Nedanstående uppgifter har hämtats ur den tryckta berättelsen Riksdagsmannavalen 1909-11 (SOS, Allmänna val). I samband med införande av den proportionella valmetoden vid val till andra kammaren ändrades även rikets indelning i valkretsar. De forna enmansvalkretsarna ersattes av större valkretsar, som vardera valde 3-7 representanter. Enligt lagen om val till riksdagen var riket indelat i 56 valkretsar. För valkretsarnas namn och omfattning redogörs i den tryckta berättelsen över Riksdagsmannavalen 1909-1911 (SOS, Allmänna val). Primäruppgifterna till valstatistiken har i huvudsak utgjorts av röstsammanräkningsprotokollen och de för varje valdistrikt upprättade röstlängderna för år 1911. Dessutom har överståthållarämbetet och länsstyrelserna meddelat förteckning å partifördelningen inom varje valdistrikt. De röstandes fördelning på de tre politiska huvudpartierna moderata, liberala och socialdemokrater har vid bearbetningen genomförts i så stor utsträckning som möjligt. Även då de liberala och socialdemokraterna röstat med gemensam partibeteckning, har en fördelning kunnat genomföras på de två partierna, huvudsakligen med tillhjälp av de vid röstsammanräkningen av åtskilliga länsstyrelser upprättade s.k. hjälpsedlar, vilka på centralbyråns begäran ställts till dess förfogande. Fördelningen av valsedlar med gemensam partibeteckning på de särskilda partierna har dock inte kunnat genomföras för varje valdistrikt utan endast för valkretsarna i dess helhet. Statistiken över den politiska rösträtten, antalet röstberättigade och icke röstberättigade m.m. grundar sig på de vid andrakammarvalen använda röstlängderna, vilka i centralbyrån underkastats en detaljerad bearbetning. Därvid har bl.a. även genomförts en fördelning av de i röstlängderna upptagna personerna på vissa större yrkesgrupper. Då röstlängderna i detta senare avseende varit mycket ofullständiga och otydliga har materialet kompletterats genom jämförelse med de i och för den pågående folkräkningen till centralbyrån insända församlingsboksutdragen. De synpunkter, efter vilka yrkesfördelningen utförts, har inte så mycket varit tekniska och ekonomiska, utan huvudsakligen sociala, och avsikten har varit att söka belysa de gällande rösträttsbestämmelsernas verkningar och rösträttens användande inom olika sociala lager av befolkningen. Indelningen har omfattat 20 olika yrkesgrupper vilka sedan för att vinna större åskådlighet sammanförts till tre större grupper, allt eftersom de kunna anses tillhöra den högre klassen, medelklassen eller kroppsarbetarnas klass. Yrkesgrupperna är följande: Godsägare o.dyl., fabrikörer o.dyl., kontorspersonal, tjänstemän av högre grad, fria yrken, husägare och kapitalister, övriga i grupp I; hemmansägare o.dyl., arendatorer och brukare, hantverkare, handlande (mindre), handelsbiträden, övriga näringsidkare, tjänstemän av lägre grad, folkskollärare, övriga i grupp II; rättare m.fl., torpare m.fl., drängar (i jordbruk) o.dyl, övriga jordbruksarbetare, sjömän och fiskare, arbetare, övriga i grupp III. Ytterligare upplysningar rörande yrkesgrupperingen finns i den tryckta berättelsen.
Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 2000. Handläggare: Tommy Eriksson.
Kontroll
Om postens upprättande
Tidigare nr SE/RA/420401/420401/30C Ändrat 2004-05-28 LP
Senast ändrad
2004-11-02 00:00:00
Inledning.
Andrakammarvalet 1911.
