Nedanstående uppgifter är hämtade ur den tryckta berättelsen Riksdagsmannavalen 1921 (SOS, Allmänna val). Riket var vid andrakammarvalet 1921 indelat i 28 valkretsar. För valkretsarnas namn och omfattning redogörs i den tryckta berättelsen sid 14. Primäruppgifterna till valstatistiken har i huvudsak utgjorts av röstsammanräkningsprotokollen och de för varje valdistrikt upprättade röstlängderna för år 1921. Dessutom har överståthållarämbetet och länsstyrelserna meddelat förteckningar å partifördelningen inom varje valdistrikt. De röstandes fördelning på de politiska huvudpartierna höger, bondeförbundet, liberala, socialdemokrater, vänstersocialister och kommunister har vid bearbetningen genomförts i så stor utsträckning som möjligt. Fördelningen har med tillhjälp av de vid röstsammanräkningarna av de flesta länsstyrelser upprättade s.k. hjälpsedlarna och de ovannämnda förteckningarna kunnat genomföras för varje valdistrikt utom för Västmanlands län. Statistiken över den politiska rösträtten, antalet röstberättigade och icke röstberättigade m.m. grundar sig på de vid valet använda röstlängderna, vilka i centrala byrån underkastats en detaljerad bearbetning. Därvid har bl.a. även genomförts en fördelning av de i röstlängderna upptagna personerna på vissa större yrkesgrupper. Ifrågavarande yrkesfördelning har stött på stora svårigheter till följd av röstlängdernas ofta bristfälliga uppgifter i detta avseende, särskilt gäller detta grupperingen av kvinnorna vilka vid 1921 års val för första gången uppträtt såsom röstberättigade. Materialet har emellertid under bearbetningen i stor utsträckning fullständigats genom jämförelse med kalendrar o.dyl. samt med de i centralbyrån befintliga församlingsboksutdragen, även som med hänsynstagande till industristatistikens uppgifter m.m. De synpunkter, efter vilka denna yrkesfördelning utförts, har inte så mycket varit tekniska och ekonomiska som huvudsakligen sociala, och avsikten därmed har varit att söka belysa de nu gällande rösträttsbestämmelserna verkningar och rösträttens användande inom olika sociala lager av befolkningen. Yrkesgrupperingen är delvis densamma som vid närmast föregående val, och har liksom då, för att vinna större överskådlighet, de olika yrkesgrupperna sammanförts till tre större grupper, alltefter som de kan anses tillhöra den högre klassen, medelklassen eller kroppsarbetarnas klass. Yrkesgrupperna är följande: 1. Godsägare och större arrendatorer. 2. Industriidkare och handlande (större), direktörer, disponenter o.dyl. kontorspersonal, ingenjörer, verkmästare, 4. Tjänstemän av högre grad. 5. Fria yrken. 6. Husägare och kapitalister. 7. Övriga i grupp 1. 8. Hemmansägare o.dyl. 9. Arrendatorer och brukare. 10. Lantbrukares hemmavarande söner o.dyl. 11. Hantverkare. 12. Handlande (mindre) 13. Handelsbiträden o.dyl. 14. Övriga näringsidkare. 15. Sjökaptener, skeppare, styrmän. 16. Övriga i allmän tjänst (tjänstemän, av lägre grad). 17. Folkskollärare. 18. Högre huslig tjänst. 19. Övriga i grupp II. 20. Rättare, trädgårdsmästare, skogvaktare m.fl. 21. Torpare, lägenhetsägare m.fl. 22. Jordbruksarbetare (utom lantbrukares hemmavarande söner). 23. Sjömän (utom sjökaptener m.fl.) och fiskare. 24. Arbetare (utom i jordbruk). 25. Lägre huslig tjänst. 26. Övriga i grupp III. Uppgifter rörande de olika yrkesgruppernas sammansättning finnes i den tryckta berättelsen sid 23.
Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 2000. Handläggare: Tommy Eriksson.
Control
Archivist's note
Tidigare nr SE/RA/420401/420401/30H Ändrat 2004-05-28 LP
Amended
02/11/2004 00:00:00
Inledning.
Andrakammarvalet 1921.
