Frivilliga skarpskytteföreningar bildades i Sverige under 1860-talet i bla. Stockholm och Göteborg. År 1867 nådde rörelsen en höjdpunkt med 304 föreningar och över 40 000 skyttar. Därefter följde en kraftig nedgång i medlemsantalet och många föreningar upphörde med sin verksamhet. Föreningarna insände rapporter över sin verksamhet till Lantförsvarets kommandoexpedition. Den 23 september 1893 samlades representanter från 35 skytteföreningar till möte på Svea Livgarde och man beslutade att tillsätta en centralstyrelse för Sveriges frivilliga skytteföreningar. Den 15 september 1893 fastställde Kungl. Maj.:t stadgar för skytteväsendets organisation. Föreningen med en styrelse var den minsta enheten. Föreningarna anslöts till förbund med styrelse och representantmöte. År 1903 ersattes Centralstyrelsen och Allmänna respresentantmötet av Skytteförbundets Överstyrelse i vilken ombud från varje förbund ingick. Organisationens namn idag är Frivilliga skytterörelsen.
Kontroll
Skapad
2015-06-04 12:50:45
Senast ändrad
2021-09-07 12:48:22
Frivilliga skarpskytteföreningar bildades i Sverige under 1860-talet i bla. Stockholm och Göteborg. År 1867 nådde rörelsen en höjdpunkt med 304 föreningar och över 40 000 skyttar. Därefter följde en kraftig nedgång i medlemsantalet och många föreningar upphörde med sin verksamhet. Föreningarna insände rapporter över sin verksamhet till Lantförsvarets kommandoexpedition. Den 23 september 1893 samlades representanter från 35 skytteföreningar till möte på Svea Livgarde och man beslutade att tillsätta en centralstyrelse för Sveriges frivilliga skytteföreningar. Den 15 september 1893 fastställde Kungl. Maj.:t stadgar för skytteväsendets organisation. Föreningen med en styrelse var den minsta enheten. Föreningarna anslöts till förbund med styrelse och representantmöte. År 1903 ersattes Centralstyrelsen och Allmänna respresentantmötet av Skytteförbundets Överstyrelse i vilken ombud från varje förbund ingick. Organisationens namn idag är Frivilliga skytterörelsen.