Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Arv och eget


Grunddata

ReferenskodSE/RA/5111
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/J4YNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
3,2 Hyllmeter 
48 Volymer 
Datering
1400t–1624(Tidsomfång)
1500 (Huvudsaklig tid)
VillkorJa
VillkorsanmObservera att vissa volymer är skadade.
Särskilt tillstånd krävs för att få ta del av skadade handlingar.
Volym 1, skadad.

Vissa volymer innehåller allvarligt skadade (svartmärkta) akter.
Volymerna behöver kontrolleras innan de lånas ut. De svårtskadade, ytterst sårbara handlingarna får ej lånas ut innan de har lagats.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
[Proveniens ej registrerad]

Innehåll

Allmän anmärkningSerien i buntar.
Inledning (äldre form)Arv och eget-godsen

Arv och eget är benämningen på Gustav I:s och hans arvingars privata godskomplex. Med kungens "arv" menades de gårdar som han erhöll genom arv, medan hans "eget" gods var de hemman han förvärvade genom köp, byten eller på annat sätt. Arvegodsen bestod främst av gods som kungen förvärvat genom sin släktskap med Sten Sture den äldre samt gods som han ärvt efter sin mormor Sigrid Eskilsdotter (Banér). En stor del av arv och egetgodsen utgjordes av gårdar som kungens förfäder och släktingar donerat till kyrkor och kloster och genom beslutet på riksdagen i Västerås 1527 drogs in. Arv och eget byggdes efter hand ut till en omfattande godsmassa. Vid kungens död 1560 omfattade den cirka 5 000 gårdar i hela landet.

De flesta gårdarna låg i Uppland (ca 1 000 hemman), Småland (ca 1 100) och Södermanland (ca 900), men många fanns också i Östergötland (ca 700), Västmanland (ca 500) och Västergötland (ca 300). Ett mindre antal hemman låg i Närke, Värmland, Dalarna, Dalsland, Bohuslän, Halland och Finland. Förvaltningen av denna stora godsmassa handhades som regel av särskilda landbofogdar, under 1530-talet en i vardera Uppland, Östergötland och Småland. Upplandsfogdens förvaltningsområde omfattade också arv och eget i Strängnäs och Västerås stift, medan fogden i Östergötland också förvaltade gårdarna i Västergötland, Halland och Värmland. År 1538 tillsattes en särskild fogde för Strängnäs stift och 1545 en fogde för arv och eget i Västergötland, Värmland, Halland och Dalsland, medan godsen i Västmanland och Dalarna lades under gårdsfogdar. De gamla fögderierna i Uppland, Småland och Östergötland delades senare upp på flera landbofogdar.

Det arvskifte som skulle ske efter kungens död blev av olika skäl uppskjutet och ägde rum först 1572. Under tiden hade ett stort antal gårdar återvunnits av adeln efter rättslig prövning eller återgått till kronan, varför det endast återstod ca 2 500 hemman, som skiftades mellan kung Johan, hertig Karl och hertig Magnus. På grund av Magnus mentalsjukdom blev hans arv uppdelat mellan Johan och Karl. Vid arvskiftet erhöll Karl gårdar som till stor del låg inom hans eget furstendöme men också spridda gårdar i Östergötland, Uppland, Västmanland, Småland och Västergötland, Eftersom dessa gods förvaltades av hertigens särskilda fogdar fanns det en tid samtidigt olika arv och egetfogdar för kungens och hertig Karls gods. Den särskilda förvaltningen av arv och eget upphörde 1570 i Södermanland och på 1580-talet i övriga landskap, då hemmanen fördelades på de olika häradsfögderierna.

