Pensionsanstalterna, samt fonder och föreningar 1821 - 1997
Handlingarna har tidigare förtecknats som olika arkivbildare vid Televerkets centralarkiv, men har sammanförts och omförtecknats. En del nya volymer har förts till olika serier.
Bångska donationsfonden
I juli 1838 skänkte fabrikör Johan Peter Gustaf Bång en fastighet på Södermalm i Stockholm till Optiska telegrafinrättningen. Fastigheten övergår i Telegrafverkets ägo, men säljs tillsammans med ett par andra fastigheter tillhörande verket. Försäljningssumman bildar grundplåten till en fond, vilken skall ge lån till de av Telegrafverkets personal som önskar skaffa eget hem. Föreskrifter för fondens fastställs den 31 december 1912. Fondens verksam- het fortsätter in i Telia.
Det Store Nordiske Telegraf-Selskabs gåvofond
Vid Televerkets 100-årsjubileum 1953 fick verket 50.000 SKR av Det Store Nordiske Telegraf-Selskab att användas till studiestipendier.
Femtioöreskassan
Femtioöreskassan får sina inkomster genom att frivillig personal vid Televerket avstår 50 öre per månads- lön åt medellösa och åt välgörande ändamål.
Fonden för Svenska Nationalföreningens mot Tuberkulos jubileumsgåva
Vid Televerkets 100-årsjubileum 1953 fick verket 25.000 SKR av fonden att användas för understöd åt tuberkulossjuka och konvalecenter bland personalen. Sedan 1959 har fonden delat ut pengar även vid andra sjukdomar.
Fonden Mölnbo gård
Fonden bildas i och med att Stockholms rikstelefonisters vilohemsförening Mölnbo gård upphör 1973/1974 och delar ut bidrag till resor åt vilohemsföreningens medlemmar och åt anställda i Televerket.
Fonden Telehemmet Åbro i Höör
Telehemmet Åbro i Höör (en vilohemsförening efter modell från Stockholms rikstelefonisters vilo- hemsförening Mölnbo gård) upphör 1973, och tillgångarna bildar en fond som skall användas för trivselfrämjande åtgärder för medlemmarna i vilohemsföreningen eller pensionärer vid Malmö teleområde.
Fredrik och Sofi Toutins donationsfond
I sitt testamente den 22 februari 1916 föreskrev änkefru Maria Sofi Amalia Toutin, född Lindgren, att vid hennes bortgång skulle ett belopp på 8.000 kr överlämnas till Kungl. Telegrafstyrelsen att förvaltas i en fond, Fredrik och Sofi Toutins donationsfond, avsedd att ge understöd åt änkor och barn efter telegraftjänstemän. Sofi Toutin var född den 11 oktober 1840 och avled den 15 januari 1921. Maken Axel Fredrik Toutin var född den 16 september 1831 och avled den 10 maj 1891. Han började i Telegrafverket som elev i Göteborg den 2 september 1854, utnämndes till assistent vid Göteborgs telegrafstation den 30 december samma år och förflyttades till Halmstads telegrafstation den 26 augusti 1855 där han blev förste assistent och sedermera telegrafkommissarie. Denna titel behöll han till sin död.
Generaldirektör Håkan Sterkys fond
Generaldirektör Håkan Sterkys fond är bildad av medel som personalen vid Telegrafverket samlat in till generaldirektör Håkan Sterkys 50-årsdag den 7 april 1950. Sterky bestämde i samråd med personal- organisationerna att fonden skall användas till att dela ut fritidsstipendier till personalen. Se även Östra distriktet, Distriktskontorets arkiv.
Gävle rikstelefonisters vilohemsförening (en vilohemsförening efter modell från Stockholms rikstelefonisters vilohemsförening Mölnbo gård) upphör 1974, och tillgångarna bildar en fond som skall användas för rese- bidrag åt kvinnlig personal vid Televerket som varit anställd minst 10 år (även kvinnlig pensionär). I första hand utgår bidrag till före detta medlemmar i Gävle rikstelefonisters vilohemsförening. I övrigt hänvisas till Telegraverkets historia del 2 vilken har en redogörelse för vilohemsverksamheten.
