Arkiv

Televerket TELI Televerkets Industridivision / Televerkets Industriavdelning / Televerkets Verkstad / Kungl. Telegrafverkets Verkstadsrörelse

Televerket

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420509/160

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/GKQNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

88,3 Hyllmeter (-)

Datering

1891 – 1986 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Televerket (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll

TELI
Televerkets Industridivision / Televerkets Industriavdelning /
Televerkets Verkstad / Kungl. Telegrafverkets Verkstadsrörelse 1891 - 1966

Kungliga Telegrafverkets verkstad startade sin verksamhet 1891 i Bångska huset, Fiskargränd (numera Fiskargatan) 6, vid Mosebacke i Stockholm. Verkstaden genomförde till att börja med reparationsarbeten. Civilingenjör P. J. Berglund var föreståndare i verkstaden och vid starten fanns tre anställda. Verkstadsrörelsen utvidgades snabbt allteftersom telefonverksamheten konkurrerade ut telegrafväsendet och vid sekelskiftet var nära
300 man anställda.

Behovet av telefonapparater, växelbord och reparationsarbeten av dessa ökade och verkstadsrörelsen nödgades år 1907 hyra verkstadsanläggningen AB Somelii fabriker vid Henriksborg i Nacka.

År 1913 flyttade verkstaden till nyuppförda lokaler i Nynäshamn. Fabriken var redan från början en modernt organiserad fabrik med rationell produktion i stora serier. 350 stockholmare flyttade med till den lilla köpingen Nynäshamn, in i Telegrafverkets nybyggda bostäder. Huvudkontoret placerades i anslutning till verkstaden i Nynäshamn.

Tillverkningen ökade och följande verkstäder upprättades: Telegrafverkets verkstad i Vänersborg 1940, Telegrafverkets verkstad i Göteborg 1941, Telegrafverkets verkstad i Sundsvall 1949.

Personalpolitiskt har Teli historisk sett legat långt framme. Redan 1894 startade arbetarna i Bångska huset en sjuk- och begravningskassa. Ett särskilt Intressekontor inrättades år 1918 för Kungl. Telegrafverkets Verkstads personal. Medlemskapet var frivilligt och syftade till att fungera som personalens eget fristående kontor med bankinrättning. Personalen kunde ansöka om lån, rådgivning i ekonomiska frågor, sörja för fördelaktiga inköp av förnödenheter. Vid televerkstäderna fanns ett flertal sparklubbar tillgängliga för de anställda. Och anställda vid verkstäderna kunde ansöka om förmånliga bostadslån i Bångska donationsfonden som tillkom i och med att Mosebackeverkstaden såldes 1912. Redan 1946 infördes musik under arbetet vid Nynäshamnsverkstaden, något som hade prövats under ett par år vid Vänersborgsverkstaden.

Företagsnämnder fanns inrättade vid fabrikerna sedan 1948 och fungerade som ett organ för information och samråd mellan verkstadsledning och personal.

1914 bildades en borgarbrandkår vid Nynäshamns verkstad och en gammal lastbil byggdes om på verkstaden till brandbil. Industribrandkåren organiserades 1938, varje televerkstad hade en egen industribrandkår som rekryterades bland de verkstadsanställda.

Televerkets verkstadsskola inrättades år 1939 i Nynäshamn i avikt att utbilda egna finmekaniker och verktygsmakare.

Organisation

1891 startar Kungl. Telegrafverkets verkstad.

En särskild verkstadsbyrå inrättades år 1941 vilken förlades i anslutning till televerkstaden i Nynäshamn.
Den fungerade som huvudkontor och personalkontor för hela verkstadsrörelsen. Under huvudkontoret i Nynäshamn sorterade även fastighetsavdelningen vilken stod för fastighetsförvaltningen av Televerkets bostadsfastigheter i Nynäshamn.

1953 ändrade namnet från Telegrafverkets verkstad till Televerkets verkstad.

År 1966 bildades bolaget Telefabriken AB (Tefab) med verkstäder i Kristinehamn och Skellefteå. De båda verkstäderna föreslogs drivas i form av ett statsägt aktiebolag under Televerket.
Samarbetsavtal skrevs med Teli, tanken var att verkstäderna skulle avlasta arbetstoppar men också få egna specialområden. Huvudkontoret låg i Skellefteå.

