1892 års utrednings angående kommunala rösträtten arkiv.
Uppgifterna nedan är hämtade ur Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse rörande kommunala rösträtten år 1892 i bidrag till Sveriges officiella statistik, litt R, XI.
Genom Kungl. Brev den 14 juni 1894 anbefalldes Statistiska centralbyrån att göra en statistisk utredning rörande den kommunala rösträtten.
Chefen för Civildepartementet hade då, genom cirkulär den 13 mars 1894 av samtliga länsstyrelser infordrat fyrktals- och röstlängder, som upprättats i landskommunerna 1892. Röstlängderna för städerna utom Stockholm infordrades den 14 juli 1894 av departementet för att liksom de övriga längder skulle efter rekvisition av SCB inskickas av överståthållarämbetet.
Ett av huvudmålen för utredningen var att finna hur det sammanlagda röstetalet i landet var fördelat och därför blev alla röstägande hänförda till en av fyra röstägarklasser, vilka benämndes, enskilda personer, menigheter, aktiebolag och andra bolag.
Undersökningen fördröjdes därav, att denna fördelning inte alltid klart framgick av de insända längderna och SCB fick därför inleda en ganska långvarig skriftväxling med berörda kommunala myndigheter.
Förteckningen upprättad i juli 1972.
Ordning & struktur
Förteckning över
420401.34
Statistiska centralbyrån Utredningar angående kommunala rösträtten 1871-1968 1892 års utredning
Förteckning: Utan namn år 1972.
Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 2000. Handläggare: Tommy Eriksson.
Kontroll
Senast ändrad
2004-11-02 00:00:00
Inledning.
1892 års utrednings angående kommunala rösträtten arkiv.
Uppgifterna nedan är hämtade ur Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse rörande kommunala rösträtten år 1892 i bidrag till Sveriges officiella statistik, litt R, XI.
Genom Kungl. Brev den 14 juni 1894 anbefalldes Statistiska centralbyrån att göra en statistisk utredning rörande den kommunala rösträtten.
Chefen för Civildepartementet hade då, genom cirkulär den 13 mars 1894 av samtliga länsstyrelser infordrat fyrktals- och röstlängder, som upprättats i landskommunerna 1892. Röstlängderna för städerna utom Stockholm infordrades den 14 juli 1894 av departementet för att liksom de övriga längder skulle efter rekvisition av SCB inskickas av överståthållarämbetet.
Ett av huvudmålen för utredningen var att finna hur det sammanlagda röstetalet i landet var fördelat och därför blev alla röstägande hänförda till en av fyra röstägarklasser, vilka benämndes, enskilda personer, menigheter, aktiebolag och andra bolag.
Undersökningen fördröjdes därav, att denna fördelning inte alltid klart framgick av de insända längderna och SCB fick därför inleda en ganska långvarig skriftväxling med berörda kommunala myndigheter.