Nedanstående uppgifter är hämtade ur den tryckta berättelsen Riksdagsmannavalen 1921 (SOS, Allmänna val). Riket var vid andrakammarvalet 1921 indelat i 28 valkretsar. För valkretsarnas namn och omfattning redogörs i den tryckta berättelsen sid 14. Primäruppgifterna till valstatistiken har i huvudsak utgjorts av röstsammanräkningsprotokollen och de för varje valdistrikt upprättade röstlängderna för år 1921. Dessutom har överståthållarämbetet och länsstyrelserna meddelat förteckningar å partifördelningen inom varje valdistrikt. De röstandes fördelning på de politiska huvudpartierna höger, bondeförbundet, liberala, socialdemokrater, vänstersocialister och kommunister har vid bearbetningen genomförts i så stor utsträckning som möjligt. Fördelningen har med tillhjälp av de vid röstsammanräkningarna av de flesta länsstyrelser upprättade s.k. hjälpsedlarna och de ovannämnda förteckningarna kunnat genomföras för varje valdistrikt utom för Västmanlands län. Statistiken över den politiska rösträtten, antalet röstberättigade och icke röstberättigade m.m. grundar sig på de vid valet använda röstlängderna, vilka i centrala byrån underkastats en detaljerad bearbetning. Därvid har bl.a. även genomförts en fördelning av de i röstlängderna upptagna personerna på vissa större yrkesgrupper. Ifrågavarande yrkesfördelning har stött på stora svårigheter till följd av röstlängdernas ofta bristfälliga uppgifter i detta avseende, särskilt gäller detta grupperingen av kvinnorna vilka vid 1921 års val för första gången uppträtt såsom röstberättigade. Materialet har emellertid under bearbetningen i stor utsträckning fullständigats genom jämförelse med kalendrar o.dyl. samt med de i centralbyrån befintliga församlingsboksutdragen, även som med hänsynstagande till industristatistikens uppgifter m.m. De synpunkter, efter vilka denna yrkesfördelning utförts, har inte så mycket varit tekniska och ekonomiska som huvudsakligen sociala, och avsikten därmed har varit att söka belysa de nu gällande rösträttsbestämmelserna verkningar och rösträttens användande inom olika sociala lager av befolkningen. Yrkesgrupperingen är delvis densamma som vid närmast föregående val, och har liksom då, för att vinna större överskådlighet, de olika yrkesgrupperna sammanförts till tre större grupper, alltefter som de kan anses tillhöra den högre klassen, medelklassen eller kroppsarbetarnas klass. Yrkesgrupperna är följande: 1. Godsägare och större arrendatorer. 2. Industriidkare och handlande (större), direktörer, disponenter o.dyl. kontorspersonal, ingenjörer, verkmästare, 4. Tjänstemän av högre grad. 5. Fria yrken. 6. Husägare och kapitalister. 7. Övriga i grupp 1. 8. Hemmansägare o.dyl. 9. Arrendatorer och brukare. 10. Lantbrukares hemmavarande söner o.dyl. 11. Hantverkare. 12. Handlande (mindre) 13. Handelsbiträden o.dyl. 14. Övriga näringsidkare. 15. Sjökaptener, skeppare, styrmän. 16. Övriga i allmän tjänst (tjänstemän, av lägre grad). 17. Folkskollärare. 18. Högre huslig tjänst. 19. Övriga i grupp II. 20. Rättare, trädgårdsmästare, skogvaktare m.fl. 21. Torpare, lägenhetsägare m.fl. 22. Jordbruksarbetare (utom lantbrukares hemmavarande söner). 23. Sjömän (utom sjökaptener m.fl.) och fiskare. 24. Arbetare (utom i jordbruk). 25. Lägre huslig tjänst. 26. Övriga i grupp III. Uppgifter rörande de olika yrkesgruppernas sammansättning finnes i den tryckta berättelsen sid 23.
Äldre signum: H I baa. Primäruppgifterna har i huvudsak utgjorts av röstsammanräkningsprotokoll och röstlängder. Dessutom har överståthållarämbetet och länsstyrelserna meddelat förteckningar över partifördelningen inom varje valdistrikt. Uppgifter rörande de röstandes partifördelning har även lämnats på av länsstyrelserna upprättade s.k. hjälpsedlar. En utförligare redogörelse för primärmaterialet lämnas i inledningen. Röstlängderna torde ha återsänts till länsstyrelserna. Övriga handlingar utgallrade enligt den tidigare arkivförteckningen.
Äldre signum H I bab. Serien i buntar. Prickningslistor över yrkesfördelningen valdistriktsvis. Sammandrag för landsbygd och städer ligger överst i varje län.