1968 omorganiserades verkstadsrörelsen, varigenom televerkstaden i Nynäshamn blev en självständig enhet
i likhet med verkstäderna i Sundsvall och Vänersborg. I samband därmed ändrades verkstadsbyråns namn
till Industriavdelningen. Som en sammanfattande benämning på Televerkets industriella verksamhet i
Nynäshamn, Sundsvall och Vänersborg infördes namnet Teli 1969.

1974 ändras namnet på verkstadsrörelsen från Televerkets industriavdelning till Televerkets industridivision.

Genom riksdagsbeslut överfördes verksamheten inom Televerkets industridivision till Teli AB för att fr.o.m. den 1 januari 1987 drivas i ett bolag.

Verksamhet

Verkstadsrörelsen startade som tidigare anförts främst med tanke på reparationsverksamhet. Ganska snart tog dock nytillverkning överhanden.

1893 kom den första egentillverkade telefonapparaten, en väggapparat med avvikande utförande, bl.a.
raka och rena linjer, året därpå kom en golvtelefonapparat. Den första telefonkiosken sattes upp 1901 i Kungsträdgården i Stockholm. Vid verkstaden tillverkades en automatisk telefonväxel som vid världs-
utställningen år 1900 i Paris belönades en guldmedalj. Tillverkare var telegrafkommissarie Pehrson och
ingenjör Betulander.

Telefoner med fingerskiva började tillverkas 1926 och blev snabbt mycket populära och samma år invigdes den första stora automatiska koordinatväljaren i Sundsvall, en station där 3.500 abonnenter kunde kopplas automatiskt. Än en gång var ingenjör Betulander konstruktör.

Under de första två decennierna av verksamheten hade man som regel inte några detaljritningar på de olika tillverkningsobjekten, man arbetade efter modeller. De verktyg som behövdes för tillverkningen framställdes inom respektive produktionsavdelning. År 1910 genomfördes en centralisering av verktygstillverkningen. Man började rita och numrera de olika detaljerna samt föra ordentliga lagerkort på detaljerna och halvfabrikaten. En egen tillverkning av verktygsmaskiner igångsattes i och med att andra världskriget medförde maskin-
import. Härigenom lyckades man undvika produktionsminskning då man använde sina egentillverkade
verktyg.

Under 1930-talets infördes centraliserad produktionsplanering och en särskild arbetsstudieavdelningen inrättades. Under 1940-talet inrättades provnings- och kontrollavdelningar. Löpandebandstillverkning
infördes 1942 för hopsättning av telefonapparater.

Efter andra världskrigets slut förutsågs ett mycket stort behov av telefonmateriel. Abonnenttillströmningen ökade och genomförandet av automatiseringen av telefonnätet påbörjades. Telexmaskinen kom ut på marknaden på 1950-talet. Transistorn infördes i svensk telefoni 1953 och ersatte de gamla elektronikrören, detta medförde en rad nya produkter och Telis verksamhet utvecklades och expanderade. 1954 började den populära telefonapparaten Dialog att levereras.

Fabriken i Nynäshamn var känd för att tillverka telefonstationer och publika stationer, främst tillverkningen av AXE-stationer. Fabriken i Sundsvall var en gång Nordens största tillverkare av telefonapparater. I Vänersborg tillverkades reläer och abonnentväxlar. Därutöver fanns fabriker i Kristinehamn och Sollefteå. Serviceverkstäder uppfördes i Göteborg, Gävle, Malmö, Norrköping och Stockholm.

Till att börja med kom större delen av tillverkningen att baseras på Televerkets egna konstruktioner. Men efterhand utvecklades en stor del av Telis produkter inom ELLEMTEL, ett utvecklingsbolag gemensamt ägt av Televerket och LM Ericsson som bildades 1970.

Under 1970- och 1980-talen var Teli engagerat som underleverantör i omfattande data- och telekommunika-
tionsprojekt. Viktigast var DataSaabs leveranser av flygledarutrustning till dåvarande Sovjet, det s.k. Tercas-projektet.

Sökvägar

Diarier finns för åren 1972-1986, dessa fördes avdelningsvis och benämndes klassningen. Handlingarna klassificeras enligt Televerkets dossierplan.

