INLEDNING Polisväsendet i Stockholm fick en ny organisation 1776 efter att ett kungligt brev och en förordning utfärdades som innebar att polisen underställdes Överståthållarämbetet (ÖÄ), inrättat 1634. Tidigare hade polisen lytt under Politikollegiet (se nr 136). Ett nytt ämbetsverk, poliskammaren (se Äldre poliskammarens arkiv nr 21/01), och en polismästartjänst inrättades.
Polismästaren var poliskammarens ordförande och hade, närmast under överståthållaren, befälet över poliskåren. Polismästaren verkade även som domare i de fall överståthållaren eller underståthållaren hade förhinder. I första hand hade polismästaren ansvaret för att se till att lagar efterlevdes och att brott och förseelser blev upptäckta och åtalade. All verksamhet som krävde tillstånd och tillsyn av ordning och reda registrerades av Polismästarens expedition, t ex tillstånd för kaféer, biografer, utskänkningsställen för brännvin, vin- och maltdrycker, olika slags tillstånd för utlänningar, tillstånd att inneha sprängämnen samt handlingar rörande trafikfrågor.
En omfattande omorganisation av polisen genomfördes 1850 då staden indelades i polisvaktdistrikt. Samtidigt kom domsrätten uteslutande att utövas av polismästaren eller biträdande polismästaren. När en särskild polisdomstol inrättades den 30 augusti 1864 skildes polismästaren från domarämbetet.
År 1899 utbröts ur poliskammaren en expedition som sorterade direkt under polismästaren och från den tiden bildar Polismästaren ett eget arkiv. Fr o m samma tid har Poliskammarens arkiv (nr 22/01) avgränsats från den Äldre poliskammarens arkiv (nr 21/01).
Föreliggande arkivförteckning omfattar huvudsakligen tiden 1899-1920, från 1921 fortsätter arkivredovisningen i Stockholms polismästares expedition, arkivförteckning nr 67 B. Den äldre delen, 55 hm, förtecknad av Överståthållarämbetet under 1930-talet och slutförd av amanuens, senare stadsarkivarie, Nils Staf, levererades till Stockholms stadsarkiv 1945 och den senare, förtecknad av Polismyndigheten i Stockholms län, 1996. Arkivet är hårt gallrat enligt Kungl. Maj:ts gallringsbeslut 24/2 1933, 18/8 1934, 9/11 1934 och 5/2 1937.
Polismästarens arkiv innehåller utöver handlingar rörande olika slags tillstånd en del udda handlingstyper som exempelvis handlingar angående lösdrivare och prostituerade 1876-1930 (serie F V), handlingar angående vit slavhandel 1905-1923 (F XIV) och handlingar rörande skorstensfejare 1905-1921 (F XXXII).
Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II under oktober-november 2007.
Stockholms stadsarkiv den 20 november 2007
Christina Hellgren
Källor: Järbe, Bengt, Polisen i Stockholm förr och nu, Stockholm 1975 Sandström, K G A (red.), Överståthållarämbetet 1634-1934, Stockholm 1934 Stockholms kommunalkalender 1942, 1964 Thullberg (Tistad), Dagmar, På spaning efter individen - Stockholmspolisens arkiv som källa till personforskning, Stockholms stadsarkivs årsberättelse 1989, Kommunstyrelsens utlåtanden, bihang 1990:33 Gamla stan under 750 år, artikel: Överståthållarämbetet för polisärenden, CD-ROM/DVD-skiva, Stockholms stadsarkiv 2002
Kontroll
Skapad
2007-11-06 00:00:00
Senast ändrad
2021-11-11 08:09:05
POLISMÄSTAREN (1873- ) 1899-1920 (-1933)
INLEDNING Polisväsendet i Stockholm fick en ny organisation 1776 efter att ett kungligt brev och en förordning utfärdades som innebar att polisen underställdes Överståthållarämbetet (ÖÄ), inrättat 1634. Tidigare hade polisen lytt under Politikollegiet (se nr 136). Ett nytt ämbetsverk, poliskammaren (se Äldre poliskammarens arkiv nr 21/01), och en polismästartjänst inrättades.
Polismästaren var poliskammarens ordförande och hade, närmast under överståthållaren, befälet över poliskåren. Polismästaren verkade även som domare i de fall överståthållaren eller underståthållaren hade förhinder. I första hand hade polismästaren ansvaret för att se till att lagar efterlevdes och att brott och förseelser blev upptäckta och åtalade. All verksamhet som krävde tillstånd och tillsyn av ordning och reda registrerades av Polismästarens expedition, t ex tillstånd för kaféer, biografer, utskänkningsställen för brännvin, vin- och maltdrycker, olika slags tillstånd för utlänningar, tillstånd att inneha sprängämnen samt handlingar rörande trafikfrågor.
En omfattande omorganisation av polisen genomfördes 1850 då staden indelades i polisvaktdistrikt. Samtidigt kom domsrätten uteslutande att utövas av polismästaren eller biträdande polismästaren. När en särskild polisdomstol inrättades den 30 augusti 1864 skildes polismästaren från domarämbetet.
År 1899 utbröts ur poliskammaren en expedition som sorterade direkt under polismästaren och från den tiden bildar Polismästaren ett eget arkiv. Fr o m samma tid har Poliskammarens arkiv (nr 22/01) avgränsats från den Äldre poliskammarens arkiv (nr 21/01).
Föreliggande arkivförteckning omfattar huvudsakligen tiden 1899-1920, från 1921 fortsätter arkivredovisningen i Stockholms polismästares expedition, arkivförteckning nr 67 B. Den äldre delen, 55 hm, förtecknad av Överståthållarämbetet under 1930-talet och slutförd av amanuens, senare stadsarkivarie, Nils Staf, levererades till Stockholms stadsarkiv 1945 och den senare, förtecknad av Polismyndigheten i Stockholms län, 1996. Arkivet är hårt gallrat enligt Kungl. Maj:ts gallringsbeslut 24/2 1933, 18/8 1934, 9/11 1934 och 5/2 1937.
