Civil- och militieavräkningskontoret bildades år 1800 genom sammanslagning av Första- och Andra avräkningskontoren. Inom kontoret behölls särskilda civila och militära avdelningar med var sin bokhållare. Arbetet bestod främst av att granska civila och militära räkenskaper, räntekammarkontroll, kontroll av avlöningsrekvisitioner och vård av rikets regalier.
Vid kontorets indragning 1825 fick på indragningsstat satta tjänstemän uppdraget att ta hand om kontorets handlingar. De hade blivit en stor oordning i handlingarna genom 1802 års eldsvåda i Kungshuset (Wrangelska palatset) där många handlingar skadades. (Riddarholmsbranden var en eldsvåda som drabbade Riddarholmen i Stockholm den 15 november 1802).
Kontorets övriga arbetsuppgifter fördelades mellan Kammarkollegiet, Kammarrätten och Statskontoret.
Ordning & struktur
A Konceptmemorial och uträkningar 1800-39 (17 volymer) B Remissböcker (ingående diarium) 1799-1826 (18 vol), expeditionsböcker (utgående diarium) 1786-1826 (9 vol) C Brevböcker 1811-1825/1865 (2 vol), memorialböcker 1799-1825 (61 vol), memorialböcker över räntekammaruppbörden 1801-25 (25 vol), avräkningsböcker 1783-1822 (10 vol) D Årshandlingar 1800-25 (4 vol), rese- och traktamentsräkningar 1798-1825 (27 vol), diverse ämnesserier 1737-1833 (9 vol) bland anat en volym original stater för Kammarkollegiet 1772-1823, expensräkenskaper 1772-1828 (17 vol)
Allmän anmärkning
Förteckningar: H. Appelgren 1951, A. Löwenhielm, Specialförteckning över rese- och traktamentsräkningar 1798-1825 (1944)
Utredning: H. Appelgren. inledande PM till förteckningen (1951)
Hänvisningar: Kammarkollegiets kansli; Första- och Andra avräkningskontoret
Civil- och militieavräkningskontoret bildades år 1800 genom sammanslagning av Första- och Andra avräkningskontoren. Inom kontoret behölls särskilda civila och militära avdelningar med var sin bokhållare. Arbetet bestod främst av att granska civila och militära räkenskaper, räntekammarkontroll, kontroll av avlöningsrekvisitioner och vård av rikets regalier.
Vid kontorets indragning 1825 fick på indragningsstat satta tjänstemän uppdraget att ta hand om kontorets handlingar. De hade blivit en stor oordning i handlingarna genom 1802 års eldsvåda i Kungshuset (Wrangelska palatset) där många handlingar skadades. (Riddarholmsbranden var en eldsvåda som drabbade Riddarholmen i Stockholm den 15 november 1802).
Kontorets övriga arbetsuppgifter fördelades mellan Kammarkollegiet, Kammarrätten och Statskontoret.