bild
Arkiv

Rosersbergs slott


Rosersbergs slott uppfördes 1634-38 av rikssskattemästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna och ärvdes av sonen riksmarskalken Gabriel Gabrielsson (Oxenstierna). Dennes broder Bengt Gabrielsson, som återlöste slottet efter pantsättning, lät bygga om slottet till en barockanläggning efter ritningar av Nicodemus Tessin d.y. Efter hans död 1702 innehades Rosersberg av skilda ägare. År 1747 såldes slottet till presidenten friherre Erland Broman, som moderniserade slottets interiörer.

Efter Bromans död 1757 förvärvade staten Rosersberg, som enligt ständernas beslut samma år skulle skänkas till hertig Karl, sedermera Karl XIII, då denne blivit vuxen. Karl lät arkitekten Gustaf af Sillén göra stora ombyggnader. På grund av Karl XIII:s finansiella svårigheter återgick Rosersberg i statens ägo efter hans död och blev i formell mening kungligt slott. Under Karl XIV Johan upplevde Rosersberg en ny glansperiod som kungligt lustslott, framför allt på 1820-talet, då både konungen och kronprinsen tillbringade somrarna här. Drottning Desideria innehade Rosersberg som änkesäte efter Karl Johans död, men senare har kungafamiljen inte bebott slottet.

Från år 1876 var Infanteriskjutskolan förlagd till Rosersberg och efterträddes 1962 av Civilförsvarsskolan, numera Statens räddningsverk. Dessa myndigheter har disponerat flyglarna och delar av slottets bottenvåning, medan huvudvåningarna behållit sina historiska inredningar.

 Serier (10 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
B 1Utgående skrivelser 
C 1DiarierSerien inbunden. 
D 1InventarieförteckningarSerien i arkivkartonger 
E 1Inkomna skrivelser 
F 1Ämnesordnade handlingarSerien i arkivkartonger. 
G 1Reviderade räkenskaperSerien i buntar t.o.m. vol 31, därefter inbunden. 
G 2KoncepträkenskaperSerien i buntar om ej annat anges. 
G 3ByggnadsräkenskaperSerien i buntar.

Ur Karl XIV Johans handlingar.
 
G 4AvräkningsböckerSerien i buntar. 
J 1Kartor och ritningarFör kartor och ritningar se även Slottsarkivets kart- och ritningssamling, Rosersberg.