Polismästarens arkiv innehåller utöver handlingar rörande olika slags tillstånd en del udda handlingstyper som exempelvis handlingar angående lösdrivare och prostituerade 1876-1930 (serie F V), handlingar angående vit slavhandel 1905-1923 (F XIV) och handlingar rörande skorstensfejare 1905-1921 (F XXXII).
Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II under oktober-november 2007.
Stockholms stadsarkiv den 20 november 2007
Christina Hellgren
Källor: Järbe, Bengt, Polisen i Stockholm förr och nu, Stockholm 1975 Sandström, K G A (red.), Överståthållarämbetet 1634-1934, Stockholm 1934 Stockholms kommunalkalender 1942, 1964 Thullberg (Tistad), Dagmar, På spaning efter individen - Stockholmspolisens arkiv som källa till personforskning, Stockholms stadsarkivs årsberättelse 1989, Kommunstyrelsens utlåtanden, bihang 1990:33 Gamla stan under 750 år, artikel: Överståthållarämbetet för polisärenden, CD-ROM/DVD-skiva, Stockholms stadsarkiv 2002
Före 1920 ingår polismästarens yttranden i huvudserien av registratur, jfr B I a. Med registraturet är protokollen i disciplinmål sammanbundna, jfr A I b.
Serien inb. Om serien före 1899 se Äldre poliskammarens arkiv (21/01). Med HD I är HD 2 sammanbundet. I HD I har huvudsakligen registrerats ärenden angående införskaffande och översändande av prästbetyg.
Serien inb. Diariets uppkomst står i samband med utfärdandet av kungl. förordningen 9/6 1905 angående försäljning av tillagade, alkoholfria drycker samt svagdricka.
Serien inb. Om serien före 1899 se Äldre poliskammarens arkiv (21/01), C In. I samband med bilismens utveckling har ärenden, som äger samband därmed, samt andra trafikärenden utbrutits och registrerats i särskilda diarier, (YD 2, YD 3, YD 3a och YD 4), vilka har förts på trafikavdelningens olika expeditioner.
Arkivförteckning upprättad 1944. Ingår i Polissekreterarens arkiv, förteckning nr 21/02, D VII:1. Gallringsutredning 1933-1936 med historiker över vissa av Överståthållarämbetets för polisärendens avdelningar ingår i Kriminalavdelningens arkiv, förteckning nr 23/01, D IXX:2.
Serien i buntar. Om serien före 1899 se Äldre poliskammarens arkiv (21/01), serie E III. Jämlikt kungl. brevet 9/11 1934 har följande handlingar utgallrats: a) ansökningar, med undantag för ansökningar, som avslagits eller mot vilka invändningar rests, särskilt 1) ansökningar om tillstånd att uppsätta ljusskyltar och fönstermarkiser samt att upptaga is; handlingarna till ansökningar om tillstånd att göra reklam genom s k "sandwichmän"; handlingarna till ansökningar om rätt att utfå hittelön för tillvarataget gods samt rätt att utfå förlorade föremål; handlingarna till ansökningar från restauranger att under sommaren anlägga trädplanteringar, handlingarna till ansökningar om tillstånd att insätta lastautomobiler i trafik, samt att med automobil bogsera möbelvagnar. b) avskrifter av skrivelser angående ledighet för vissa befattningshavare, adressförändringar för legationer, konsulat mm, samt handlingar till anmälningar, vilkas innehåll är uttömmande angivet i diariet. c) bilbesiktningsmännens årsredogörelser och uppgifter om olycksfall.
Jämlikt kungl. brevet 9/11 1934 har handlingarna till handräckningsdiarierna utgallrats. Från gallringen ha undantagits vissa individualiserande akter. Serien ingår numera i Poliskammarens arkiv (22/01).
Jämlikt kungl. brev 9/11 1934 har handlingarna till handräckningsdiariet utgallrats. Från gallringen ha undantagits vissa individualiserande akter. Serien ingår numera i Poliskammarens arkiv (22/01).
Serien i buntar. Jämlikt kungl. brevet 9/11 1934 har handlingarna till kafédiariet utgallrats med undantag för sådana ansökningar, som avslagits eller mot vilka invändningar eljest rests.
Serien i buntar. Jämlikt kungl. brevet 9/11 1934 har följande handlingar till yrkesdiariet utgallrats: 1) sotares ansökningar om semester och tjänstledighet; 2) ansökningar om droskrättigheter; 3) ansökningar om tillstånd att driva hotell- och pensionatrörelse. Alla ansökningar, som avslagits eller mot vilka invändningar rests, ha undantagits från gallring.
Serien i buntar. Jämlikt kungl. brevet 9/11 1934 har handlingarna till tillställningsdiarium utgallrats, med undantag för ansökningar, som avslagits eller mot vilka eljest invändningar rests.
Serien i buntar. Jämlikt kungl. brevet 9/11 1934 har handlingarna till utskänkningsdiarium utgallrats med undantag för ansökningar, som avslagits eller mot vilka eljest invändningar rests.
Serien består av handlingar angående personal och tjänstgöring 1875-1922; handlingar angående Stockholms ridande polis 1883-1929; handlingar angående polispersonalens pensionskassa 1903; handlingar angående lönestater för polisen i rikets städer 1918-1919, handlingar angående polislöner på landsbygden odat.
Se även Polismästarens expeditions arkiv, förteckning nr se/ssa/0067 B, serie F 11, 1867-1933.