Linjemästareföreningen/Arbetsledareföreningen vid Telegrafverket
Efter flera försök att bilda en förening för Telegrafverkets linjemästare lyckades Andra linjedistriktet år 1918 att samla sina linjemästare under namnet Telegrafverkets linjemästareförening. Den 2-3 mars 1919 höll föreningen sitt första möte med ombud från samtliga distrikt. Vid årsmötet 1920 tog planerna på en understödsfond form. Fonden skulle bestå med understöd vid avgång med pension eller vid dödsfall. Denna fond upphör 1 januari 1930. År 1932 ändras föreningen namn till Arbetsledareföreningen vid Telegrafverket. I övrigt hänvisas till minnesskriften som finns i arkivet.
Lotten Jacobsons donation
Fonden delar ut understöd för ett år i sänder till före detta telegrafister och telegrafexpeditörer såsom tillägg till avsevärd reducerad pension eller såsom bidrag till omkostnader vid sjukdom, sjukhusvistelse och dylikt.
Telegrafens stuga
Stugan är en utveckling av tankarna med Femtioöreskassan. År 1906 byggs en stuga vid pastor Hedbergs barnkoloni i Dalsland, vilken kommer att drivas med medel från telegrafister och telefonister. Stugan är till för vanvårdade barn som där får ett fosterhem och så småningom hjälp med utbildning och bidrag till eget boende i vuxen ålder. Telegrafens stuga upphör med verksamheten 1955. I övrigt hänvisas till minnesskriften som finns i arkivet.
Stockholms rikstelefonisters vilohemsförening Mölnbo gård
Personalen vid Stockholms telefonstation hade under en tid ordnat med kaffe för tjänstgörande personal. Trots ett mycket lågt pris på kaffet så uppstod ett överskott och i och med detta uppkom tanken på att starta ett vilohem för telefonisterna. Man annonserade om lämplig plats och svar kom från Mölnbo gård. Efter att en delegation besökt gården så hyrdes den och vilohemmet öppnades i juni 1914. Kaffekassan användes till att betala hyran och till vissa inventarier. Utöver detta skänktes husgeråd, silver, möbler och prydnadsföremål av Telefonistföreningens medlemmar. Från och med år 1915 bidrog Telegrafstyrelsen med pengar. Detta år bildades Sveriges rikstelefonisters vilohemsförening för att förvalta vilohemmet. Medlemskap i föreningen kostade 25 öre inträdesavgift och därefter 25 öre i månaden. År 1916 köptes fastigheten för 22.000 SKR. Pengarna kom från Telegrafstyrelsen och från donationer. Bland annat bidrog säljaren med 2.000 SKR. Vilohemsföreningen hade också hand om förvaltandet av Hultmans fond. Verksamheten upphör 1972, gården säljs och de tillgångar som finns bildar Fonden Mölnbo gård (se ovan). I övrigt hänvisas till Telegrafverkets historia del 2 vilken har en redogörelse för vilohemsverksamheten.
Telegraf- och telefonpersonalens i Stockholm nykterhetsförening
Föreningen bildas 1910 och upplöses 1916.
Telegrafpersonalens samköpsförening UPA
Föreningen bildas 1915 och verksamheten består av att genom att göra storinköp av vissa livsmedel kunna ge medlemmarna fördelaktiga priser på varorna. En butik öppnas senare i föreningens regi. Dock visar det sig att det förekommer oegentligheter i skötseln av butiken, vilket är en bidragande orsak till att föreningen upplöses 1918.
Telegrafsällskapet
Ändamålet med sällskapet är "att öfverlägga om frågor af för Telegrafverket och dess tjenstemän allmännare intresse satt att i gemensam förströelse hemta vederquickelse från dagens tunga". Medlem blir anställd eller extra ordinarie tjänsteman vid Telegrafverket.
Telegraftjänstemännens begravningskassa
Kassan startades 1869 och skall ge begravningshjälp åt delägarna.
Telegraftjänstemännens sjukkassa
Kassan skall ge hjälp vid sjukdom eller sjukhusvistelse åt delägarna.
Telegrafverkets Pensionsinrättning
År 1872 inlämnade registratorn von Platen (se ovan) och kamreraren Kiellander ett förslag till Telegraf- styrelsen om en pensionsinrättning. Detta ledde till bildandet av en kommitté år 1873 med uppdrag att komma med förslag till reglementen för en pensionsinrättning och en änke- och pupillkassa. Resultatet blev att pensionsinrättningen bildades 1 januari 1875. För tjänstemän redan i tjänst detta datum var inträde frivilligt men för anställda senare än detta datum eller vid löneförhöjning var medlemskapet obligatoriskt. Inkomsterna kom från delägarnas medlemsavgifter, men också från telegramavgifter, av vilka 5 % gick till inrättningen under den första tiden, och därefter 1,5 %. Den 30 juni 1920 upphör pensionsinrättningen i och med att staten övertag pensionsansvaret. Kvar blir Telegrafverkets Pensionsinrättnings understödsfond.
