Den 1 januari 1986 bildades enligt proposition 1984/85:59 en egen uppdragsmyndighet av den verksamhet inom Skolöverstyrelsen (SÖ) som rörde arbetsmarknadsutbildning (AMU, Byrå V:3 AMU-Center och filialer). Den nya myndigheten, AMU-Gruppen, var underställd Arbetsmarknadsdepartementet och omfattade AMU-Styrelsen, en AMU-myndighet i varje län samt den mellanstatliga enheten Nordkalottens AMU-Center. Chef för myndigheten var AMU-Styrelsen generaldirektör som även var ordförande i AMU-Styrelsens partssammansatta styrelse. AMU-Gruppens uppgift var att anordna arbetsmarknadsutbildning i första hand på uppdrag av arbetsmarknadsverket, och i samband med detta även erbjuda elevsocial verksamhet. Myndigheten fick dessutom tillhandahålla utbildning åt andra uppdragsgivare samt sälja andra tjänster och produkter som följde av utbildningsverksamheten. AMU-Gruppen var en uppdragsmyndighet som skulle finansiera sin verksamhet med avgifter. Myndigheten hade en decentraliserad länsvis geografiskt organisation med en central förvaltningsmyndighet, AMU-Styrelsen belägen i Stockholm, och 24 stycken länsmyndigheter (senare 23, då AMU Malmöhus och AMU Kristianstad bildade AMU Skåne) med över ett hundra geografiskt åtskillda utbildningsenheter, samt Nordkalottens AMU-Center. Antalet anställda var 5000-6000, varav en stor del (uppemot 70 %) var utbildare (yrkeslärare). Länsmyndigheterna, under ledning av en länsdirektör, hade eget lönsamhetsansvar och bestod av ett länskansli med stabsfunktioner samt ett varierande antal utbildningsenheter, där arbetsmarknadsutbildning bedrevs. Organisationen inom dessa varierade kraftigt och förändrades genom åren, den minsta organisatoriska enheten med eget budgetansvar kom att bli arbetslagen som bildades omkring 1990. För mer specifik information hänvisas till respektive AMU-länsmyndigheters arkiv. AMU-Styrelsens uppgift var bl.a. att svara för den övergripande utvecklingen, planeringen och uppföljningen av AMU-Gruppens verksamhet och ekonomi samt att verka för en samordning av resurserna, utarbeta gemensamma riktlinjer och besluta om centrala kursplaner. Under perioden 1986-1993 kom ett antal verksamheter att utvecklas till egna resultatenheter som organisatoriskt tillhörde huvudkontoret. Även konsultenheternas efterföljare rörande den pedagogiska utvecklingen, utvecklings- och marknadsområderna, hörde till huvudkontoret. År 1990 bytte AMU-Styrelse namn till AMU-Gruppen med tillägget huvudkontoret, allmänt inom myndigheten benämnt Hk. I sin anslagsframställning för budgetåret 1991/1992 förslog AMU-Gruppens styrelse regeringen att myndigheten skulle ombildas till aktiebolag. Verksamheten överfördes den 1 juli 1993 till det statligt ägda aktiebolaget AMU-Gruppen AB, och utgjorde det nya moderbolaget med koncernkontor. Undantaget vissa resultatenheter vars verksamhet överfördes till dotterbolaget AmuGruppen Future AB. För vidare information se bl.a Prop. 1984/85:59, SFS, 1988:1076 mfl. den SOU som föregick ombildningen till aktiebolag, samt AMU-Gruppen huvudkontorets arkiv serie B 4 (verksamhetsberättelser/årsredovisningar), serie E 9 (interna/externa utredningar), serie Ö 3 (handlingar rörande arbetsmarknadsutbildningen historia) samt respektiva delarkivs historik. Viktiga handlingar. Styrelseprotokoll med bilagor. Ledningsgruppens protokoll/minnesanteckningar. Diarieförda handlingar. Årsbokslut med bilagor. Sökingångar. Arkivföreteckning. Gallringsföreskrifter. RA-FS 1991:6. Riksarkivets gallringsbeslut 1986:43 den 24 oktober 1986 (SLÖR). Riksarkivets gallringsbeslut 1985:91 den 18 oktober 1985 (SYSTEM-S/TEMOS). RA-FS 1993:4 /System-S/COSMOS). RA-MS 1994:32. Sekretess. Vissa handlingar enligt sekretesslagen (SFS 1980:100) 7 kap. 11 ). Arkivansvarig. Marie Forssner, huvudkontoret.
