrering vilket nu har upprättats. "Bunt" har bytts ut mot "volym". Numreringen är löpande genom respektive serie.

Seriestrukturen behålls i stort från äldre förteckning - Första serien, Andra serien osv. Namnen på serierna är oförändrade.

Vid genomgången av arkivet upptäcktes 111 volymer från Stockholms tukthus, rasp- och spinnhus som inte fanns upptagna i äldre pappersförteckning. De har nu fått seriebeteckningen Fa1a. Spinnhusbokslut har fått beteckningen Fa1b.

Arkivhistorik

Kommerskollegium är ett av Sveriges allra äldsta ämbetsverk, drygt 350 år. Den 23 augusti 1651 utfärdade drottning Kristina instruktionen för det nyinrättade Handels- eller Commercii Collegium. Bakom instruktionsförslaget stod den banbrytande rikskanslern Axel Oxenstierna.

En förordning om ett handelskollegium utfärdades redan 1637 men någon egentlig verksamhet startade inte före 1651. Ämbetsverket kom snart att kallas Kommerskollegium och dess huvuduppgift blev att främja handel, sjöfart och manufakturer.

Kommerskollegiums arkiv är stort, mer än 3000 hyllmeter handlingar! Arkivet är centralt för forskningen om det svenska näringslivet. Kollegiet har under olika perioder sysslat med flertalet näringsgrenar i Sverige, som industri, handel, hantverk, sjöfart och bergshantering. Fram till näringsfriheten infördes 1846 var Kommerskollegium tillståndsmyndighet i många näringsfrågor. Det beslutade om privilegier och tillstånd för att anlägga manufakturer och fabriker.
1680 förenades Kommerskollegiet med Kammarkollegiet. 1711 blev det återigen ett självständigt ämbetsverk.

Kammarkontoret (1737-1891) svarade för granskningen av årsberättelser och räkenskaper från underställda myndigheter och fonder, och innehåller därför serier av sådana handlingar från en mängd olika samhällsområden - som årsberättelser om fabriker, hantverk, handel och sjöfart.
I arkivet finns årsberättelser om tillverkning vid fabriker och industrier, handlande och hantverkare, utrikeshandel- och sjöfart, handelsflotta, hamnar, kanaltrafik, städernas ekonomi mm.

De äldsta berättelserna är hallrätts berättelserna som börjar 1736 men blir fullständiga först 1740. 1736-1764 förvaras de i Manufakturkontorets arkiv, från 1765 i Kommerskollegium.
Spinneriberättelserna är särskilda berättelser om kamulls- och bomullsspinnerierna. För tiden 1767-1797 är de bundna med fabriksberättelserna. De innehåller utdrag ur spinneriböcker med uppgift om spinnarnas namn, ålder, hemort, hur mycket de spunnit och lönen.

Ett led i 1700-talets merkantilism var produktkontroll. I Kommerskollegium/Kammarkontoret finns industrivävnadsprover och ullprover.

Berättelser om handlande och hantverkare finns 1750 till 1890 i en huvudserie (före 1786 endast hantverkare). Hantverkare förekommer även i fabriksberättelserna. 1847-1862 är primäruppgifterna sammanbundna med fabriksberättelserna, därefter finns de åter separat. Från 1891 är handlande och hantverkare uppdelat på två skilda serier.

Arkivet innehåller många olika slags insända räkenskaper, till exempel från Stockholms hallrätt, Fiskerifonden, fabriksvarors stämpling, schäferier, navigationsskolor, spinnhus- och arbetshus och Eskilstuna fristad.

Kollegiet var en förutsättning för framgångsrika ullspinnerier och yllemanufakturer. Därmed fick det även ansvar för utvecklandet av fåravel.
Särskilda räkenskaper finns för ulldiskontfonder 1781-1864, och ull kontoren.
Ett separat arkiv finns för Norrköpings ull kontor. Journaler över inlämnad och såld ull vid hallrätternas ull magasin finns mellan 1750 och 1820. Kollegiet hade även ledningen av schäferistaten, och berättelser finns samlade länsvis.
En stor samling ulljournaler och ullprover finns för 1700-talets senare och 1800-talets tidigare del.

Vid mitten av 1700-talet gav Manufakturkontoret stöd till "importen" av utländska textilarbetare. På grund av den nytta som Sverige kunde ha av utländska hantverkare och köpmän, vidgades religionsfriheten. Gustav III:s toleransedikt utfärdades 1781, efter ett riksdagsbeslut två år tidigare. Främmande kristna trosbekännare, som inflyttade eller tidigare inflyttat, skulle enligt 1781 års s. k. toleransedikt få fri och otvungen religionsutövning och medborgerliga, dock ej fulla politiska, rättigheter.