Under 1972-1986 mikrofilmades en stor del av Telis handlingar, efter mikrofilmning gallrades pappers-
handlingarna. Filmningen omfattade: protokoll, in- och utgående korrespondens, projekthandlingar, budget, räkenskapshandlingar såsom verifikationer och fakturor, inköpshandlingar. Filmningen har utförts årsvis utan hänsyn tagen till handlingstyp, detta bidrar till att det tyvärr är svårt att hitta i registret över mikrofilmade handlingar, serie C 1. Sökningen i mikrofilmerna sker med hjälp av sökbegrepp kopplat till uppgift om filmrullenummer.

De mikrofilmade protokollen finns till stora delar även som pappersoriginal. Sista volymen/volymerna i protokollserierna, A 1 - A 5, innehåller protokoll på mikrofiche, det kan alltså i många fall vara så att ett
visst protokoll återfinns inom serien både på papper och mikrofiche. Ovanstående gäller även en rad
andra handlingar. Dessa kan då dels återfinnas på papper under en serierubrik, t.ex. korrespondens,
serie E 1, och på mikrofiche/mikrofilm under serie F 1.

Serien personalkort, F 2 B, kan vara svår att söka i då de är uppdelade i flera serier. Personalhandlingarna är uppgjorda på respektive fabrik, de är ordnade geografiskt efter den plats på vilken personen arbetat. De är därtill uppdelade efter tjänsteman respektive verkstadsmontör. Personalhandlingarna står sedan i alfabetisk ordning efter efternamn. Personalhandlingarna är sorterade efter det år personen slutade. Men slutåren stämmer inte alltid överens med de uppgifter som anges på kartongen, vilket gör att sökning bör göras i närliggande serier eftersom det år personen slutade kan finnas i flera serier.

Viktigare handlingar samt forskningspotential i Telias arkivbestånd

Arkivbildaren Telegrafverkets verkstadsrörelse, därefter Teli innehåller handlingar från 1891 till och med bolagiseringen den 31 december 1986.

Serien historik och jubileer, serie F 7 A, innehåller handlingar som ger en bra bakgrund till Telis verksamhet. Årsberättelserna, serie B 1 A, ger en god bild av Telis verksamhet. Serien B 1 B, organisationsutredningar speglar i sig de många omorganisationer som Teli varit utsatt för.

Ett antal serie innehåller handlingar rörande tillverkning och produkter i Teli. Serie F 5 C, telefoner, abonnentväxlar, linje- och nätmaterial, innehåller handlingar rörande teknik och produktion vid verkstäderna. Här återfinns projekthandlingar, dokumentation kring produkterna, ritningar m.m.

Serierna F 6 A - F 6 E innehåller handlingar från större projekt som bedrivits inom Teli, däribland det tidigare nämnda Tercas-projektet vilket var Data-Saabs leveranser av flygledarutrustning till dåvarande Sovjet.

En stor mängd äldre handlingar med historiskt intresse finns hos arkivbildaren. Serien arbetsrutiner, ordningsregler, B 2 A, ger en bild av hur arbetssituationen kunde te sig för den som arbetade på verkstadsgolvet.

Serie D 1 D, arbetsbeställningsliggare, innehåller bl.a. vexelbok, d.v.s. förteckning över levererade telefon-
växlar 1897-1900. Ur den kan man utläsa vilka komponentet som tillverkades vid televerkstaden
vid den här tidpunkten.

Korrespondensserien, E 1, innehåller många historiska dokument. Framhållas bör, serie E 1 A, där ett handbrev med anledning av världsutställningen, där en av Telegrafverkets verkstad tillverkad automatiserad automatväxel erhåller guldmedalj. Dessutom återfinns brev från dess konstruktör ingenjör G. A. Betulander och ingenjör Wiking.

Serien F 3 D, åtskilliga handlingar rörande personalfrågor, behandlar historiskt intressanta ämnen inom personalområdet. Här åtterfinns handlingar rörande strejker, bl.a. storstrejken 1909, även personalpolitiska frågor med historiskt intresse såsom kvinnolönefrågor 1963, semesterfrågor 1908, arbetstidsfrågor 1934 m.m.

I räkenskapsserien, G 2 B, hjälpbokföring återfinns handlingar som ger en bild av den ekonomiska situation som rådde under 1900-talets första hälft. Av särskilt intresse kan nämnas en kassabok för kupongförsäljning till Gotthems matsalar 1934-1938 och motbok från 1920-1938.