Ivan Klaesson.
Arkivarie. Kommittén för AMU-Gruppens avveckling. 1994-10-23.
Ordning & struktur
Förteckning över
420565.01
AMU-gruppen Huvudkontorets arkiv
Förteckning: Ivan Klaesson år 1994.
Reviderad och digitialiserad i Riksarkivet år 1999. Handläggare: Tommy Eriksson.
Kontroll
Senast ändrad
2018-11-27 15:15:30
Inledning.
AMU-Gruppen huvudkontoret 1986-1993.
Historik och organisation.
Den 1 januari 1986 bildades enligt proposition 1984/85:59 en egen uppdragsmyndighet av den verksamhet inom Skolöverstyrelsen (SÖ) som rörde arbetsmarknadsutbildning (AMU, Byrå V:3 AMU-Center och filialer). Den nya myndigheten, AMU-Gruppen, var underställd Arbetsmarknadsdepartementet och omfattade AMU-Styrelsen, en AMU-myndighet i varje län samt den mellanstatliga enheten Nordkalottens AMU-Center. Chef för myndigheten var AMU-Styrelsen generaldirektör som även var ordförande i AMU-Styrelsens partssammansatta styrelse. AMU-Gruppens uppgift var att anordna arbetsmarknadsutbildning i första hand på uppdrag av arbetsmarknadsverket, och i samband med detta även erbjuda elevsocial verksamhet. Myndigheten fick dessutom tillhandahålla utbildning åt andra uppdragsgivare samt sälja andra tjänster och produkter som följde av utbildningsverksamheten. AMU-Gruppen var en uppdragsmyndighet som skulle finansiera sin verksamhet med avgifter. Myndigheten hade en decentraliserad länsvis geografiskt organisation med en central förvaltningsmyndighet, AMU-Styrelsen belägen i Stockholm, och 24 stycken länsmyndigheter (senare 23, då AMU Malmöhus och AMU Kristianstad bildade AMU Skåne) med över ett hundra geografiskt åtskillda utbildningsenheter, samt Nordkalottens AMU-Center. Antalet anställda var 5000-6000, varav en stor del (uppemot 70 %) var utbildare (yrkeslärare). Länsmyndigheterna, under ledning av en länsdirektör, hade eget lönsamhetsansvar och bestod av ett länskansli med stabsfunktioner samt ett varierande antal utbildningsenheter, där arbetsmarknadsutbildning bedrevs. Organisationen inom dessa varierade kraftigt och förändrades genom åren, den minsta organisatoriska enheten med eget budgetansvar kom att bli arbetslagen som bildades omkring 1990. För mer specifik information hänvisas till respektive AMU-länsmyndigheters arkiv. AMU-Styrelsens uppgift var bl.a. att svara för den övergripande utvecklingen, planeringen och uppföljningen av AMU-Gruppens verksamhet och ekonomi samt att verka för en samordning av resurserna, utarbeta gemensamma riktlinjer och besluta om centrala kursplaner. Under perioden 1986-1993 kom ett antal verksamheter att utvecklas till egna resultatenheter som organisatoriskt tillhörde huvudkontoret. Även konsultenheternas efterföljare rörande den pedagogiska utvecklingen, utvecklings- och marknadsområderna, hörde till huvudkontoret. År 1990 bytte AMU-Styrelse namn till AMU-Gruppen med tillägget huvudkontoret, allmänt inom myndigheten benämnt Hk. I sin anslagsframställning för budgetåret 1991/1992 förslog AMU-Gruppens styrelse regeringen att myndigheten skulle ombildas till aktiebolag. Verksamheten överfördes den 1 juli 1993 till det statligt ägda aktiebolaget AMU-Gruppen AB, och utgjorde det nya moderbolaget med koncernkontor. Undantaget vissa resultatenheter vars verksamhet överfördes till dotterbolaget AmuGruppen Future AB. För vidare information se bl.a Prop. 1984/85:59, SFS, 1988:1076 mfl. den SOU som föregick ombildningen till aktiebolag, samt AMU-Gruppen huvudkontorets arkiv serie B 4 (verksamhetsberättelser/årsredovisningar), serie E 9 (interna/externa utredningar), serie Ö 3 (handlingar rörande arbetsmarknadsutbildningen historia) samt respektiva delarkivs historik. Viktiga handlingar. Styrelseprotokoll med bilagor. Ledningsgruppens protokoll/minnesanteckningar. Diarieförda handlingar. Årsbokslut med bilagor. Sökingångar. Arkivföreteckning. Gallringsföreskrifter. RA-FS 1991:6. Riksarkivets gallringsbeslut 1986:43 den 24 oktober 1986 (SLÖR). Riksarkivets gallringsbeslut 1985:91 den 18 oktober 1985 (SYSTEM-S/TEMOS). RA-FS 1993:4 /System-S/COSMOS). RA-MS 1994:32. Sekretess. Vissa handlingar enligt sekretesslagen (SFS 1980:100) 7 kap. 11 ). Arkivansvarig. Marie Forssner, huvudkontoret.
