Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sjöpassexpeditionen

Kommerskollegium

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420132/6
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/8ZzBq5lDQeZJW0018W43t3
Omfång
31 Hyllmeter 
Datering
1832–1891(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmFribrevsliggare (1841-1891). Xeroxkopia (pärm 42) och mikrokort finns.

Följande serier finns på mikrofilm - se mikrofilmsförteckningen:
Fribrevsdiarier, C I:1, C II a:1 - 2 samt C II a:3 - 7.
Sjöpasshandlingar, E IV:1 - 21.
Fribrevshandlingar, E V a:1 - 59.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): SF band, F-exp/band
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Kommerskollegium (1651)
Alternativa namn: Kungl. Kommerskollegium
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Inledning (äldre form)I den av H. Rosman år 1907 upprättade förteckningen över kommerskollegiets arkiv är då befintliga handlingar rörande fartygsregistrering, samt befälhavarcertfikat, för tiden 1739 - 1900 förtecknade såsom särskilt arkiv, sjöpassexpeditionens arkiv.

Vid nyförteckningen av kommerskollegiets arkiv, i nära anslutning till kollegiets administrativa utveckling, kan med utgångspunkt från dess instruktion av den 23 april 1831 - vari en särskild tjänst som passexpeditionsnotarie upptages - väl hävdas, att den egentliga sjöpassexpeditionens arkiv inrättats, vilken i denna form kom att fungera fr.o.m. år 1832.

Kommerskollegiets fartygsregistrering ombesörjdes från begynnelsen i dess kansli, vari en av kanslisterna var anförtrodd expeditionen av fribrev och algeriska (turkiska) pass samt diarieföring av dessa handlingars utlämnande och återställande. På grund av arbetets allt större omfattning ansågs det lämpligt, att vid kollegiets omorganisation år 1831 "den person, som ägnat sig åt berörda göromål och däri är inövad, även fästes vid denna tjänst, vilket ej kan förväntas, utan att försäkra honom om en avlöning, varmed han är någorlunda belåten", varför föreslogs, "att bemälde kanslist må i stället benämnas passexpeditionsnotarie". Tjänsteinnehavare blev kanslisten Adolf Roman, vilken alltsedan 1825 varit betrodd med hithörande sysslor.

Enligt 1831 års instruktion ålåg det sjöpassnotarien: att föra fartygsregistret och göra anteckningar i övrigt angående svenska fartyg, att granska handlingarna för registrering av fartyg och anmälningar till fartygsregistret, att ombesörja fartygsregistreringscertifikat och andra skeppshandlingar samt därutöver publicera förteckningen, "code list", över svenska med signalbokstäver försedda fartyg. Därtill hade sjöpassnotarien att kontrasignera fribrev och turkiska pass.

Vid den översyn av handelssjöfartens tillstånd, som en år 1838 tillsatt kommitté företog, hade kommerskollegiet att yttra sig, bl.a. rörande ändrade föreskrifter i fråga om passhandlingarna. Sedan dess utlåtande inkommit, utfärdade Kungl. Maj:t 1 mars 1841 nya bestämmelser för de pass - och nationalitetshandlingar, varmed svenska till orter utom Sverige gående fartyg, av en dräktighet över 10 läster, borde vara försedda (SFS 8/1841). Den viktigaste förändringen härvid var avskaffandet av de turkiska passen, vilka i sin mån ersattes med en latinsk översättning av fribrevet och ett medelshavs-signalbrev.

Ett nytt skede i sjöpassexpeditionens verksamhet vidtager härmed, koncentrerad till dess befattning med utfärdande och kontroll av fribreven. Uppgifter om fartygens under tiden 1 juli 1841 - 1891 erhållna fribrev finnes överskådligt samlade i en alfabetiskt uppställd fribrevsliggare (D IV); genom tillagda fartygsregistreringsnummer leder denna över till den fr.o.m. 1892 gällande registreringsordningen.

Denna inskränkning av sjöpassexpeditionsnotariens göromål blev orsak till omprövning av befattningens självständiga ställning. I samband med en organisatorisk nyordning inom kommerskollegiet indrogs notarietjänsten år 1855 och återfördes följande år till ett åliggande för en av kollegiets ordinarie kanslister. Den fungerande notarien Ad. Roman uppehöll emellertid under sin återstående ämbetstid tjänsten under åtnjutande av oförändrade löneförmåner. Vid dennes död 1858 förordnades en av kanslisterna att omhänderha de i 1855 års instruktion föreskrivna uppgifterna, vilkas kontinuitet motiverar fortsättningen av sjöpassexpeditionen såsom arkivenhet.

1841 års förordning förändrades i smärre avseenden år 1851 (SFS 21/1851). En ny sjölag tillkom år 1864, och fyra år senare reviderades bestämmelserna åter för svenska till orter utom Sverige gående fartygs pass- och nationalitetshandlingar (SFS 47/1868), vilka nu utsträcktes att gälla fartyg med en dräktighet på 6 nyläster eller därutöver. Större krav på kompetens för befäl å svenska handelsfartyg ledde till bemyndigande för kommerskollegiet att utfärda styrmans- och befälhavarebrev (SFS 46/1878). Vid kollegiets omdaning år 1891 överfördes sjöpassexpeditionens arbetsuppgifter till den därvid organiserade inrikesbyrån.

Stockholm i december 1964.

Bengt Löw

Ämnesord

Ämnesord, sak
Fribrev 1832-1891 (Lokalt ämnesord)
Sjöpass 1832-1841 (Lokalt ämnesord)

Hänvisningar

ReproduceratDel
Repro. anm.Fribrevsliggaren 1841-1891.

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2011-06-27 15:13:56