Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet när bildvisaren används i mobiltelefon. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
Här söker du i alla arkiv och register i Nationell Arkivdatabas och Digitala forskarsalen.
Lokaliseringslistor; alfabetisk jämte systematisk. Ingår i F I b:1. innehåller kommun och församlingskoder. Kommun- församlings- och distriktskoder finns i diariet vol C: 1.
Vid arkivläggningen av handlingar som rör folk- och bostadsräkningens uppläggning och utförande har tre serier bildats; 1. "Handlingar rörande uppläggningen av folkräkningen", vol. 1-4 2. "Dokumentex. rörande folkräkningen", vol. 5-12 3. "Dokumentex. rörande bostadsräkningen", vol. 13
Koderna är delvis tryckta i Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1960. Redogörelse för folk- och bostadsräkningens uppläggning och utförande. koderna ingår även bland handlingarna rörande folk- och bostadsräkningens uppläggning och utförande (se serie F I A). Av praktiska skäl har ett ex. av varje kod fått bilda en egen serie.
Registren har använts vid kodsättningen av näringsgrenen för företag o.d. Uppgifter rörande registren finns tryckta i redogörelsen för folk- och bostadsräkningens uppläggning och utförande, bilagorna 12-16.
INDUSTRIREGISTRET. Industriregistret bygger på uppgifter från arbetsmarknadsstyrelsens beredskapsregister och kommerskollegiums industristatistik (1960). De upptager näringsgrenskoden för ett stort antal företag (I regel med minst tre anställda men i en del fall med färre anställda) inom gruvdrift och mineralbrytning, tillverkningsindustri, byggnads- och anläggningsverksamhet samt el-, gas- och vattenverk. Dessutom ingår vissa företag inom andra näringsgrenar, t.ex. tandtekniska laboratorier, tvätterier, fotografiateljéer, fristående lagerrörelse m.m. Som företag räknas varje arbetsställe; i vissa fall har dock ett arbetsställe med två eller flera mycket väsensskilda verksamhetsgrenar räknats som flera företag och erhållit skilda näringsgrenskoder. Registret består av 25 band, ett för varje län. Inom länen har företagen ordnats kommunvis och inom varje kommun alfabetiskt efter företagets eller ägarens namn.
HANDELSREGISTRET Handelsregistret bygger på socialstyrelsens löneregister (1960) och upptager näringsgrenskoden för ett antal parti- och detaljhandelsföretag. Företagen har delvis utvalts slumpmässigt eller efter speciella grunder ( t.ex. anslutning till vissa organisationer), varför registret representerar endast en del av handelsföretagen. Företagen är ordnade alfabetiskt inom varje län. För varje företag anges firmanamn, i många fall ägare eller föreståndare, samt postadress. I regel finns dessutom upplysning om om bransch samt om företaget driver parti- eller detaljhandel eller bådadera.
SAMHÄLLSREGISTRET Samhällsregistret upptager ett antal statliga, kommunala, halvofficiella och liknande verk, institutioner, anstalter m.m. För varje i registret medtaget verk, anstalt etc. anges förutom nominativa uppgifter den 3-siffriga kod som betecknar anställningens art (1= statlig anställning, 2=kommunal anställning, 3= övrig anställning).
SJÖFARTSREGISTRET Sjöfartsregistret, som användes vid klassificeringen av inom sjöfarten sysselsatta personer efter fjärr- eller närsjöfart, består av (a) fartygsförteckning och (b) rederiförteckning. Dessutom har en alfabetisk ordlista till rederiförteckningen upprättats. I fartygsbeteckningen lämnas en alfabetisk förteckning över fartyg, som i början av oktober 1960 tillhörde svenska handelsflottan och som hade en bruttodräktighet av minst 400 registerton. För varje fartyg anges, förutom namn och hemort, om fartyget användes i fjärr- eller närsjöfart. Med fjärrsjöfart avses sjöfart som helt eller delvis regelbundet sker utanför en linje i Atlanten, som från Trondheimsfjorden går västerut till Shetlandsöarna och sedan följer Irlands västkust (11 grader V) och går vidare österut till Brest i Frankrike (48 grader N). Som närsjöfart räknas all sjöfart i svenska insjöar, floder och kanaler, i Östersjön och Nordsjön samt övriga områden innanför ovannämnda linje.