Handlingar rörande fastigheter och byggnationer återfinns bl.a. i serie F 4 B, drift och underhåll. Här kan man bl.a. få uppgifter om Nynäshamns bostadsbygge. Man kan också skapa sig en bild av bostads-
förhållandena hos arbetarna i verkstadsrörelsen, serien innehåller bl.a. reparationsjournaler från 1917
och framåt.

Serier som speglar Telipersonalens engagemang återfinns bl.a. under serie F 7 C, Intressekontorets handlingar med början 1918 och serie F 7 B, verkstadsskolan. Nämnas bör även serie F 7 D, verkstadsbrandkårens handlingar, och då särskilt handlingar rörande brandbilen 1910-1923 och brandincidenter. Under serie Ö 3, andra arkivbildare återfinns handlingar från några av de fackliga organisationer som fanns representerade inom verkstadsrörelsen.

Sjukjournaler, serie F 2 F, har bevarats i Telis arkiv därför att dessa betraktats som så nära knutna till verkstadsrörelsens verksamhet. Verkstadsrörelsen hade en egen verksläkare som bl.a. utförde provtagning på verkstadens anställda i syfte att studera eventuellt uppkomna arbetsskador. Serien arbetarskydd och anmälan om olycksfall, serie F 3 B, ger också en bild av situationen av arbetsskador i verkstäderna.

Förkortningar

TVN Telegrafverkets verkstad i Nynäshamn
TVV Telegrafverkets verkstad i Vänersborg
TVL Telegrafverkets verkstad i Sundsvall
TVS Telegrafverkets verkstad i Sundsvall
TVG Telegrafverkets verkstad i Göteborg

IX Nynäshamnsfabriken
IV Vänersborgsfabriken
IS Sundvallsfabriken
IZ Skellefteåfabriken
IRK Kristinehamnsfabriken
IRS Stockholmsverkstaden

Stockholm i december 1997

Marie Karlsson

Ordning & struktur

Förteckning över

420509.160

Teli
Televerkets Industridivision
Televerkets Industriavdelning
Televerkets Verkstad
Kungl. Telegrafverkets Verkstadsrörelse
1891-1986

Förteckning: Marie Karlsson, 1997
Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet 1998
Handläggare: Roger Nyberg