Den 1 juli 1920 börjar understödsfonden sin verksamhet med hjälp av medel som övertagits från Pensionsinrättningen samt medel från Aktiebolag Stockholmstelefons pensionsfond. Tillgångarna uppgick till 12.200.000 SKR. Avkastningen används till utdelande av understöd till den som varit delägare i pensionsinrättningen och till dessas dödsbon. Antalet delägare uppgick vid fondens bildande till 3.990.
Telegrafverkets pensionskommitté
Kommittén kom till på Ludvig von Platens initiativ (se nedan) och resultatet av kommitténs arbete blev pensionsinrättningen (se ovan) och Änke- och pupillkassan (se nedan).
Telegrafverkets Änke- och pupillkassa
Den 1 juli 1873 bildas änke- och pupillkassan. För förhistorien hänvisas till historiken över Telegraf- verkets pensionsinrättning. Inkomster skaffades dels genom avgifter och dels genom ett årligt bidrag från Telegrafverket om 5.000 SKR. Medlemskap var obligatoriskt vid nyanställning, men frivilligt för vid bildandet redan anställd personal. Den 1 juli 1937 övertar staten Telegrafverkets änke- och pupillkassa i och med den nya familjepensionsutredningen. Kvar blir Telegrafverkets änke- och pupillkassas minnesfond.
Telegrafverkets Änke- och pupillkassas minnesfond
Minnesfonden börjar sin verksamhet 1937. Första urtima mötet hålls 1938. Fonden fortsätter i viss mån i Änke- och pupillkassans verksamhet och ett uttalat mål är att förstärka den statliga änkepensionen. Fonden fortsätter sin verksamhet så länge några änkor till delägare är i livet. Inga nya delägare har tagits in efter den 30 juni 1937.
Telegrafverkets Änke- och pupillkassas minnesfonds gratifikationsfond
Gratifikationsfonden startar sin verksamhet år 1925 och ombildas år 1937 och verksamheten består i att dela ut gratifikationer till änkor och barn som får ersättning ur Änke- och pupillkassan/ minnesfonden.
Telehemmet Fridhem i Stöde
Telehemmet ägs och förvaltas av Norra Sveriges Rikstelefonisters vilohemsförening. I övrigt hänvisas till Telegrafverkets historia del 2 vilken har en redogörelse för vilohemsverksamheten.
Televerkets Driftvärns kamratförening i Stockholm
Föreningen bildas 1968 och upphör 1997 eftersom Driftvärnsverksamheten vid Telia upphört. Alla handlingar från föreningen har förts till Televerkets arkiv eftersom Driftvärnsverksamheten varit knuten till myndighetsansvaret.
Understödsfonden Ludvig von Platen
Ludvig von Platen, registrator vid Telegrafstyrelsen, föreslog i en framställan till Telegrafstyrelsen år 1868 att Telegrafverket skulle tillvarata förbrukade papper för försäljning och därigenom skapa en understödsfond. Telegrafstyrelsen, och sedan Kungl. Maj:t, antog förslaget och fonden bildades redan samma år. Fonden växte också genom donationer. Den upphörde 1875 i och med bildandet av Änke- och pupillkassan.
Västra Sveriges telehems donationsfond
Fonden instiftas 1971 då vilohemsföreningen upphört. Medlen skall användas till resa och uppehälle för vård och behandling av sjukdom eller för konvalecensvistelse utomlands eller inom Sverige. Berättigad till bidrag är kvinnlig anställd (minst fem år) eller kvinnlig medlem i Västra Sveriges telehem. I övrigt hänvisas till Telegrafverkets historia del 2 vilken har en redogörelse för vilohemsverksamheten.
Om arkivet
Arkivet har omförtecknats av Cia Hipfl och färdigställdes den 28 januari 1998.
