Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Andrakammarvalet hösten 1914

Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420401/30/05
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/CaINeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
0,7 Hyllmeter 
Datering
1914–1914(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Statistiska centralbyrån (1880)
Alternativa namn: SCB
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning över

420401.305

Statistiska centralbyrån
Riksdagsmannavalen 1872-1970
Andrakammarvalet hösten 1914

































Förteckning: Utan namn, utan år.

Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 2000.
Handläggare: Tommy Eriksson.
Inledning (äldre form)Inledning.

Andrakammarvalet hösten 1914.

Nedanstående uppgifter har hämtats ur den tryckta berättelsen Riksdagsmannavalen 1912-1913 samt hösten 1914. (SOS, Allmänna val).
Riket var vid andrakammarvalen hösten 1914 indelat i 56 valkretsar. För valkretsarnas namn och omfattning redogörs i den tryckta berättelsen över Riksdagsmannavalen 1909-1911 (SOS, Allmänna val).
Primäruppgifterna till valstatistiken har i huvudsak utgjorts av röstsammanräkningsprotokollen och de för varje valdistrikt upprättade röstlängderna för år 1914. Dessutom har överståthållarämbetet och länsstyrelserna meddelat förteckningar å partifördelningen inom varje valdistrikt.
De röstandes fördelning på de tre politiska huvudpartierna, moderata, liberala och socialdemokrater, har vid bearbetningen genomförts i så stor utsträckning som möjligt. Även då de liberala och socialdemokraterna röstat med gemensam partibeteckning, har en fördelning kunnat genomföras på de två partierna, dels med tillhjälp av vid röstsammanräkningarna av åtskilliga länsstyrelser upprättade s.k. hjälpsedlar, vilka på centralbyråns begäran beredvilligt ställts till dess förfogande, dels och med tillhjälp av ovannämnda förteckningar. Sistnämnda förteckningar har vid detta val, efter särskild framställning från centralbyrån, varit så avfattade, att de meddelat uppgift om fördelningen av de liberala och socialdemokratiska rösterna för varje valdistrikt även inom sådana valkretsar, där ifrågavarande partier röstat med gemensam partibeteckning, men med särskilda listor. Fördelningen av de liberala och socialdemokratiska valsedlarna på nämnda båda partier har därför i berättelsen över valet (tab.2) kunnat fullständigt genomföras för varje valdistrikt inom samtliga valkretsar, vilket ej varit möjligt i föregående berättelser. Någon motsvarande uppdelning av de moderata valsedlarna, och sådana valsedlar, som inom några valkretsar, liksom vid vårvalen 1914, avlämnats av de s.k. liberala försvarsvännerna, vilka röstat med moderat partibeteckning, men med särskilda listor, har däremot ej verkställts, ehuru även här hjälpsedlarna i vissa fall varit upplysande.
Statistiken över den politiska rösträtten, antalet röstberättigade och icke röstberättigade m.m. grundar sig på de vid valen använda röstlängderna, vilka i centralbyrån underkastats en detaljerad bearbetning. Därvid har bl.a. även genomförts en fördelning av de i röstlängderna upptagna personerna på vissa större yrkesgrupper. De synpunkter efter vilka denna yrkesfördelning utförts, har inte så mycket varit tekniska och ekonomiska, som huvudsakligen sociala, och avsikten därmed har varit att söka belysa de gällande rösträttsbestämmelsernas verkningar och rösträttens användande inom olika sociala lager av befolkningen. Yrkesgrupperingen är i huvudsak densamma, som vid valet 1911 och har liksom då, för att vinna större överskådlighet, de olika yrkesgrupperna sammanförts till tre större grupper, allteftersom de kunna anses tillhöra den högre klassen, medelklassen, eller kroppsarbetarnas klass. Ett par nya yrkesgrupper har dock utbrutits ur de förutvarande, vilket dock ej torde nämnvärt försvåra en jämförelse (jfr tab. I i 1909-11 års berättelse, samt inledningen till arkivförteckningen över 1911 års valstatistik). Sålunda har ur kategorin "tjänstemän av längre grad" utbrutits det militära manskapet vid armén och flottan gjorts till en särskild grupp hörande till den tredje huvugruppen. Vidare har kategorin "sjömän och fiskare" uppdelats i tre särskilda grupper, varav en grupp, som omfattar sjöbefälet (sjökaptener, skeppare, styrmän), överförts till den andra huvudgruppen; av de båda återstående grupperna omfattar en övrigt sjöfolk och en fiskare, vilka på detta sätt skilts från varandra såsom ej sammanhörande. Ehuru materialet vid föreliggande undersökning i flera hänseenden varit mindre bristfälligt än förra gången var fallet, har yrkesfördelningen även denna gång på grund av de begränsade möjligheter, som betingas av materialets egen beskaffenhet, ofta varit svår att genomföra. Yrkesgrupperna är följande: Godsägare o.dyl., fabrikörer o.dyl., kontorspersonal, ingenjörer och verkmästare, tjänstemän av högre grad; fri
a yrken, husägare och kapitalister; övriga i grupp I; hemmansägare o.dyl., arrendatorer och brukare, hantverkare, handlande (mindre); handelsbiträden, övriga näringsidkare, sjökaptener, skeppare och styrmän, tjänstemän av lägre grad, folkskolärare, övriga i grupp II, rättare m.fl., torpare m.fl. drängar (i jordbruk) o.dyl., övriga jordbruksarbetare, militärt manskap, sjömän (utom sjökaptener m.fl.), fiskare, arbetare (ej spec.), övriga i grupp III. En utförligare redogörelse för de olika yrkesgruppernas omfattning finns i den tryckta berättelsen. Riksdagsmannavalen åren 1912-13 samt hösten 1914.

Kontroll

Om postens upprättandeTidigare nr SE/RA/420401/420401/30E
Ändrat 2004-05-28 LP
Senast ändrad2004-11-02 00:00:00