Kontroll

Senast ändrad

2022-10-28 09:58:54

Serier (125 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	Protokoll och föredragningslistor		Läsesal
A 1	Ledningsmötesprotokoll	Serien i kartong.
A 2	Avdelningsmötes- och sektionsmötesprotokoll	Serien i kartong.
A 3	Protokoll i fackliga ärenden		Läsesal
A 3 A	MBL-protokoll	Serien i kartong. Förtydligande av vissa förekommande förkortningar: FAT-Förslagsärende, Anpassningsärende, Trivselpengar. FTK-Förord i tjänstetillsättningsärende, Tillsättning av tjänst, Kursdeltagande.
A 3 B	Företagsnämndens protokoll	Serien i kartong. Företagsnämnden börjar sitt arbete 1948. Varje televerkstad hade en företagsnämnd, som sammanträdde minst en gång per kvartal. Dess uppgift var att upprätta fortlöpande samverkan mellan verkstadsledningen och personalen.
A 3 C	Skyddskommitténs protokoll	Serien i kartong. Vid varje televerkstad fanns en skyddskommitté, som sammanträdde en gång per kvartal med deltagande av representanter för driftledning, kontors- och verkstadspersonal.
A 3 D	Övriga protokoll i fackliga ärenden	Serien i kartong. Blockutskottet är ett organ för vissa operativa beslut.
A 4	Övriga mötesprotokoll	Serien i kartong.
A 5	Föredragningslistor	Serien i kartong.
B	Utgående handlingar		Läsesal
B 1	Organisation		Läsesal
B 1 A	Årsberättelser	Serien i kartong.
B 1 B	Organisationsutredningar, arbetsplanering	Serien i kartong. Under 1970-talet började Teli mikrofilma stora serier bl.a. handlingar rörande organisationsfrågor, efter filmning makulerades pappersdokumentet. För mikrofilmade handlingar, se serie F 1. För register till mikrofilmade handlingar, se serie C 1. KOST-projektet (Kostnadsutveckling, Organisation och STyrsystem) var ett projekt som innefattade en översyn av televerkstäderna.
B 1 C	Organisationsscheman med personalförteckningar	Serien i kartong om inget annat anges.
B 1 D	Reseberättelser, studiebesök	Serien i kartong.
B 2	Personalinformation		Läsesal
B 2 A	Arbetsrutiner, ordningsregler	Serien i kartong.
B 2 B	Personalmeddelanden	Serien i kartong.
B 3	Publikationer och tryck		Läsesal
B 3 A	Personaltidningar med manus och foton	Serien i kartong. Koordinaten var Telis personaltidning under åren 1964-1974, den utkom med 6 nr/år och skickades hem till alla anställda. Koordinaten ersatte Teve som varit personaltidning sedan 1954. Teli-Nytt var ett informationsblad som vanligen utkom var 14:e dag, en informationsskrift från Telis ledning. MBL-ekot var en skrift från Telis VD till personalorganisationerna.
B 3 B	Publikationer och trycksaker	Serien i kartong.
C	Diarier		Läsesal
C 1	Diarier även postlistor	Serien i kartong. Diarierna är ordnade avdelningsvis och benämns klassningen. Handlingarna klassificeras enligt Televerkets diarieplan.
D	Register och liggare		Läsesal
D 1	Register och liggare över verksamheten		Läsesal
D 1 A	Aktieböcker	Serien i kartong.
D 1 B	Fastighetsregister	Serien i kartong.
D 1 C	Inköps- och anbudsregister	Serien i kartong. Under 1970-talet började Teli mikrofilma stora serier bl.a. anbudshandlingar, efter filmning makulerades pappersdokumentet. För mikrofilmade handlingar, se serie F 1. För register till mikrofilmade handlingar, se serie C 1.
D 1 D	Arbetsbeställningsliggare	Serien i kartong.
D 2	Register och liggare över personal		Läsesal
D 2 A	Personalförteckningar
D 2 B	Avlöningsböcker	Serien i kartong om inget annat anges.
D 3	Övriga register och liggare		Läsesal
D 3 A	Fotoregister	Serien i kartong. Fotografier, se serie Ö 2.
D 3 B	Arkivförteckningar	Serien i kartong.
E	Inkomna handlingar		Läsesal
E 1	In- och utgående korrespondens		Läsesal
E 1 A	Telegrafverkets verkstads korrespondens, Stockholm	Serien i kartong om inget annat anges. Under åren 1891-1913 bedrev Telegrafverkets verkstad verksamhet vid Mosebacke Torg i Stockholm i det så kallade Bångska huset. Verkstäder fanns även på Svartensgatan, Högbergsgatan och S:t Paulsgatan.
