Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Furstendömenas räntekammare


Som en följd av arvrikets införande tilldelades Gustav Vasas söner ärftliga hertigdömen. Åren 1556-1557 erhöll Johan ett hertigdöme i Finland med Åbo som residensstad, året därpå fick Erik sitt furstendöme bestående av östra och södra Småland och Öland med huvudstad i Kalmar. Genom kungens testamente 1560 tilldelades de yngre sönerna egna furstendömen. Karl fick som sitt hertigdöme Värmland, större delen av Södermanland och Närke samt vissa socknar i Västmanland och Västergötland med Nyköping som huvudstad. Vid Johan III:s trontillträde 1569 efter Erik XIV:s avsättning utökades Karls hertigdöme med ytterligare delar av Västergötland, medan Västmanland återgick under kronan. Hertig Magnus furstendöme omfattade västra Östergötland med några härader i norra Småland, Dalsland, nordöstra Västergötland och södra Närke.

Flertalet av hertigdömena blev kortvariga. Eriks hertigdöme återgick till kronan i samband med hans trontillträde, medan det finska hertigdömet drogs in till kronan 1563 som en följd av schismen mellan Erik XIV och Johan. På grund av hertig Magnus mentalsjukdom upphörde särförvaltningen av hans hertigdöme från omkring 1570, även om hertigen behöll en egen hovstat. Det enda undantaget var hertig Karls furstendöme, som styrdes av hertigen själv från 1568 och fram till 1590-talet, då han blev riksföreståndare.

Också de senare vasasönerna erhöll hertigdömen. Johan III:s son Johan fick 1590 i förläning Åland, södra Finland och östra Östergötland. De finska länen byttes 1600 mot Magnus östgötska hertigdöme. Furstendömet kom efter vissa regleringar att omfatta hela Östergötland, delar av norra Småland, Västergötland och södra Närke, vartill 1611 lades ytterligare fyra härader i Västergötland. Efter hertigens död 1618 återgick hertigdömet till kronan.

Av Karl IX:s söner förlänades Karl Filip 1609 större delen av faderns hertigdöme, som under hans omyndighetstid förvaltades av drottning Kristina d ä. Efter Karl Filips död 1622 och änkedrottningens död 1625 införlivades hertigdömet med kronan. Också den unge Gustav Adolf fick 1609-1610 ett hertigdöme bestående av Västmanland, Bergslagen och Västerdalarna, vilket upphörde vid hans trontillträde.

Hertigarna hade en mycket självständig ställning och disponerade de ordinarie skatterna i furstendömena, i regel dock inte extraskatterna. För förvaltningen organiserades räntekammare för penninguppbörden och varuhus för uppbörd och inköp av varor. I Åbo inrättades 1557 en räntekammare och ett varuhus för hertig Johan, för hertig Magnus tillkom motsvarande förvaltning 1561 i Norrköping. Efter 1570, då Magnus furstendöme lades under kunglig förvaltning, upphörde varuhuset och hertigens varuinköp sköttes därefter av hans räntekammare.

För hertig Karls furstendöme tillsattes 1562 en särskild räntmästare och samtidigt inrättades ett varuhus för hertigens räkning i Stockholm, där överskottsvaror från hertigdömet såldes och importvaror inköptes för hertigens förvaltning och hov. Efter 1568, då Karl flyttade till sitt hertigdöme, överfördes räntekammaren och varuhuset till Nyköping, där hertigen också hade kansli, proviant, klädkammare och andra organ. Dit levererade också fogdarna sina räkenskaper för revision och slutlig förvaring. Förvaltningen i Nyköping fungerade därefter så länge hertigdömet var särförvaltat. Även hertigarna Johan av Östergötland och Karl Filip hade egna förvaltningar, även om endast spridda delar återstår av deras arkiv.

Hertigdömenas arkiv blev levererade till den kungliga kammaren sedan de upphört. Det är känt att Karl Filips, hertig Karls och Kristinas arkiv 1627 fördes från Nyköping till Stockholm. De inordnades i kammararkivets olika samlingar, varför t ex de furstliga varuhusens arkiv numera ingår i samlingen Varuhus och handling. Fogderäkenskaperna från hertigdömena ingår i landskapshandlingarna.

Arkivet

Samlingen Furstendömenas räntekammare omfattar räkenskaper från hertig Karl (16 volymer), hertig Magnus (5 vol), hertig Johan av Östergötland (3 vol) och hertig Karl Filip (1 vol). Trots samlingens namn ingår även spridda handlingar från de furstliga kanslierna, räknekammare, klädkammare, proviant, m m.
Vid ordnings- och förteckningsarbetet har handlingarna ordnats kronologiskt och detaljförtecknats. Några större omflyttningar har dock inte gjorts, bortsett från att en felaktigt placerad räkenskap i hertig Karls räntekammares arkiv överförts till samlingen Skeppsgårdshandlingar, medan ett häfte med köpmansräkenskaper från tiden 1602-1604 överförts till hertig Karls arkiv från slottsarkivet.

Övriga samlingar

Räkenskaper och handlingar från furstendömenas arkiv ingår i en rad olika samlingar, bl a följande:

- Räntekammaren, Varuhus och handling, Landskapshandlingar, Kristina d ä:s livgeding, Strödda kamerala handlingar vol 64, 66, 69, 76, 83, 89 (Karl), 62 (Magnus), 81 (Johan), Johan Uthoffs samling (Johan), kammararkivet

- Kungliga arkiv, riksarkivet

- Klädkammaren, Hovförtäringen och Vinkällaren, slottsarkivet

Litteratur

H Forssell, Sveriges inre historia från Gustaf den förste, I, 1869, s 52ff.

G O F Westling, Hertig Karls furstendöme under åren 1568-1592, 1883.

J A Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630, 1, 1917, s 19ff.

B Odén, Kronohandel och finanspolitik 1560-1595, 1966, s 45ff.

C Öhman, Nyköping och hertigdömet 1568-1622, 1973.

S Lundkvist, Riksens arkiv och makten. En studie i riksarkivets utveckling före 1618. Arkivvetenskapliga studier 5. 1981.

Konkordans med äldre förteckning Handlingar och räkenskaper i kammararkivet t.o.m. 1630, gruppnr 510 (1970) finns i förteckningen i forskarexpeditionen.



Stockholm i november 1991

Jan Brunius

 Serier (4 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
1Hertig Karls räntekammareSerien i buntar om inte annat anges. 
2Hertig Magnus räntekammareSerien i buntar om inte annat anges. 
3Hertig Johans räntekammareSerien i buntar om inte annat anges. 
4Hertig Karl Filips räkenskaperSerien i buntar om inte annat anges.