System of arrangement
Förteckning över
420509.289
Televerket Pensionsanstalterna, samt fonder och föreningar 1821-1997
Förteckning: Cia Hipfl, 1998 Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet 1998 Handläggare: Roger Nyberg
Control
Amended
06/10/2022 13:11:57
Pensionsanstalterna, samt fonder och föreningar 1821 - 1997
Handlingarna har tidigare förtecknats som olika arkivbildare vid Televerkets centralarkiv, men har sammanförts och omförtecknats. En del nya volymer har förts till olika serier.
Bångska donationsfonden
I juli 1838 skänkte fabrikör Johan Peter Gustaf Bång en fastighet på Södermalm i Stockholm till Optiska telegrafinrättningen. Fastigheten övergår i Telegrafverkets ägo, men säljs tillsammans med ett par andra fastigheter tillhörande verket. Försäljningssumman bildar grundplåten till en fond, vilken skall ge lån till de av Telegrafverkets personal som önskar skaffa eget hem. Föreskrifter för fondens fastställs den 31 december 1912. Fondens verksam- het fortsätter in i Telia.
Det Store Nordiske Telegraf-Selskabs gåvofond
Vid Televerkets 100-årsjubileum 1953 fick verket 50.000 SKR av Det Store Nordiske Telegraf-Selskab att användas till studiestipendier.
Femtioöreskassan
Femtioöreskassan får sina inkomster genom att frivillig personal vid Televerket avstår 50 öre per månads- lön åt medellösa och åt välgörande ändamål.
Fonden för Svenska Nationalföreningens mot Tuberkulos jubileumsgåva
Vid Televerkets 100-årsjubileum 1953 fick verket 25.000 SKR av fonden att användas för understöd åt tuberkulossjuka och konvalecenter bland personalen. Sedan 1959 har fonden delat ut pengar även vid andra sjukdomar.
Fonden Mölnbo gård
Fonden bildas i och med att Stockholms rikstelefonisters vilohemsförening Mölnbo gård upphör 1973/1974 och delar ut bidrag till resor åt vilohemsföreningens medlemmar och åt anställda i Televerket.
Fonden Telehemmet Åbro i Höör
Telehemmet Åbro i Höör (en vilohemsförening efter modell från Stockholms rikstelefonisters vilo- hemsförening Mölnbo gård) upphör 1973, och tillgångarna bildar en fond som skall användas för trivselfrämjande åtgärder för medlemmarna i vilohemsföreningen eller pensionärer vid Malmö teleområde.
Fredrik och Sofi Toutins donationsfond
I sitt testamente den 22 februari 1916 föreskrev änkefru Maria Sofi Amalia Toutin, född Lindgren, att vid hennes bortgång skulle ett belopp på 8.000 kr överlämnas till Kungl. Telegrafstyrelsen att förvaltas i en fond, Fredrik och Sofi Toutins donationsfond, avsedd att ge understöd åt änkor och barn efter telegraftjänstemän. Sofi Toutin var född den 11 oktober 1840 och avled den 15 januari 1921. Maken Axel Fredrik Toutin var född den 16 september 1831 och avled den 10 maj 1891. Han började i Telegrafverket som elev i Göteborg den 2 september 1854, utnämndes till assistent vid Göteborgs telegrafstation den 30 december samma år och förflyttades till Halmstads telegrafstation den 26 augusti 1855 där han blev förste assistent och sedermera telegrafkommissarie. Denna titel behöll han till sin död.
Generaldirektör Håkan Sterkys fond
Generaldirektör Håkan Sterkys fond är bildad av medel som personalen vid Telegrafverket samlat in till generaldirektör Håkan Sterkys 50-årsdag den 7 april 1950. Sterky bestämde i samråd med personal- organisationerna att fonden skall användas till att dela ut fritidsstipendier till personalen. Se även Östra distriktet, Distriktskontorets arkiv.
Gävle rikstelefonisters vilohemsförening (en vilohemsförening efter modell från Stockholms rikstelefonisters vilohemsförening Mölnbo gård) upphör 1974, och tillgångarna bildar en fond som skall användas för rese- bidrag åt kvinnlig personal vid Televerket som varit anställd minst 10 år (även kvinnlig pensionär). I första hand utgår bidrag till före detta medlemmar i Gävle rikstelefonisters vilohemsförening. I övrigt hänvisas till Telegraverkets historia del 2 vilken har en redogörelse för vilohemsverksamheten.