E 1 B	Telegrafverkets verkstads korrespondens, Nynäshamn	Serien i kartong. Verkstaden i Nynäshamn invigs 1913. Under 1970-talet började Teli i Nynäshamn mikrofilma stora serier bl.a. korrespondensen. Efter filmning makulerades pappersdokumentet, därför finns ytterst lite bevarat på papper från Nynäshamnsfabrikens korrespondens. För mikrofilmat material se serie F 1 och register serie C 1.
E 1 C	Telegrafverkets verkstads korrespondens, Vänersborg	Serien i kartong. Verkstaden i Vänersborg startar sin verksamhet 1940 av beredskapstekniska skäl.
E 1 D	Telegrafverkets verkstads korrespondens, Göteborg	Serien i kartong. Reparationsverkstaden i Göteborg startade sin verksamhet 1941.
E 1 E	Telegrafverkets verkstads korrespondens, Sundsvall	Serien i kartong. Verkstaden i Sundsvall startar sin verksamhet provisoriskt 1947. Verkstaden invigs 1949 och telefontillverkningen flyttar dit.
E 1 F	Övrig korrespondens	Serien i kartong. Verkstadsskolan, se serie F 7 B. Intressekontoret, se serie F 7 C. Fackföreningar, se serie Ö 3.
E 2	Inkomna handlingar		Läsesal
E 2 A	Anbud	Serien i kartong.
E 2 B	Televerkets rapporter	Serien i arkivkartong.
F	Handlingar ordnade efter ämne		Läsesal
F 1	Handlingar ordnade efter diarier	Serien i kartong. Dokumenten klassificeras enligt Televerkets diarieplan. För register se serie C 1. De klassificerade handlingarna innehåller uppgifter om bl.a. statistik, organisation, löner, personalfrågor, avtal, kontrakt, årsredovisning, skrivelser, anbud, teknik. De är ordnade årsvis och efter dossiénummer. Under 1970-talet började Teli mikrofilma stora serier bl.a. korrespondens, inköpsbeställningar, utgifts- och inkomstverifikationer, kundfakturor, rekvisitioner från leveranskontoren, telexkopior. Efter filmning makulerades pappersdokumentet.
F 2	Personalhandlingar		Läsesal
F 2 A	Personaldossiéer	Serien i kartong. Personaldossiéerna innehåller bl.a. personalkort, anställningskontrakt, betyg, tjänstledighetsansökan, sjukintyg.
F 2 AA	Personaldossiéer
F 2 B	Personalkort		Läsesal
F 2 BA	Personalkort, tjänstemän	Serien i kartong. Med TJM menas tjänstemän. För verkstadsmontörer se separat serie F 2 BB.
F 2 BB	Personalkort, verkstadsmontörer	Serien i kartong. Med VMT menas verkstadsmontör. För tjänstemän se separat serie F 2 BA.
F 2 C	Tjänstgöringsbetyg och -intyg	Serien i kartong.
F 2 D	Utbildningskort	Serien i kartong.
F 2 E	Åtskilliga personalhandlingar	Serien i kartong.
F 2 F	Sjukjournaler		Läsesal
F 2 FA	Sjukjournaler Teli Nynäshamn		Läsesal
F 2 FAA	Sjukjournaler Teli Nynäshamn	Serien i kartong.
F 2 FAB	Sjukjournaler Teli Nynäshamn, personal som slutat	Serien i kartong.
F 2 FAC	Sjukjournaler Teli Nynäshamn, pensionerad personal	Serien i kartong.
F 2 FAD	Sjukjournaler Teli Nynäshamn, ryggundersökning	Inga handlingar.	Läsesal
F 2 FB	Sjukjournaler Teli Sundsvall		Läsesal
F 2 FBA	Sjukjournaler Teli Sundsvall, verksläkaren	Serien i kartong.
F 2 FBB	Sjukkort Teli Sundsvall, personal som slutat	Serien i kartong. Serien avser -1989.
F 3	Handlingar rörande personalfrågor		Läsesal
F 3 A	Personalstatistik	Serien i kartong. Under 1970-talet började Teli mikrofilma stora serier bl.a. handlingar rörande personalstatistik, efter filmning makulerades pappersdokumentet. För mikrofilmade handlingar, se serie F 1. För register till mikrofilmade handlingar, se serie C 1.
F 3 B	Arbetarskydd och anmälan om olycksfall	Serien i kartong.
F 3 C	Förslagskommittén	Serien i kartong. Förslagskommittéen inrättas inom företagsnämnden 1960. Förslagsverksamheten hade för avsikt att stimulera de anställda att framlägga goda förbättringsförslag och belöna de förslag som innebar förbättring.
F 3 D	Åtskilliga handlingar rörande personalfrågor	Serien i kartong. Under 1970-talet började Teli mikrofilma stora serier bl.a. handlingar rörande löner och avtal, efter filmning makulerades pappersdokumentet. För mikrofilmade handlingar, se serie F 1. För register till mikrofilmade handlingar, se serie C 1.
