Statens arbetsmarknadskommission Arbetsförmedlingsbyrån

Efter krigsutbrottet den 19 september 1939 tillsatte regeringen ett särskilt krisorgan på arbetsmarknadsområdet, Statens arbetsmarknadskommission. Kommissionens främsta uppgift var att följa förhållandena på arbetsmarknaden såväl i fråga om arbetslöshet som brist på arbetskraft och att föreslå åtgärder för att underlätta en utjämning.

Hösten 1939 framlade Kungl. Maj:t förslag till lag om tjänsteplikt som godkändes av riksdagen. Lagen (SFS 1939:934), som trädde i kraft den 1 januari 1940, innehöll bl.a. bestämmelser om en riksarbetsstyrelse och länsarbetsstyrelser.

Den allmänna utvecklingen 1940 medförde ett behov av effektivisering av organisationen för arbetsmarknaden och den 7 maj 1940 tillsattes en ny Statens arbetsmarknadskommission (instruktion SFS 1940:326). Samtidigt utfärdades kungörelser om överflyttning till Arbetsmarknadskommissionen av de uppgifter som tillkommit Statens arbetslöshetskommission, om länsarbetsnämnder och statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadskommissionen var därmed en central myndighet för reglering av arbetskraftens användning samt de stödåtgärder som kunde bli nödvändiga. Den fick successivt fler arbetsuppgifter. 1940 övertog kommissionen de funktioner som vilat på Styrelsen för försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå, flertalet ärenden om statliga och kommunala beredskapsarbeten, ledningen av verksamheten med värnpliktslån samt från Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap uppskovsärenden. 1942 blev den centralmyndighet för byggnadsregleringen och ansvarig för inköp av gatsten för statens räkning. 1945 övertog kommissionen investeringsutredningens arbetsuppgifter.

Vissa uppgifter avfördes också från kommissionens verksamhetsområde. 1944 överfördes sålunda den av kommissionen bedrivna verksamheten för yrkesutbildning till Överstyrelsen för yrkesutbildning. 1947 övertogs uppgifterna att vara tillsynsmyndighet enligt familjebidragsbestämmelserna samt lånemyndighet för värnpliktslån av Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå, senare benämnd Försvarets socialbyrå.

Arbetsmarknadskommissionen organiserades i en rad olika enheter, avdelningar, byråer och sektioner. Organisationen omvandlades i takt med förändringarna i verksamheten. Arbetsmarknadskommissionen upphörde då Arbetsmarknadsstyrelsen inrättades 1948.

Kanslibyrån/kanslisektionen 1940-1947

Kameral- och förrådsbyrån 1940-1947

De kamerala ärendena hörde från början till kanslibyrån. 1943 sammanslogs kanslibyråns kamerala enhet med intendenturbyrån till kameral- och förrådsbyrån.

Arbetsförmedlingsbyrån 1940-1947

Arbetsförmedlingsbyrån startade sin verksamhet 1940. Från att förmedlingen tidigare gällt enbart arbetsförmedling för arbetare utvecklades en rad olika förmedlingskategorier som tjänstemannaförmedling, ungdomsförmedling, studentförmedling, lärarförmedling, flyktingförmedling, artist- och musikerförmedling och förmedling av statliga tjänster. Dessutom organiserades inom byrån speciella insatser som ungdomsberedskapen, anskaffande av tillfällig arbetskraft till jordbruket, riksarbetslag, huggarkurser samt andra tillfälliga kurser.

Arbetsförmedlingen för flyktingar 1941-43

Den 26 juni 1941 upprättades under Länsarbetsnämnden i Jönköpings län en arbetsförmedling för norska flyktingar i Öreryd. Arbetsmarknadskommissionen inrättade hösten 1942 en särskild arbetsförmedling för norska flyktingar. Då flyktingproblemet antog större proportioner öppnades flera flyktingkontor med ett centralkontor i Stockholm. Centralkontorets verksamhet överflyttades i december 1943 till en särskild utlänningssektion under kommissionens arbetsförmedlingsbyrå.

Arbetsförmedlingsbyrån, utlänningssektionen 1944-1947

Om bakgrunden se Arbetsförmedling för flyktingar ovan. All verksamhet bland flyktingar överfördes fr.o.m. den 1 juli 1947 till Arbetsmarknadskommissionen från Statens utlänningskommission och Statens flyktingnämnd. Fr.o.m. 1948 Arbetsmarknadsstyrelsen, arbetsförmedlingsbyrån, utlänningssektionen.

Arbetsblockssektionen/arbetsblocksbyrån 1942-1946

För att säkerställa jordbrukets behov av arbetskraft vid mobilisering organiserades vid årsskiftet 1939-1940 s.k. arbetsblock. Organisationen var frivillig. Den sorterade till en början under Livsmedelskommissionen, men arbetsuppgifterna hade också stark anknytning till arbetsmarknadsfrågor.

Organisationen ansågs emellertid inte tillräcklig om Sverige skulle dras in i krig. 1942 inrättades därför en särskild sektion inom Arbetsmarknadskommissionen. 1943 fastställde Kungl. Maj:t instruktioner för riksblockmyndigheten och länsblockmyndigheterna (SFS 1943:53-54). Arbetsblocksektionen omorganiserades till arbetsblocksbyrå i mars 1943. Dess uppgifter gällde arbetsblockorganisationen, frivillig arbetskraft till jordbruket, Sveriges ungdomsberedskap m.m. 1946 överfördes byråns verksamhet till militära beredskapsbyrån.