Efter Sigismunds avsättning 1600 övertogs arvet efter Johan III av hans yngre son hertig Johan som tillträdde sina gods 1605. Efter Karl IX:s död 1611 skiftades hans andel mellan den nye kungen Gustav II Adolf och hertig Karl Filip. Den senares andel av godsen låg främst inom faderns hertigdöme. Som en följd av hertig Johans död 1618 skedde följande år ett nytt skifte mellan Gustav Adolf och Karl Filip. Arvskiftena ledde till att det åren 1605-1618 fanns särskilda fogdar för hertig Johans gods och 1611-1621 för Karl Filips gods. Genom Karl Filips död 1622 samlades arv och egetgodsen hos kung Gustav II Adolf. Denne donerade en del av dem, de gustavianska arvegodsen (ca 300 gårdar), till Uppsala universitet. De övriga gårdarna förvaltades av kronan men kvarstod som en särskild jordebokskategori till 1696, då de övergick att betecknas som kronohemman i jordeböckerna.

Samlingen Arv och eget

Samlingen Arv och eget bildades under 1800-talet genom att räkenskaper för arv och eget och s k förbrutna gods bröts ut ur landskapshandlingarna och ordnades som en ämnesordnad samling (Berg MRA 1927 s 205). I senare tid har handlingarna så långt möjligt återförts till sina ursprungliga platser. Samlingen har kompletterats med vissa smärre räkenskaper som gäller arv och eget i flera landskap (t ex vol 21:1, 26:5, 28:4, 29C:2, 29C:3). En kortfattad inventeringslista (koncept) över samlingen uppgjordes 1945 av arkivarie Jan Liedgren.

Vid arbetet på föreliggande förteckning har några överflyttningar av handlingar mellan olika volymer eller till andra samlingar inte skett, detta av hänsyn till att volymbeteckningarna sedan länge varit etablerade inom forskningen. Handlingar av likartat slag, t ex rörande arvskiftena 1572 och senare, finns därför spridda på flera olika volymer. Däremot har vissa försök gjorts att närmare identifiera och datera olika handlingar.

Samlingen innehåller huvudsakligen material från kammarens arbete med arv och egetgodsen, eftersom arv och egetfogdarnas räkenskaper i regel ingår i landskapshandlingarna. Materialet kan uppdelas på följande huvudgrupper:

-- jordeböcker, som redovisar arv och eget i olika landskap och vid skilda tidpunkter eller utifrån olika förvärvssätt (köpe-, bytes-, pantegods osv). De äldsta jordeböckerna är från Småland 1526 och1539 (vol 9:1 och 9:3), Uppland 1541 (1:1) och hela riket omkr. 1530 (22:1). Många jordeböcker är odaterade men har troligen sammanställts efter kungens död 1560, sannolikt som underlag för senare arvskiften (Söderberg s 13).

-- handlingar rörande arvskiftena 1572 och senare samt hertigarnas andelar (vol 34-37 samt vol 2:4-5, 4:10, 6:5, 8:4, 9:5 osv)

-- summarier, anteckningar, utredningar och olika register över gods och räntor, åtskilliga uppgjorda av kungens sekreterare Rasmus Ludvigsson

-- avskrifter av medeltida åtkomsthandlingar (vol 38)

-- handlingar som rör arvet efter Sten Sture d ä (vol 42 samt vol 14:1, 22:3, 24:1; Lundholm s 222ff, Almquist 1 s 60-69) och Sigrid Eskilsdotter (Banér) (vol 39-40; Almquist 1 s 70-74)

-- strödda fogderäkenskaper (1:6, 2:1, 5:4, 7:1, 7:2, 7:5, 9:2, 16:4, 16:7, 21:1 m m)

-- fragment av privata jordeböcker och godsräkenskaper (2:2, 10:2, 23:5 m m)

Övriga samlingar

Räkenskaper och handlingar rörande arv och eget ingår i landskapshandlingarna för de olika landskapen men finns också i samlingen Kungliga arkiv, riksarkivet, vol K 1-K 7 (en närmare beskrivning se Söderberg s 14).

Litteratur

J A Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630. 1-4. (1917-23).

Ulf Söderberg, Gustav I:s arv och eget i Uppland (1977).

K-G Lundholm, Sten Sture den äldre och stormännen (1956).

T Berg, De särskilda fögderierna för förbrutna gods under Karl IX:s och Gustav II Adolfs regeringar. Medd. från riksarkivet 1927.

Jan Brunius
1991

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2020-03-06 08:31:56