På uppdrag av Kungl. Maj:t framlade Statistiska centralbyrån år 1927 ett förslag angående jordbruksstatistikens ordnande, enligt vilket grundläggande uppgifter angående bl.a. ägoslagens areal, åkerjordens användning samt antalet husdjur skulle insamlas vid allmänna vart femte år återkommande jordbruksräkningar i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna. Sedan riksdagen beviljat medel genomrördes den första jordbruksräkningen år 1927. Jordbruksräkningar har därefter verkställts åren 1932, 1937, 1944, 1951, 1961 och 1966. När lantbrukets företagsregister inrättades år 1968 inordnades jordbruksräkningarna, nu kallade lantbruksräkningar, i registersystemet (Lantbruksregistret). Lantbruksräkningar har ägt rum åren 1971 och 1976. Jordbruksräkningarna bildar var för sig egna arkiv med undantag av 1966 års jordbruksräkning, som ingår i allmänna sektionens arkiv inom byrån för jordbruksstatistik (se arkivförteckning till detta arkiv). De allmänna jordbruksräkningarna var såsom namnet angav, totalundersökningar. Före år 1956 lämnades uppgifterna, enligt fastställt formulär, på samma blankett som fastighetsdeklarationen. Uppgifterna insamlades, granskades och kontrollerades lokalt av taxeringsmyndigheter och hushållningssällskap. Den slutliga granskningen och bearbetningen av materialet utfördes centralt inom centralbyrån av en särskilt organiserad avdelning. Från 1956 verkställdes jordbruksräkningarna fristående från fastighetstaxeringarna. Distribution och insamling av blanketterna handhades av kommunstyrelserna efter listor som upprättats av centralbyrån på grundval av RLF:s jordbruksregister. Med undantag av 1932 års jordbruksräkning har bearbetningen av materialet utförts med hjälp av hålkortsmaskiner. Förutom de tidigare nämnda regelbundet återkommande uppgifterna om ägoslagens areal, åkerjordens användning och antalet husdjur har också jordbruksräkningarna omfattat uppgifter om ägareförhållanden, nyodlingar, täckdikningar, gödselvård, trädgårdsskötsel, skogsbruk, lantbrukets maskinpark och pälsdjur m.m. Dessa u ppgiftsinsamlningar har dock ej varit regelbundet förkommande. Resultatet av jordbruksräkningarna har framlagts i en särskild publikationsserie, benämnd Jordbruksräkningar, ingående i serien Sveriges officiella statistik. Primärmaterialet till 1927- och 1937 års jordbruksräkningar har återsänts till länsstyrelserna, där det finns bevarat (såvida det ej, som skett i ett par län, av misstag blivit gallrat). I övrigt finns jordbruksräkningarnas material bevarat i SCB:s arkiv.
Jordbruksräkningen 1951.
Vid 1951 års jordbruksräkning erhölls primäruppgifterna på blanketter, vilka avlämnades tillsammans med fastighetsdeklarationerna. Blanketterna var av tre slag: A. Formulär 1 för jordbruksfastighet. B. Formulär 2 för annan fastighet, som ej användes uteslutande såsom bostadsfastighet för ägaren eller brukaren och hans husfolk, såvida det fanns åker, trädgård, plantskola eller husdjur i viss omfattning. C. Formulär b1 för annan fastighet än jordbruksfastighet, som användes uteslutande såsom bostad för ägaren och hans familj. Uppgifterna granskades av lokala granskningsorgan (i regel hushållningssällskapens lokala organ) och av hushållningssällskapens centrala länsorgan, varefter de insändes från de sistnämnda till Statistiska centralbyrån. På centralbyrån jämfördes primärmaterialet med fastighetstaxeringslängderna, rättades och kompletterades varefter materialet bearbetades, dels maskinellt (Formulär 1, hålkortsmetoden enligt Hollerithsystemet), dels manuellt (övriga blankettslag, jämte uppgifter om antalet pälsdjur från alla tre formulärslagen. Grundregeln för den centrala bearbetningen av materialet var att tabellredovisningen skulle avspegla jordbruket ur brukningssynpunkt. Redovisningen skulle med andra ord avse brukningsenheter (driftsenheter). När därför ägande och brukningsbegrepp icke sammanföll (ex. vid småbruk och arrende), omformades uppgifterna så att de kom att avse brukningsenhet. Som brukningsenhet betecknades (enligt gängse jordbruksstatistisk terminologi), varje jordbruk med mer än 0,25 hektar åker, som med avseende på driften utgjorde ett och samma företag och som drevs med en och samma arbetsstyrka. Mindre enheter med åker, trädgård eller husdjur betecknades som lägenheter. Såväl till antalet blanketter ca 850.000 som till de olika formulärens innehåll var 1951 års jordbruksräkning av väsentligt större omfattning än föregående jordbruksräkningar. En utförlig redogörelse för Jordbruksräkningen 1951 finns publicerad i serien Sveriges Officiella Statistik, Jordbruk med binäringar. Under titeln Jord bruksräkningen 1951, Stockholm 1956.
Ordning & struktur
Förteckning över 420401.24 Statistiska Centralbyrån Allmänna jordbruksräkningen 1951
Förteckning: Utan namn, 1951
Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 2000. Handläggare: Tommy Eriksson.
Kontroll
Senast ändrad
2019-11-04 13:11:22
Inledning.
Jordbruksräkningarna 1927-1961.