F 4	Handlingar rörande fastigheter		Läsesal
F 4 A	Hyreskontrakt, lagfartsbevis, avtal	Serien i kartong. Under 1970-talet började Teli mikrofilma stora serier bl.a. handlingar rörande avtal och kontrakt, efter filmning makulerades pappersdokumentet. För mikrofilmade handlingar, se serie F 1. För register till mikrofilmade handlingar, se serie C 1.
F 4 B	Drift och underhåll	Serien i kartong om inget annat anges. I och med flytten av Telegrafverkets verkstad till Nynäshamn 1913 började ett stort antal arbetarbostäder att uppföras för verkstadsarbetarna. Bygget startade redan 1912, ett 70-tal villor uppfördes för verkstadens personal.
F 5	Handlingar rörande tillverkning och produkter		Läsesal
F 5 A	Verkstads- och industristatistik	Serien i kartong om inget annat anges. Under 1970-talet började Teli mikrofilma stora serier bl.a. handlingar rörande statistik, efter filmning makulerades pappersdokumentet. För mikrofilmade handlingar, se serie F 1. För register till mikrofilmade handlingar, se serie C 1.
F 5 B	Patenthandlingar	Serien i kartong.
F 5 C	Telefoner, abonnentväxlar, linje- och nätmaterial	Serien i kartong. Serien innehåller handlingar rörande teknik och produktion vid verkstäderna, bl.a. teleteknisk och elektromekanisk dokumentation kring produkterna, protokoll från verkstadssammanträden, årsbehov av verkstadseffekter, ritningar, uppgifter rörande provningsapparatur. Under 1970-talet började Teli mikrofilma stora serier bl.a. handlingar rörande produkter, efter filmning makulerades pappersdokumentet. För mikrofilmade handlingar, se serie F 1. För register till mikrofilmade handlingar, se serie C 1.
F 5 D	Underhållsteknik, provmetodik, kvalitetsgradering	Serien i kartong. En självständig kontrollavdelning skapas 1943. Serien innehåller handlingar rörande kvalitetsgradering av vid verkstaden tillverkade produkter bl.a. kvalitetsgraderingsprotokoll, kurvor av iakttagelser, provresultat.
F 5 E	Teknisk dokumentation	Serien i arkivkartong.
F 5 F	Avtal	Serien i arkivkartong. Innehåller underhålls-, service-, leasing-, konsult-, köp-, hyres- och licensavtal. Ordnade alfabetiskt och efter avtalsnummer.
F 5 G	Anslagsbegäran, investeringsanmälan	Serien i arkivkartong. Ordnade efter anslagsnummer.
F 5 H	Import	Serien i arkivkartong. Innehåller tullsedlar alfabetiskt ordnade efter leverans.
F 6	Handlingar rörande projekt		Läsesal
F 6 A	Tercas	Serien i kartong om inget annat anges. Tercas: Terminal and En-Route Control Automated System. Underlag från 1975-1976. Projektet genomfördes 1977-1978. 1977 gick den första leveransen av flygledarutrustning till Moskva. Projektet består dels av allmän projektdokumentation (volym 1-8), dels av teknisk dokumentation samlad i en pärmsvit på 17 pärmar där pärm 4 och 13-16 saknas (pärmindelning finns i volym 9).
F 6 B	Rasif	Serien i kartong. Projektet syftar till: "furnishing and installation of voice communication equipment to be used for air traffic control simulation". Projektet är ett samarbete mellan Teli och Stansaab Electronic AB för Tyskland. Dokumentation mestadels på engelska.
F 6 C	Seta	Serien i kartong. SETA (voice communication System simulators for Evaluation of Traffic for Aeroflot). Främst teknisk dokumentation: ritningar, kopplingsscheman med beskrivningar. Mestadels på engelska.
F 6 D	Asda 345	Serien i kartong. Teknisk dokumentation av växel.
F 6 E	Åtskilliga projekt	Serien i kartong.
F 7	Handlingar rörande åtskilliga ämnen		Läsesal
F 7 A	Historik och jubileer	Serien i kartong.
F 7 B	Verkstadsskolan	Serien i kartong. I avsikt att utbilda egna finmekaniker inrättades år 1939 televerkets verkstadsskola i Nynäshamn. Den fungerade huvudsakligen som en utbildning för finmekaniker och verktygsmakare, företrädesvis tre-årig utbildning. Teleteknisk linje införs vid verkstadsskolan 1967. Sista elevkullen från industriskolan går ut 1975. Verkstadsskolans korrespondens, se serie E 1 F. Betyg från Verkstadsskolan, se serie F 2 C.