FISKEREGISTRET Registret upptar alla landsförsamlingar och städer, som är belägna vid havskusten. Vid näringsgrensklassificeringen har vid uppdelningen på saltsjö- och insjöfiske hänsyn tagits till den i fiskerinäringen sysselsatta personens bostadsort (=mantalsskrivningsort). Sålunda har fiskare, för vilka uppgift om huruvida de bedriver saltsjö- eller insjöfiske saknats på folkräkningsblanketten, förts till saltsjöfiske om de varit bosatta i de i fiskeregistret medtagna områden.
Redogörelse för undersökningen ingår i Statistisk Tidskrift 1964:2. Undersökningen utförd av SCBs utredningsinstitut, projekt P315, P341, P391. Handlingarna utgallrade i Juni 1979 enligt riksarkivets gallringsbeslut nr. 528.
Utredningsinstitutets projektarkiv (550) finns följande handlingar: Projekt P315: instruktioner, PM, rapporter mm, finns i F1:82. Projekt P341: PM, skrivelser, uppgifter rörande kostnader, formulär, rapporter mm, finns i F1:90-93 Projekt P391: finns ej i arkiv 550.
Våren 1959 utfördes en kombinerad post- och intervjuundersökning omfattande ca 800 hushåll. Hösten 1959 genomfördes i samband med mantalsskrivningen en provundersökning. Syftet med undersökningarna var att testa utformningen av blanketterna. Undersökningarna har utförts av SCBs utredningsinstitut. Alla handlingar rörande provundersökningarna 1959, som levererats till SCBs arkiv har utgallrats i dec 1976 med stöd av riksarkivets gallringsbeslut, nr 528
Materialet har bestått av PM, primäruppgifter, tabeller mm. Handlingarna ingående i utredningsinstitutet projektarkiv (550) bevaras. Projekt P295: Finns i F1:63-64.
Våren 1960 utfördes en mindre post- och intervjuundersökning med ca 400 hushåll. Syftet med denna provundersökning var i första hand att pröva utformningen av frågorna på blanketten för folkräkningens intervjuundersökning. En speciell provundersökning rörande utbildningsfrågor utfördes samtidigt. Se vidare SOS, Folk- och bostadsräkningen den 1 nov 1960, redogörelse för folk- och bostadsräkningens uppläggning och utförande sid 4. Undersökningen har utförts av SCBs utredningsinstitut projekt P314.
Primäruppgifter, tabeller mm utgallrades dec 1976 med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut, nr. 528.
Handlingarna ingående i utredningsinstitutet projektarkiv (550) bevaras. Projekt P314: skrivelser, PM, handlingar rörande planering och kostnader, rapport, mm, finns i F1:63-64
Förteckning över folk- och bostadsräkningens samtliga råtabeller finns i den tryckta redogörelsen: Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1960. Redogörelse för folk- och bostadsräkningens uppläggning och utförande. Råtabellerna rörande bostadsräkningen förvaras hos bostadsstyrelsen.
Folkräkningens s. k. SF-tabeller på klusterurvalet, SF1 - SF8 redovisades i en stencil. Enligt uppgifter finns inga stenciler bevarade. (Dec. 1978).
Gallringsanmärkning: Listorna utgallras enligt RAs gallringsbeslut nr 350, 1972.11.30.
Serieanmärkning: Volymerna märkta konverteringslistor. Redogörelse för listornas innehåll finns i statskontorets pm "Arkiveringstekniker och ADB" 1968.05.13.
Gallringsanmärkning: Efter samtal med arkivarie på Boverket 1998 är det klart att råtabellerna i original för bostadsräkningen 1960 finns arkiverade hos dem. Därmed kan SCBs kopior gallras. Serien gallrad 19990121.
Serieanmärkning: Förteckning över bostadsräkningens råtabeller finns i den tryckta redogörelsen i Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1960. Redogörelse för folk- och bostadsräkningens uppläggning och utförande. Serien utgöres av kopior av de råtabeller som förvaras hos bostadsstyrelsen.
Redogörelse för tätortsavgränsningen finns i folkräkningsredogörelsen del V sid 40 f. Kartor över tätorter 1960 som var tätorter även 1965 har överlämnats till 1965 års folk- och bostadsräkning som använt dem för förnyad tätortsavgränsning. ( Se folk- och bostadsräkningens 1965 arkiv). 1960 års tätortsavgränsnining markerad med grön färg, 1965 års med röd färg.