Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Reviderade räkenskaper för verk och inrättningar


Grunddata

ReferenskodSE/RA/55303
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/2agNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
1095,6 Hyllmeter 
Datering
1600–1958(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band, Uppställn- o översiktsförteck
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band, Specialförteckningar A-K, L-Ö
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band, Stiftsräkenskaper 1787-1901
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
[Proveniens ej registrerad]

Innehåll

Ordning & strukturAv de i arkivhistoriken nämnda tre huvudkategorierna Verk och inrättningar, Anslag, möten etc. och Kommittéer har i Riksarkivets digitala arkivdatabas två sammanslagits till ett bestånd:

SE/RA/55303 Reviderade räkenskaper för verk och inrättningar
SE/RA/55304 Reviderade räkenskaper för kommittéer respektive anslag, möten och kurser samt utställningar

Kommittéer och Anslag etc är med andra ord sammanförda till en arkivpost.

2020-05-14 Barbro Kvist Dahlstedt
ArkivhistorikVerks och inrättningars reviderade räkenskaper

I en promemoria den 27 mars 1923 (Kammararkivets ämbetsarkiv gruppnr 553) behandlade dåvarande chefen för Kammararkivet Bertil Boëthius ordningen och uppställningen av de reviderade räkenskaperna, som ej var hänförliga till länsräkenskaperna, däribland räkenskaper för civila verk och inrättningar. Han framhöll hur Kammarkollegiet under 1800-talet visade stigande obenägenhet för att i Kammararkivet mottaga och förvara de för kollegiets ämbetsverksamhet ej behövliga räkenskaperna. Detta hade till följd, att de centrala ämbetsverken i Stockholm under hand återfick sina räkenskaper, vilket förfarande slutligen fastställdes och blev regel genom Kungl. brevet den 19 juni 1914. Dessförinnan hade Kammarkollegiet en tid deponerat åtskilliga verks och inrättningars räkenskaper i Riksarkivet (se Förteckning över reviderade räkenskaper och handlingar deponerade i Riksarkivet åren 1893-1894 gruppnr 553, Kammararkivet), som dock 1909 uppsade depositionen. De remsor med nummer, som man ännu finner i många äldre räkenskapsvolymer, hänför sig till denna deposition. Vid Kammararkivets övergång till Riksarkivet förvarades dessa räkenskaper i Norra Riksbankshuset, men även i huvudlokalen Birger Jarlstorg 13. Hithörande volymer påträffades under inventeringsarbetet i olika sumpar.

I den nämnda promemorian uppgjorde Boëthius en plan för räkenskapernas ordnande och framtida förvaring. Till följd av denna plan ordnades varje särskild räkenskapsserie som en självständig enhet inom i huvudsak tre grupper:

1. Verk och inrättningar
2. Anslag, möten, kurser, utställningar
3. Kommittéer.

Större delen av räkenskaperna liksom senare leveranser från Riksräkenskapsverket överflyttades 1949 till det s.k. slottsvalvet, där genom ett stort omordningsarbete under förre arkivarien Sjödins ledning varje räkenskapsserie uppställdes i systematisk ordning efter huvudtitlar och sammanfördes till 1949/50 eller så långt som under hans tid som sektionschef levererats. Vissa avsöndringar av beståndet ägde samtidigt rum, då med åberopande av Kungl. brevet 1914 vissa myndigheters räkenskaper, vilkas arkiv förvarades på Riksarkivets dåvarande Östermalmsavdelning, 1949 överfördes dit och anslöts till myndighetens arkiv (PM 28712 1948 i Kammararkivets ämbetsarkiv gruppnr 553). Mindre liknande överflyttningar ägde rum senare, då några volymer också återfördes till centrala myndigheter i Stockholm. I samband med flyttningen 1969 flyttades dessutom några räkenskaper till Slottsarkivet.

I samband med uppordnandet upplades kortregister över de reviderade räkenskaperna, dels ett år 1923 över Anslag, Verk och inrättningar, Utställningar och kurser, dels ett över Kommittéer. På korten angavs myndighetens respektive organets namn samt årtal. När sedermera nya leveranser kom från Riksräkenskapsverket, påfördes de nya årgångarna på korten efter reversalen med angivande av leveransår och reversalets diarienummer. Korten lades i alfabetiskt, men även ett kronologiskt register uppgjordes, vilket dock slutade att påföras accessioner i mitten av 1940-talet. Även en omgång kortregister, som förvarades på banklokalen, avslutades sedan räkenskaperna förts därifrån. (Förteckningar gruppnr 553, Kammararkivet)

Uppdelningen i olika kategorier har icke varit fullt konsekvent. Riksräkenskapsverket skilde ej strängt på kommittéer, anslag och vissa smärre verk, de blandades i samma leverans och reversal och har i Kammararkivet icke alltid åtskiljts. Alltjämt finns smärre nämnders och inrättningars räkenskaper bland anslags- och kommittéräkenskaper, medan omvänt vissa av de sedan gammalt utbrutna räkenskaperna bland verk och inrättningar intet annat är än redovisningar för anslag. Någon fast gräns har med andra ord ej kunnat upprätthållas mellan de olika gruppernas räkenskaper.