På uppdrag av Kungl. Maj:t framlade Statistiska centralbyrån år 1927 ett förslag angående jordbruksstatistikens ordnande, enligt vilket grundläggande uppgifter angående bl.a. ägoslagens areal, åkerjordens användning samt antalet husdjur skulle insamlas vid allmänna vart femte år återkommande jordbruksräkningar i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna. Sedan riksdagen beviljat medel genomrördes den första jordbruksräkningen år 1927. Jordbruksräkningar har därefter verkställts åren 1932, 1937, 1944, 1951, 1961 och 1966. När lantbrukets företagsregister inrättades år 1968 inordnades jordbruksräkningarna, nu kallade lantbruksräkningar, i registersystemet (Lantbruksregistret). Lantbruksräkningar har ägt rum åren 1971 och 1976. Jordbruksräkningarna bildar var för sig egna arkiv med undantag av 1966 års jordbruksräkning, som ingår i allmänna sektionens arkiv inom byrån för jordbruksstatistik (se arkivförteckning till detta arkiv). De allmänna jordbruksräkningarna var såsom namnet angav, totalundersökningar. Före år 1956 lämnades uppgifterna, enligt fastställt formulär, på samma blankett som fastighetsdeklarationen. Uppgifterna insamlades, granskades och kontrollerades lokalt av taxeringsmyndigheter och hushållningssällskap. Den slutliga granskningen och bearbetningen av materialet utfördes centralt inom centralbyrån av en särskilt organiserad avdelning. Från 1956 verkställdes jordbruksräkningarna fristående från fastighetstaxeringarna. Distribution och insamling av blanketterna handhades av kommunstyrelserna efter listor som upprättats av centralbyrån på grundval av RLF:s jordbruksregister. Med undantag av 1932 års jordbruksräkning har bearbetningen av materialet utförts med hjälp av hålkortsmaskiner. Förutom de tidigare nämnda regelbundet återkommande uppgifterna om ägoslagens areal, åkerjordens användning och antalet husdjur har också jordbruksräkningarna omfattat uppgifter om ägareförhållanden, nyodlingar, täckdikningar, gödselvård, trädgårdsskötsel, skogsbruk, lantbrukets maskinpark och pälsdjur m.m. Dessa u ppgiftsinsamlningar har dock ej varit regelbundet förkommande. Resultatet av jordbruksräkningarna har framlagts i en särskild publikationsserie, benämnd Jordbruksräkningar, ingående i serien Sveriges officiella statistik. Primärmaterialet till 1927- och 1937 års jordbruksräkningar har återsänts till länsstyrelserna, där det finns bevarat (såvida det ej, som skett i ett par län, av misstag blivit gallrat). I övrigt finns jordbruksräkningarnas material bevarat i SCB:s arkiv.
Jordbruksräkningen 1951.
Vid 1951 års jordbruksräkning erhölls primäruppgifterna på blanketter, vilka avlämnades tillsammans med fastighetsdeklarationerna. Blanketterna var av tre slag: A. Formulär 1 för jordbruksfastighet. B. Formulär 2 för annan fastighet, som ej användes uteslutande såsom bostadsfastighet för ägaren eller brukaren och hans husfolk, såvida det fanns åker, trädgård, plantskola eller husdjur i viss omfattning. C. Formulär b1 för annan fastighet än jordbruksfastighet, som användes uteslutande såsom bostad för ägaren och hans familj. Uppgifterna granskades av lokala granskningsorgan (i regel hushållningssällskapens lokala organ) och av hushållningssällskapens centrala länsorgan, varefter de insändes från de sistnämnda till Statistiska centralbyrån. På centralbyrån jämfördes primärmaterialet med fastighetstaxeringslängderna, rättades och kompletterades varefter materialet bearbetades, dels maskinellt (Formulär 1, hålkortsmetoden enligt Hollerithsystemet), dels manuellt (övriga blankettslag, jämte uppgifter om antalet pälsdjur från alla tre formulärslagen. Grundregeln för den centrala bearbetningen av materialet var att tabellredovisningen skulle avspegla jordbruket ur brukningssynpunkt. Redovisningen skulle med andra ord avse brukningsenheter (driftsenheter). När därför ägande och brukningsbegrepp icke sammanföll (ex. vid småbruk och arrende), omformades uppgifterna så att de kom att avse brukningsenhet. Som brukningsenhet betecknades (enligt gängse jordbruksstatistisk terminologi), varje jordbruk med mer än 0,25 hektar åker, som med avseende på driften utgjorde ett och samma företag och som drevs med en och samma arbetsstyrka. Mindre enheter med åker, trädgård eller husdjur betecknades som lägenheter. Såväl till antalet blanketter ca 850.000 som till de olika formulärens innehåll var 1951 års jordbruksräkning av väsentligt större omfattning än föregående jordbruksräkningar. En utförlig redogörelse för Jordbruksräkningen 1951 finns publicerad i serien Sveriges Officiella Statistik, Jordbruk med binäringar. Under titeln Jord bruksräkningen 1951, Stockholm 1956.
På primäruppgifterna finns en kolumn med avvikande arealuppgifter ifyllda med rödpenna (avvikande från brukarens/ägarens). Dessa korrigerade uppgifter härrör troligen från 1951 års fastighetstaxering. Vid fastighetstaxeringen angavs endast den egna marken. Vid jordbruksräkningen även den arrenderade. De två decimalerna ät ett tecken på att uppgifterna kommer från fastighetstaxeringen, ty vid inskrivningsmyndigheten använde man två decimaler när man gjorde om arealuppgifterna från äldre måttenheter (muntliga uppgifter från Bernt Wilson, pensionerad lantbruksstatistiker på SCB).