Linjemästareföreningen/Arbetsledareföreningen vid Telegrafverket
Efter flera försök att bilda en förening för Telegrafverkets linjemästare lyckades Andra linjedistriktet år 1918 att samla sina linjemästare under namnet Telegrafverkets linjemästareförening. Den 2-3 mars 1919 höll föreningen sitt första möte med ombud från samtliga distrikt. Vid årsmötet 1920 tog planerna på en understödsfond form. Fonden skulle bestå med understöd vid avgång med pension eller vid dödsfall. Denna fond upphör 1 januari 1930. År 1932 ändras föreningen namn till Arbetsledareföreningen vid Telegrafverket. I övrigt hänvisas till minnesskriften som finns i arkivet.
Lotten Jacobsons donation
Fonden delar ut understöd för ett år i sänder till före detta telegrafister och telegrafexpeditörer såsom tillägg till avsevärd reducerad pension eller såsom bidrag till omkostnader vid sjukdom, sjukhusvistelse och dylikt.
Telegrafens stuga
Stugan är en utveckling av tankarna med Femtioöreskassan. År 1906 byggs en stuga vid pastor Hedbergs barnkoloni i Dalsland, vilken kommer att drivas med medel från telegrafister och telefonister. Stugan är till för vanvårdade barn som där får ett fosterhem och så småningom hjälp med utbildning och bidrag till eget boende i vuxen ålder. Telegrafens stuga upphör med verksamheten 1955. I övrigt hänvisas till minnesskriften som finns i arkivet.
Stockholms rikstelefonisters vilohemsförening Mölnbo gård
Personalen vid Stockholms telefonstation hade under en tid ordnat med kaffe för tjänstgörande personal. Trots ett mycket lågt pris på kaffet så uppstod ett överskott och i och med detta uppkom tanken på att starta ett vilohem för telefonisterna. Man annonserade om lämplig plats och svar kom från Mölnbo gård. Efter att en delegation besökt gården så hyrdes den och vilohemmet öppnades i juni 1914. Kaffekassan användes till att betala hyran och till vissa inventarier. Utöver detta skänktes husgeråd, silver, möbler och prydnadsföremål av Telefonistföreningens medlemmar. Från och med år 1915 bidrog Telegrafstyrelsen med pengar. Detta år bildades Sveriges rikstelefonisters vilohemsförening för att förvalta vilohemmet. Medlemskap i föreningen kostade 25 öre inträdesavgift och därefter 25 öre i månaden. År 1916 köptes fastigheten för 22.000 SKR. Pengarna kom från Telegrafstyrelsen och från donationer. Bland annat bidrog säljaren med 2.000 SKR. Vilohemsföreningen hade också hand om förvaltandet av Hultmans fond. Verksamheten upphör 1972, gården säljs och de tillgångar som finns bildar Fonden Mölnbo gård (se ovan). I övrigt hänvisas till Telegrafverkets historia del 2 vilken har en redogörelse för vilohemsverksamheten.
Telegraf- och telefonpersonalens i Stockholm nykterhetsförening
Föreningen bildas 1910 och upplöses 1916.
Telegrafpersonalens samköpsförening UPA
Föreningen bildas 1915 och verksamheten består av att genom att göra storinköp av vissa livsmedel kunna ge medlemmarna fördelaktiga priser på varorna. En butik öppnas senare i föreningens regi. Dock visar det sig att det förekommer oegentligheter i skötseln av butiken, vilket är en bidragande orsak till att föreningen upplöses 1918.
Telegrafsällskapet
Ändamålet med sällskapet är "att öfverlägga om frågor af för Telegrafverket och dess tjenstemän allmännare intresse satt att i gemensam förströelse hemta vederquickelse från dagens tunga". Medlem blir anställd eller extra ordinarie tjänsteman vid Telegrafverket.
Telegraftjänstemännens begravningskassa
Kassan startades 1869 och skall ge begravningshjälp åt delägarna.
Telegraftjänstemännens sjukkassa
Kassan skall ge hjälp vid sjukdom eller sjukhusvistelse åt delägarna.