Sedan undertecknad 1956 blivit chef för Kammararkivet togs frågan om verkens och inrättningarnas räkenskaper upp på allvar, särskilt som det gällde att hyfsa ekvationen inför den förestående flyttningen. En gallringsundersökning utvisade, att verifikationsmaterialet i stor utsträckning kunde gallras, varvid vinsten icke så mycket berodde på mängden verifikationer hos varje myndighet som på mängden av berörda verk och inrättningar (PM 30/8 1958 i Kammararkivets ämbetsarkiv gruppnr 553).

Gallringen följdes av en undersökning av det berättigade i att centralt sammanföra alla dessa räkenskaper, som genom förändrad bokföring, de centrala verkens utelämnande och en begynnande platsrevision hos övriga tenderade att bli alltmer ointressanta, samtidigt som landsarkivorganisationens utbyggnad möjliggjorde, att räkenskaperna även till lokala verk och inrättningar kunde återgå och få vård hos myndigheten (PM 25/9 1958 i Kammararkivets ämbetsarkiv gruppnr 550).

Genom underdånig gemensam skrivelse den 28 januari 1959 av Kammarkollegiet och Riksarkivet utverkades, att slutåret för Riksarkivets skyldighet att mottaga reviderade räkenskaper för verk och inrättningar sattes till 1949/50, beträffande skolväsendet dock fram till 1957/58 eller fram till tiden för den ekonomiska förvaltningens kommunalisering. De räkenskapsårgångar efter dessa gränsår, som redan levererats, återsändes till respektive myndigheter, som därefter återfått sina räkenskaper direkt från Riksrevisionsverket.

Till Kammararkivets flyttning 1969 hade således åstadkommits, att serierna av reviderade räkenskaper var dels avslutade, dels rensade från utgallringsbart material. Huvuddelen av hithörande räkenskaper förvarades i Slottsvalvet, vissa mindre delar dock alltjämt i Birger Jarlstorg 13 och bankolokalen och skolräkenskaperna 1950/51-1957/58 å källaren Norr Mälarstrand 82, där de placerats leveransvis med två årgångar i varje leverans. Vid flyttningen sammanfördes alla dessa räkenskaper och fick sin plats i Riksarkivets gamla lokaler Arkivgatan 3, där de upptog rum 51 och 52. (Efter 1995 när Riksarkivets lokal i Arninge, etapp 1, stod klar överfördes räkenskaperna till detta magasin. BKD:s kommentar)

Stommen till föreliggande förteckning utgöres av de ståndaretiketter, som uppgjordes vid räkenskapernas nya placering på Arkivgatan. Av det alfabetiska slagordsregistret framgår icke blott myndighet och räkenskapernas omfattning och placering, utan även om förteckning finns och den överflyttning, som i vissa fall ägt rum till Riksarkivets övriga sektioner, till Slottsarkivet eller andra centrala myndigheter.

Särskilt register har upplagts efter orter för Läroverk och samrealskolor, för Folk- och småskoleseminarier och för Statens ungdomsvårdsskolor. Till registren ansluter sig de förteckningar, som särskilt under gallringsundersökningen gjordes av därav berörda räkenskaper, varvid även det utgallrade beståndet markerats. Dessa förteckningar har samlats alfabetiskt i lösbladspärmar för att möjliggöra komplettering av ytterligare förteckningar över hittills oförtecknade serier. Det må påpekas att vissa äldre förteckningar, fristående eller ingående i depositionsförteckningen, fortfarande är aktuella.

Arbetet med de reviderade räkenskaperna har i hög grad varit ett lagarbetet. Undersökningarna angående gallring och leveranstopp samt förteckningsarbetet i samband därmed har utförts av arkivarien Blumfeldt och undertecknad, gallringsarbetet och kontrollen vid och efter flyttningen samt uppgörandet av ståndaretiketterna av arkivarien Skoglund med biträde av expeditionsförmannen Killander.

Stockholm den 16 augusti 1971
Holger Wichman

Digitaliserad 2020-05-14 av Barbro Kvist Dahlstedt.

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2020-06-16 07:36:00