Jordbruksutbildningssektionen 1940-1942

Sektionen bildades den 15 juni 1940 och upphörde den 8 november 1942, då uppgifterna överfördes till arbetsblockssektionen, senare arbetsblocksbyrån.

För att ersätta de värnpliktiga inom jordbruket kunde ungdomar över 15 år anmäla sig frivilligt. Den utbildning de behövde gavs av hushållningssällskapen i länen. Staten gav bidrag till utbildningslägren och jordbruksutbildningssektionen hade hand om dessa statsbidrag.

Sektionen för länsarbetsnämnderna 1943-1947

Sektionen bildades 1943. Tidigare hade ärenden rörande länsarbetsnämnderna handlagts på kanslisektionen. Sektionen upphörde samtidigt som arbetsmarknadskommissionen 1947. Den handlade ärenden rörande länsarbetsnämndernas organisation, ekonomiska förhållanden och personal.

Sektionen för ungdomsförmedling och yrkesvägledning 1944-1947

Sektionen bildades 1944 och upphörde 1947, då verksamheten övertogs av Arbetsmarknadsstyrelsens yrkesvägledningsbyrå. Sektionen hade tillsyn över arbetsförmedlingens ungdomsverksamhet. Den hade vidare hand om ärenden rörande ungdomsverksamhetens organisation och om utbildning av personal inom ungdomsverksamheten. Den gav information till lärare om skolans uppgifter inom yrkesvägledningen och medverkade vid sådan vägledning.

Två rådgivande delegationer för yrkesvägledning i skolorna var knutna till sektionen.

Utredningsbyrån, uppskovsbyrån och militära beredskapsbyrån 1939-1947

Vid krigsutbrottet 1939 inrättades en uppskovsavdelning vid Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap för att handlägga ärenden om uppskov och anstånd med inkallelse till militärtjänst. I september 1940 överfördes uppskovsavdelningen med personal och handlingar från Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap till Arbetsmarknadskommissionen. Där handlade uppskovsbyrån uppskovsärenden, utredningsbyrån anstånd med inkallelse och hempermitteringsfrågor.

I samband med den förstärkta försvarsberedskapens avveckling 1945 minskade utredningsbyråns och uppskovsbyråns arbetsuppgifter. Även verksamheten inom kommissionens arbetsblocksbyrå upphörde i det närmaste. Den 1 augusti 1946 överfördes därför dessa tre byråers verksamhet till en byrå kallad militära beredskapsbyrån.

Militära beredskapsbyrån, hemliga arkivet 1939-1948

Militära beredskapsbyrån bildades den 1 augusti 1946 genom sammanslagning av utredningsbyrån, uppskovsbyrån och arbetsblocksbyrån. Hemliga handlingar från de fyra byråerna har sammanförts till ett gemensamt hemligt arkiv.

Värnpliktshjälpsbyrån 1941-1946

1940 flyttades krigsfamiljebidragssektionen från socialhjälpsbyrån och bildade sektionen för värnpliktshjälp. 1941 ombildades denna till värnpliktshjälpsbyrån, som upphörde 1946.

En stor del av byråns ärenden gällde bidrag till inkallades familjer, vilka i regel beviljades av länsstyrelserna. Utbetalningarna redovisades till Statens arbetsmarknadskommission.

Sociala beredskapssektionen 1945-1947

Sektionen bildades 1945 med uppgift att samarbeta med arbetsmarknadens parter, statliga verk och kommuner i frågor rörande investeringsverksamheten. Sektionen upphörde 1947.

Socialhjälpsbyrån 1940-1947

Socialhjälpsbyrån hade att handlägga ärenden rörande arbetslöshetshjälp. Den var delad i två sektioner. Verksamheten övertogs 1948 av Arbetsmarknadsstyrelsens sociala byrå, dit även vissa handlingar överförts.

Byrån för ärenden angående byggnadstillstånd 1943-1947

En sektion för byggnadstillstånd inrättades i oktober 1943 och omvandlades 1944 till en byrå. Byråns uppgifter bestod i att övervaka att de år 1943 införda bestämmelserna om byggnadstillstånd efterlevdes samt att behandla ansökningar om byggnadstillstånd m.m. Byrån överfördes till Arbetsmarknadsstyrelsen 1948.

Planläggningsbyrån och tekniska beredskapssektionen 1940-1947

Planläggningsbyrån bildades 1940 med uppgift att planlägga åtgärder för att möta krisarbetslöshet. Den ersattes 1944 av tekniska beredskapssektionen som hade till uppgift att samarbeta med arbetsmarknadens parter, statliga verk och kommuner om planering av åtgärder för att möta eventuellt uppkommande arbetslöshet. Sektionen upphörde 1947.

Tekniska byrån 1940-1947

Byrån var uppdelad på sex sektioner vartill kom en fristående sektion för teknisk planläggning som 1943 införlivades med tekniska byrån. Byrån handlade ärenden rörande egna arbetsplatser, statskommunala och kommunala beredskapsarbeten.

Den fristående sektionen hade hand om planeringen vid aktuella beredskapsarbeten.