F 7 C	Intressekontoret	Serien i kartong. Personalens intressekontor upprättades den 1 november 1918, som ett av de första i landet. Medlemskapet var frivilligt och syftade till att fungera som ett fristående personalens eget kontor med bankinrättning, kontoret sörjde för fördelaktiga inköp av olika förnödenheter, bistå med råd och bereda lämpliga betalningsvillkor anpassade efter vars och ens betalningsförmåga. Vid televerkstäderna fanns ett flertal sparklubbar tillgängliga för de anställda. Ett lotteri för lönspararna anordnades årligen. Intressekontorets korrespondens, se serie E 1 F. Intressekontorets huvudböcker, se serie G 1 A. Intressekontorets inventarieböcker, se serie G 1 C. Intressekontorets kassaböcker, se serie G 2 A.
F 7 D	Verkstadsbrandkåren	Serien i kartong. Verkstadsbrandkåren. 1914 bildades en borgarbrandkår vid Nynäshamns verkstad och en gammal lastbil byggs om på verkstaden till brandbil. Industribrandkåren organiserades 1938. Varje televerkstad hade en egen industribrandkår som rekryterades bland de verkstadsanställda. Till och med år 1961 hade verkstaden i Nynäshamn även egna ambulanskörningar. Innehåller bl.a. uppgifter om brandbilen i Nynäshamn.
F 7 E	Gotthems restaurangrörelse	Serien i kartong. Matsalen Gotthem inköps av Teli 1920 för att drivas som verkstadsarbetarnas matsal. 1971 invigs nya matsalslokaler för Gotthem. Gotthems huvudböcker, se serie G 1 A. Gotthems inventarieböcker, se serie G 1 C. Gotthems kassaböcker, se serie G 2 A. Gotthems hjälpbokföring, se serie G 2 B.
F 7 F	Fonder och stipendier	Serien i kartong. Bångska donationsfonden tillkom 1912 i och med att Mosebackeverkstaden såldes till AB Stille-Werner. Anställda vid verkstäderna kunde därur ansöka om förmånliga bostadslån. Man ansåg att eftersom det Bångska huset en gång kommit i Telegrafverkets ägo genom en donation, skulle minnet härav på något sätt hugfästas. Många egna hem i Nynäshamn har under årens lopp tillkommit tack vare fonden. Fabrikör Gustaf Bång donerade fastigheten på Fiskargränd 6 till Telegrafinrättningen 1838. På husets tak restes ställningar för den optiska telegrafens båda linjer ut till Stockholms skärgård.
F 7 G	Försvarsärenden	Serien i kartong.
G	Räkenskaper		Läsesal
G 1	Huvudbokföring		Läsesal
G 1 A	Huvudböcker	Serien i kartong om inget annat anges.
G 1 B	Avräkningsböcker	Serien inbunden om inget annat anges.
G 1 C	Inventarieböcker	Serien i kartong om inget annat anges.
G 1 D	Bokslutshandlingar	Serien i kartong.
G 1 E	Bokslutslistor, anläggningstillgångar	Serien i arkivkartong.
G 2	Dagbokföring		Läsesal
G 2 A	Kassaböcker	Serien inbunden om inget annat anges.
G 2 B	Hjälpbokföring	Serien i kartong.
G 2 C	Leverantörsskuldlista	Serien i arkivkartong.
G 3	Fakturor	Serien i kartong. Under 1970-talet började Teli mikrofilma stora serier bl.a. fakturor, efter filmning makulerades pappersdokumentet. För mikrofilmade handlingar, se serie F 1. För register till mikrofilmade handlingar, se serie C 1.
G 4	Kontoplaner	Serien i kartong.
H	Statistik	Inga handlingar.	Läsesal
J	Kartor och ritningar	Inga handlingar.	Läsesal
K	Fotografier	Inga handlingar.	Läsesal
Ö	Övriga handlingar		Läsesal
Ö 1	Tidningsklipp	Serien i kartong.
Ö 2	Fotografier	Serien i kartong. Fotoregister, se serie D 3 A. Volym 61-73 på Telemuseum.
Ö 3	Andra arkivbildare		Läsesal
Ö 3 A	Televerkstadens tjänstemannaförening	Serien i kartong. Verkstadens tjänstemannaförening bildades 1917.
Ö 3 B	Teli tjänstemannaklubb	Serien i kartong.
Ö 3 C	Teli tjänstemännens sparkassa	Serien i kartong.
Ö 3 D	Telegrafverkets arbetares understödskassa	Serien i kartong.
Ö 3 E	Televerkets idrottsförening, Vänersborg	Serien i arkivkartong.
Ö 3 F	Böcker	Serien i arkivkartong.
Ö 3 G	Teli Sjuk- och begravningskassa

Success! You have made an order!

An error ocurred!