Telegrafverkets Pensionsinrättning
År 1872 inlämnade registratorn von Platen (se ovan) och kamreraren Kiellander ett förslag till Telegraf- styrelsen om en pensionsinrättning. Detta ledde till bildandet av en kommitté år 1873 med uppdrag att komma med förslag till reglementen för en pensionsinrättning och en änke- och pupillkassa. Resultatet blev att pensionsinrättningen bildades 1 januari 1875. För tjänstemän redan i tjänst detta datum var inträde frivilligt men för anställda senare än detta datum eller vid löneförhöjning var medlemskapet obligatoriskt. Inkomsterna kom från delägarnas medlemsavgifter, men också från telegramavgifter, av vilka 5 % gick till inrättningen under den första tiden, och därefter 1,5 %. Den 30 juni 1920 upphör pensionsinrättningen i och med att staten övertag pensionsansvaret. Kvar blir Telegrafverkets Pensionsinrättnings understödsfond.
Den 1 juli 1920 börjar understödsfonden sin verksamhet med hjälp av medel som övertagits från Pensionsinrättningen samt medel från Aktiebolag Stockholmstelefons pensionsfond. Tillgångarna uppgick till 12.200.000 SKR. Avkastningen används till utdelande av understöd till den som varit delägare i pensionsinrättningen och till dessas dödsbon. Antalet delägare uppgick vid fondens bildande till 3.990.
Telegrafverkets pensionskommitté
Kommittén kom till på Ludvig von Platens initiativ (se nedan) och resultatet av kommitténs arbete blev pensionsinrättningen (se ovan) och Änke- och pupillkassan (se nedan).
Telegrafverkets Änke- och pupillkassa
Den 1 juli 1873 bildas änke- och pupillkassan. För förhistorien hänvisas till historiken över Telegraf- verkets pensionsinrättning. Inkomster skaffades dels genom avgifter och dels genom ett årligt bidrag från Telegrafverket om 5.000 SKR. Medlemskap var obligatoriskt vid nyanställning, men frivilligt för vid bildandet redan anställd personal. Den 1 juli 1937 övertar staten Telegrafverkets änke- och pupillkassa i och med den nya familjepensionsutredningen. Kvar blir Telegrafverkets änke- och pupillkassas minnesfond.
Telegrafverkets Änke- och pupillkassas minnesfond
Minnesfonden börjar sin verksamhet 1937. Första urtima mötet hålls 1938. Fonden fortsätter i viss mån i Änke- och pupillkassans verksamhet och ett uttalat mål är att förstärka den statliga änkepensionen. Fonden fortsätter sin verksamhet så länge några änkor till delägare är i livet. Inga nya delägare har tagits in efter den 30 juni 1937.
Telegrafverkets Änke- och pupillkassas minnesfonds gratifikationsfond
Gratifikationsfonden startar sin verksamhet år 1925 och ombildas år 1937 och verksamheten består i att dela ut gratifikationer till änkor och barn som får ersättning ur Änke- och pupillkassan/ minnesfonden.
Telehemmet Fridhem i Stöde
Telehemmet ägs och förvaltas av Norra Sveriges Rikstelefonisters vilohemsförening. I övrigt hänvisas till Telegrafverkets historia del 2 vilken har en redogörelse för vilohemsverksamheten.
Televerkets Driftvärns kamratförening i Stockholm
Föreningen bildas 1968 och upphör 1997 eftersom Driftvärnsverksamheten vid Telia upphört. Alla handlingar från föreningen har förts till Televerkets arkiv eftersom Driftvärnsverksamheten varit knuten till myndighetsansvaret.
Understödsfonden Ludvig von Platen
Ludvig von Platen, registrator vid Telegrafstyrelsen, föreslog i en framställan till Telegrafstyrelsen år 1868 att Telegrafverket skulle tillvarata förbrukade papper för försäljning och därigenom skapa en understödsfond. Telegrafstyrelsen, och sedan Kungl. Maj:t, antog förslaget och fonden bildades redan samma år. Fonden växte också genom donationer. Den upphörde 1875 i och med bildandet av Änke- och pupillkassan.
Västra Sveriges telehems donationsfond
Fonden instiftas 1971 då vilohemsföreningen upphört. Medlen skall användas till resa och uppehälle för vård och behandling av sjukdom eller för konvalecensvistelse utomlands eller inom Sverige. Berättigad till bidrag är kvinnlig anställd (minst fem år) eller kvinnlig medlem i Västra Sveriges telehem. I övrigt hänvisas till Telegrafverkets historia del 2 vilken har en redogörelse för vilohemsverksamheten.
Om arkivet
Arkivet har omförtecknats av Cia Hipfl och färdigställdes den 28 januari 1998.