Nedanstående uppgifter har hämtats ur den tryckta berättelsen Riksdagsmannavalen 1909-11 (SOS, Allmänna val). I samband med införande av den proportionella valmetoden vid val till andra kammaren ändrades även rikets indelning i valkretsar. De forna enmansvalkretsarna ersattes av större valkretsar, som vardera valde 3-7 representanter. Enligt lagen om val till riksdagen var riket indelat i 56 valkretsar. För valkretsarnas namn och omfattning redogörs i den tryckta berättelsen över Riksdagsmannavalen 1909-1911 (SOS, Allmänna val). Primäruppgifterna till valstatistiken har i huvudsak utgjorts av röstsammanräkningsprotokollen och de för varje valdistrikt upprättade röstlängderna för år 1911. Dessutom har överståthållarämbetet och länsstyrelserna meddelat förteckning å partifördelningen inom varje valdistrikt. De röstandes fördelning på de tre politiska huvudpartierna moderata, liberala och socialdemokrater har vid bearbetningen genomförts i så stor utsträckning som möjligt. Även då de liberala och socialdemokraterna röstat med gemensam partibeteckning, har en fördelning kunnat genomföras på de två partierna, huvudsakligen med tillhjälp av de vid röstsammanräkningen av åtskilliga länsstyrelser upprättade s.k. hjälpsedlar, vilka på centralbyråns begäran ställts till dess förfogande. Fördelningen av valsedlar med gemensam partibeteckning på de särskilda partierna har dock inte kunnat genomföras för varje valdistrikt utan endast för valkretsarna i dess helhet. Statistiken över den politiska rösträtten, antalet röstberättigade och icke röstberättigade m.m. grundar sig på de vid andrakammarvalen använda röstlängderna, vilka i centralbyrån underkastats en detaljerad bearbetning. Därvid har bl.a. även genomförts en fördelning av de i röstlängderna upptagna personerna på vissa större yrkesgrupper. Då röstlängderna i detta senare avseende varit mycket ofullständiga och otydliga har materialet kompletterats genom jämförelse med de i och för den pågående folkräkningen till centralbyrån insända församlingsboksutdragen. De synpunkter, efter vilka yrkesfördelningen utförts, har inte så mycket varit tekniska och ekonomiska, utan huvudsakligen sociala, och avsikten har varit att söka belysa de gällande rösträttsbestämmelsernas verkningar och rösträttens användande inom olika sociala lager av befolkningen. Indelningen har omfattat 20 olika yrkesgrupper vilka sedan för att vinna större åskådlighet sammanförts till tre större grupper, allt eftersom de kunna anses tillhöra den högre klassen, medelklassen eller kroppsarbetarnas klass. Yrkesgrupperna är följande: Godsägare o.dyl., fabrikörer o.dyl., kontorspersonal, tjänstemän av högre grad, fria yrken, husägare och kapitalister, övriga i grupp I; hemmansägare o.dyl., arendatorer och brukare, hantverkare, handlande (mindre), handelsbiträden, övriga näringsidkare, tjänstemän av lägre grad, folkskollärare, övriga i grupp II; rättare m.fl., torpare m.fl., drängar (i jordbruk) o.dyl, övriga jordbruksarbetare, sjömän och fiskare, arbetare, övriga i grupp III. Ytterligare upplysningar rörande yrkesgrupperingen finns i den tryckta berättelsen.
Äldre signum: H I baa. Primäruppgifterna har i huvudsak utgjorts av rösträkningsprotokoll och röstlängder Dessutom har av överståthållarämbetet och länstyrelserna meddelats en förteckning över partifördelningen inom varje valdistrikt. Vid arbetet med de röstandes fördelning på de tre politiska huvudpartierna har även använts av länsstyrelserna upprättade s.k. hjälpsedlar. Vid yrkesfördelningen har även de i och för 1910 års folkräkning insända församlingsboksutdragen använts för kompletteringar av materialet. En utförligare redogörelse för primärmaterialet lämnas i inledningen. Röstlängderna torde ha återsänts till länsstyrelserna. Övriga handlingar har utgallrats enligt tidigare förteckningar.
Äldre signum: H I bab. Prickningslistor över yrkesfördelningen, valdistriktsvis. Utförligare upplysningar rörande yrkesfördelningen lämnas i inledningen. Serien i buntar.