Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Andrakammarvalet 1924

Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420401/30/09
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/DaINeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
1,5 Hyllmeter 
Datering
1924–1924(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Statistiska centralbyrån (1880)
Alternativa namn: SCB
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning över

420401.309

Statistiska centralbyrån
Riksdagsmannavalen 1872-1970
Andrakammarvalet 1924

































Förteckning: Utan namn, utan år.

Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 2000.
Handläggare: Tommy Eriksson.
Inledning (äldre form)Inledning.

Andrakammarvalen 1924.

Nedanstående uppgifter är hämtade ur den tryckta berättelsen Riksdagsmannavalen 1922-1924 (SOS, Allmänna val). Riket var vid andrakammarvalet 1924 indelat i 28 valkretsar. För valkretsarnas omfattning redogörs i den tryckta berättelsen sid. 11. Primäruppgifterna till valstatistiken har i huvudsak utgjorts av röstsammanräkningsprotokollen och de för varje valdistrikt upprättade röstlängderna för år 1924. Fördelningen av de röstande och valda å de politiska partierna har skett med tillhjälp huvudsakligen av de röstsammanräkningsprotokollen bifogade förteckningarna över avgivna röster och tabeller utvisande kandidatnamnens ordnande samt de av länsstyrelserna upprättade s.k. hjälpsedlarna. Statistiken över den politiska rösträtten, antalet röstberättigade och icke röstberättigade m.m. grundar sig på röstlängderna, vilka i centralbyrån underkastats en detaljerad bearbetning. Därvid har bl.a. även genomförts en fördelning av de i röstlängderna upptagna personerna på vissa större yrkesgrupper. Ifrågavarande yrkesfördelning har särskilt beträffande kvinnorna stött på stora svårigheter till följd av röstlängdernas ofta bristfälliga uppgifter i detta avseende. Materialet har emellertid i stor utsträckning fullständigats genom jämförelse med kalendrar o.dyl. De synpunkter efter vilka denna yrkesfördelning utförts har inte så mycket varit tekniska och ekonomiska som huvudsakligen sociala, och avsikten därmed har varit att söka belysa de nu gällande rösträttsbestämmelsernas verkningar och rösträttens användande inom olika lager av befolkningen. Yrkesgrupperingen är med några ändringar densamma som vid närmast föregående val, och de olika yrkesgrupperna har liksom då för att vinna större överskådlighet sammanförts, till tre större grupper, allt efter som de kan anses tillhöra den högre klassen (I), medelklassen (II) eller kroppsarbetarnas klass (III). Yrkesgrupperna är följande: 1. Godsägare och större arrendatorer. 2. Industriidkare och handlande (större), direktörer, disponenter o.dyl. 3. Högre förvaltningspersonal i enskild
tjänst. 4. Tjänstemän av högre grad i allmän tjänst. 5. Fria yrken tillhörande grupp I. 6. Husägare och kapitalister. 7. Övriga i grupp I. 8. Hemmansägare o.dyl. 9. Arrendatorer o. brukare. 10. Lantbrukares hemmavarande söner o.dyl. 11. Hantverkare. 12. Handlande (mindre). 13. Kontorister och verkmästare m.fl. 14. Handelsbiträden o.dyl. 15. Övriga näringsidkare. 16. Fria yrken tillhörande grupp II. 17. Sjökaptener, skeppare och styrmän. 18. Tjänstemän av lägre grad tillhörande grupp II. 19. Folkskollärare. 20. Högre huslig tjänst. 21. Övriga i grupp II. 22. Rättare, trädgårdsmästare, skogvaktare m.fl. 23. Torpare, lägenhetsägare m.fl. 24. Jordbruksarbetare (utom lantbrukares hemmavarande söner). 25. Sjömän (utom sjökaptener m.fl. och fiskare. 26. Tjänstemän av lägre grad tillhörande grupp III. 27. Arbetare, andra än i jordbruk. 28. Lägre huslig tjänst. 29. Övriga i grupp III. Ytterligare upplysningar rörande de olika yrkesgrupperna finns i den tryckta berättelsen sid. 20 ff.

Kontroll

Om postens upprättandeTidigare nr SE/RA/420401/420401/30I
Ändrat 2004-05-28 LP
Senast ändrad2012-03-23 10:49:48