Vid denna tid blev det tillåtet för judar att bosätta sig i vissa städer i Sverige. 1782 års judereglemente utfärdades av Kommerskollegium. I Kammarkontorets arkiv finns årsberättelser om "judar i städerna" 1784-1859.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution

Linköpings arbetshus.

Stockholms hallrätt. Räkenskaper 1739-1768

Stockholms spinnhus. Räkenskaper 1724-1808

Stockholms tukthus. Räkenskaper 1668-1695, 1723

Ämnesord, sak

Arbetshus (Lokalt ämnesord)

Fabriksberättelser. 1740-1890 (Lokalt ämnesord)

Handlande, årsberättelser (Lokalt ämnesord)

Hantverkare, årsberättelser (Lokalt ämnesord)

Judar i städerna, årsberättels. 1784-1859 (Lokalt ämnesord)

Rasp- och spinnhus (Lokalt ämnesord)

Spinneriberättelser (Lokalt ämnesord)

Spinnhus (Lokalt ämnesord)

Tukthus (Lokalt ämnesord)

Tygprover. Plac. 1543g 1-2 (Lokalt ämnesord)

Ullprover (Lokalt ämnesord)

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se även: Manufakturdiskontkontoret (SE/RA/420132/5)

Se även: Manufakturkontoret (SE/RA/4113)

Se-hänvisning från: Norrköpings ullkontor (SE/RA/420518)

Se-hänvisning från: (SE/RA/755/755.3/~/11)

Se-hänvisning från: (SE/RA/755/755.3/~/13)

Se-hänvisning från: (SE/RA/755/755.3/~/14)

Se-hänvisning från: (SE/RA/755/755.3/~/12)

Reproducerat

Del

Repro. anm.

Fabriksber. 1740-1890, handelsfl 1863-90, skeppsl 1854-79 filmat

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2023-09-21 10:41:24

Arkiv (1 st)

Referenskod	Titel
Se även: SE/RA/4113	Manufakturkontoret

Serier (8 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	Konceptskrivelser	Kamrerarens koncept angående lästavgiftsfonden, postportutgifter frö konsuler, förskott till sjömän, sammandrag av segeldukspriser mm. Två serier, en ordnad efter skrivelsernas nummer, en ordnad kronologiskt
B	Diarier	Diarieanteckningar. Memorial.
C	Liggare	Alfabetiskt register på kontorets memorial, värdeberäkningar på handelsvaror mm. OBS! Alla tygprover måste hanteras varsamt. Vid utlåning till forskarsal ska forskare sitta på främre raden. Tygprover finns i serierna C och Dc 10.
D	Inkomna årsberättelser	Inkomna årsberättelser i statistiskt syfte (primäruppgifter), sammandrag från Kommerskollegium: Fabriks- och industri, handel och hantverk, utrikeshandel och sjöfart, handelsflottan och dess bemanning, hamn och kanaltrafik, städernas ekonomi, växelkurser och växelslut, vissa klasser bland städernas invånare. Vissa serier är filmade. För dessa visas en blå ikon.
E	Räkenskaper för Landshjälpsmedlen och Manufakturfonden	Räkningar med Manufakturkontoret för landshjälpsmedel och tullarrende
F	Räkenskaper för spinnhus, hallrätter mm.	Spinnhusfondens räkenskaper. Räkenskaper för spinnhus i olika städer. Rasp och spinnhusfond. År 1698 utfärdades en stadga mot lösdriveri. I samband med detta föreslogs att arbetshus eller spinn och rasphus skulle inrättas i alla residensstäder. Rasphus och spinnhus var arbetshus för tiggare, lösdrivare och "vanartig ungdom" enligt denna stadga. Ett rasphus var, fram till 1800-talets mitt, en benämning på arbetsanstalter för män som syftar på tillverkning av färgämnet brasilin av bresiljeträ för infärgning av garn. För att kunna utvinna brasilinet måste träet först finfördelas med rasp, vilket är en osund och ansträngande uppgift. Spinnhusen uppfördes som ett slags tvångsarbetsanstalter där de intagna var lösdrivare av båda könen. År 1735 kom en förordning från Kungl. Maj:t om att upprätta en s.k. nationell rasp - och spinnhusfond. Spinnhusfonden upptogs från avgifter från överflödsvaror som te och kaffe.
G	Räkenskaper för Kollegii åtskilliga fonder och medel	Sillexportpremier, reseunderstöd- och konsulersättningsmedel, sjömansrullemedel mm. Även uppgifter om sjömanshus och fårförsäljning. Serie G j finns inte.
H	Räkenskaper och redovisningar från hallrätter mfl. anstalter i orterna	Stockholms hall- och manufakturrätts original räkenskaper och stämpelspecialer för fabriksvaru-stämpling. Ullhandel och ulljournaler (även ull- och tygprover), schäferier, fristäder, navigationsskolor mm.