Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Överståthållarämbetets äldre kansli


Överståthållarämbetets äldre kansli

Historik

Överståthållarämbetet leder sitt ursprung tillbaka till 1634 års regeringsform. Ämbetet fick sin första skriftliga instruktion 1664, enligt vilken överståthållaren hade ansvaret för tillsynen över slottet och kronans övriga egendomar i Stockholm, i någon mån även rörande de utanför liggande slotten Karlberg och Ulriksdal.
Det var också hans uppgift att övervaka stadens förvaltning, den allmänna ordningen, byggnadsverksamheten, rättskipningen vid stadens domstolar och fångvården. Den i särklass största och mest omfattande uppgiften var och förblev verkställandet av exekutionen det vill säga utsökningen (=utmätningen) av fordringar. Kansliet fungerade också som stadens passexpedition till den 1 mars 1831, då polissekreteraren tog över passärendena. Överståthållarämbetet var länge odelat och synonymt med ”slottskansliet”. 1776 inrättades så en särskild avdelning för polisärenden och 1815 tillkom en avdelning för uppbördsärenden. Som en direkt följd av 1791 års instruktion befriades ämbetet från uppsikten över slottet, varefter namnet ”slottskansliet” ersattes av överståthållarämbetets kansli. 1878 är slutår för överståthållarämbetets äldre kansli, vars omedelbara fortsättning utgöres av första kansliavdelningen, se arkivförteckning 19 A.

Arkivet

Det äldre kansliets arkiv är idag blott spillror av vad det en gång varit. Troligen var det ännu relativt intakt åren före den s.k. stora gallringen på 1860-talet. Av äldre protokoll finns inte ett spår. Från tiden före 1840 finns i stort sett endast tre serier, som går tillbaka till 1600-talet nämligen kansliets registratur (B 1 A), med början 1667; Kungliga brev (E 1 A) fr o m 1651 och Slottsböckerna i koncept G 1 B fr o m 1681. Det som fick skatta åt förgängelsen var protokoll, diarier, liggare exempelvis passligare, passrekvisitioner, inkomma skrivelser från hovrätt, länsstyrelse, kollegier och enskilda personer, suppliker, rättegångsinlagor. Troligen också ritningar och kartor.

Den äldsta bevarade diariesviten är från 1801. Efter 1840 är arkivet något sånär välbevarat och speglar kansliets mångskiftande verksamhet. Värdefulla delar av kansliets handlingar har aldrig ingått i ämbetsarkivet. Olika befattningshavare och främst då överståthållarna behöll sin ämbetskorrespondens i sina privata arkiv. Här kan nämnas Rålambska samlingen i Kungliga biblioteket, Bergshammarsamlingen, Börstorpssamlingen och Sprengtportenska samlingen i riksarkivet samt Westinska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek. Riksarkivet räddade en del av det gallrade materialet, vilket alltsedan dess ingår i riksarkivets spridda ämnesordnade dossiésamlingar. Även skärvor av den omfångsrika sviten med passrekvisitioner räddades undan förstörelsen. Från bl.a. privata arkiv har dessa återbördats till arkivet.

Arkivförteckningen

Föreliggande arkivförteckning ersätter 1937 års förteckning upprättad av dåvarande amanuensen Daniel Almqvist.

Stockholm i stadsarkivet den 28 november 2005

Margareta Andersson

 Serier (8 st)