Ivan Klaesson.
Arkivarie. Kommittén för AMU-Gruppens avveckling. 1994-10-23.
Serien ordnad kronologiskt. Handlingarna är diarieförda. I serien ingår öven ekonomiprotokoll 1986 och 1987. Serien upphör 1988. Protokoll 1990-1993 ingår i serie E 2.
Serien ordnad kronologiskt. Handlingarna är diarieförda. Förhandlingar enligt MBL 11-12 ), 14 ), 38 ), TrA-S 40 ) och L-ATF. 5 ) mfl. Protokoll 1990-1993 ingår i serie E 2.
Serien ordnad kronologiskt. Handlingarna är diarieförda. Förhandlingar enligt MBL 11 ), 13 ), 38 ), 38 ), ATS 3 ), L-ATF 5 ), ARB och RALS. Inga protokoll upprättade 1989, endast tomt registerblad. Protokoll 1990-1993 ingår i serie E 2.
Serien ordnad kronologiskt. Handlingarna är diarieförda. Bilagor ingår i serie E 2. Personalansvarsnämnden bildades 1988-1989. Protokoll 1990-1993 förvaras tillsammans med de ärenden de tillhör och ingår i serie E 2.
Serien innehåller bl.a. korrespondens, rapporter, handlingar till Rådslaget och rapport "Den nya AMU-organisationen" 1989. Se även serie E 2 (Dnr 87:257).
Serien innehåller bl.a. olika versioner och sammanställningar av koncernistruktioner inom styrområderna affärsutveckling (AFU), internutveckling (IU) och uppföljning (UF).
Innehåller bl.a. korrespondens, mötesprotokoll, promemorior, projektplaneringar, handlingar rörande delprojekt, utvärderingar. Se även serie E 2 handläggare Greberg dnr 9201-0043.
Serien innehåller förteckningar över avvecklingsbara lokaler, korrespondens, minnesanteckningar, dagböcker över möten, promemorior och kopior av hyresavtal. Se även serie E 2.
Serien innehåller bl.a. regeringsbeslut, uppsägningsbesked, listor över övertalig personal, pensionshandlingar och bokslutshandlingar. Se även serie E 2 (tex. årsbokslut 1990/1991, Dnr 9301-0001, Greberg KG).
Serien innehåller bl.a. korrespondens, rapporter, utkast, tidsplaner, protokollskopior och avtalskopior. Innehåller främst handlingar rörande ekonomiska och juridiska frågor inför ombildandet till aktiebolag.
Serien ordnad i diarienummerordning. Handlingarna är diarieförda. Bilagor gallrade enligt Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 1994:32. (Undantag resultatenheterna).
Serien ordnad årsvis efter län. Handlingarna är diarieförda. Samtliga år utom 1988 med samlingsdiarium. Bilagor gallrade enligt Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 1994:32 (undantag bilagor på papper från resultatenheten).
Vissa handlingar är diarieförda. Se även serie E 2. Bilagor gallrade enligt Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 1994:32 (undantag kommentarer och resultatenheter).
Serien innehåller diarieförda centrala läroplaner med bilagor, läromedelsförteckningar, utrustningsförteckningar och metodiska anvisningar. Handlingarna är diarieförda 1986. Läroplanerna (utan bilagor) finns även i serie E 2.