Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Essinge idrottsklubb (EIK)


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1007
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/NBnzuGB742R2Yhcst4Suh1
Omfång
4,66 Hyllmeter 
Datering
1919–2007(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning

över

Essinge IKs arkiv
Inledning (äldre form)ESSINGE IK
Essinge IK är en kvartersklubb eller något mer - en idrottsförening med ett naturligt upptagningsområde, de båda Essingeöarna. Laganda - lagsporter började det med, och, efter en naturlig breddning till ett 10-tal sektioner under 40- och 50-tal i kraft av det givna huvudansvaret för den fysiska fostran på öarna, har det åter blivit alltmer så, lagsporter - bollen och trissan i centrum för lekarna. Annars kanske den mer minnesgode bäst erinrar sig långlöpningen som en specialitet för klubben - Essingeloppet som med stort även nationellt deltagande gick under 30-, 40- och 50-tal, då en av våra klassiska stafetter. Men Essingeloppet var den legendariske trestegshopparen Åke Hallgrens idé och mer organisation än idrott i klubben, och skall man på språng bakåt i tiden hitta EIK-are på tävlingsbanan, gör man klokt i att leta i gymnastiksalar, på bollplaner och i rinkar. Ja, visst har det också spelats bowling och BT i klubben, cyklats och simmats - ej minst det sistnämnda förresten sedan det 1933 bildade Essinge Simsällskap 1947 kollektivt enrollerats - men sin tyngdpunkt har verksamheten haft på annat håll.

Det får antas att de 5 grabbar som pingstdagen 1919 - den 8 juni var det - bildade Essinge IK redan då hade "fotboll i huv'et". I varje fall var det i den sporten klubben först bröt sin isolering och blev "stockholmsk" - kom med i Stockholmsserien 1922. Och fotbollen har stannat i sin rangposition som klubbens favoritsport; 1934 fick Essingen sin egen bollplan och vid det laget började framgångarna. EIK dvaldes under senare 30-tal i klass 1, sedan också ofta, men siktet låg högre; 1941 gästades Östsvenskan, och från 1953 har div IV varit "normalnivå" för klubben. Man noterar 1977 års avancemang till div III.

När något stort hänt i klubbens lek på gröna mattan, har regin gärna legat hos hemvändande ärrade kämpar från ortens storlag, kanske AIK mest. Bland namn som faller i i minnet märks Torsten Flygelholm, bröderna Anlert, Jörgen Ekengren, Bosse Sjögren och "Mr EIK" själv, -Benny Söderling.

Fast Benny förknippar kalenderbitaren naturligtvis främst med bandyn. Denna sport har också arbetat parallellt med och på samma sätt som fotbollen. EIK var på sin tid med och bildade Kungsholms Bandyserie, och denna vanns av klubben 1931-32. Sedan blev det pokalserien, ja också division III något ströår, 1940, 1950, t o m div II en enda säsong, signerad kanske främst av Lasse Öjerstedt. Också här har en vågtopp nåtts i sent 70-tal, med gästspel i II:an 1978, och i detta sammanhang finns det skäl att mer exklusigt nämna Benny Söderling, för övrigt s a s född i klubben.

Ishockeyn var även den tidigt på gång i EIK, lades emellertid på 30-talet av för att återupptas på 40-talet. Klass I som bäst var resultatet av de första decenniernas möda. Men sedan kom med 50-talet framgångarna. Det blev div III, 1959 rent av div II, småningom dock åter klass I. Bekymret har varit att finansiera denna dyrbara sport.

Handboll har spelats i EIK sedan 1949, som högst i div III, när detta skrivs på div V-nivå, damer och herrar.

Det talades om ekomomin. Mycket av verksamheten i klubben har rört dess tryggande. Otaliga fester har arrangerats, lotterier, bingo därtill. Här spörjs en uthållighet hos ledarstaben som skulle ha meriterat en och annan maratonmedalj. Det har ibland talats om kris i Karl Gustav Janssons och "Skepparn" Lavins gamla klubb, men den är i själva verket, 60-årig, still going strong. Medlemstalet var vid 30-årsjubileet 1949 ca 250, 20 år senare ca 350. Sedan har seniorsidan kunnat ganska väl hävdas, medan engagemanget på ungdomssidan fördjupats. Det kan kanske anses betecknande att EIK där fått sin förste världsmästare, Per-Arne Lönnqvist, Sveriges målvakt i Bandy-Pojk-VM 1975.

Essinge IK:s arkiv deponerades i samband med Operation Stockholms Idrottsminnen i Stockholms stadsarkiv.

Stockholm 1978-12-29
Sven Olsson


Komplettering från 2015 till 1978-års historik
Sedan Essinge IK deponerade sitt arkivmaterial 1978 har insamling och arkivering gjorts utan någon systematisk ordning inom klubben. Det har varit svårt att engagera personer för uppgiften och det har saknats en sammanhållande funktion.

Idrotterna bandy, fotboll, handboll och ishockey har drivits vidare. Möjligheterna och svårigheterna att hålla verksamheterna igång har varierat. De övergripande frågorna har varit att finna plats på anläggningar inom Stockholms kommun, att rekrytera och driva ungdomsverksamhet och att klara av ekonomin.

Befolkningen på essingeöarna har minskat och 1985 fanns det drygt 200 boende under 16 år på de båda öarna. Därefter har det skett en stor förändring då nya bebyggelse kommit till – dels på Stora Essingen och dels på Electroluxområdet på Lilla Essingen.

Ishockey fick först känna av problemen och lades ned i slutet av 1970-talet.

Handbollen – som alltid drivit verksamheten i olika idrottshallar på andra platser – tvingades lägga ned sin verksamhet i början på 2000-talet.

Bandyn – som från början av 1980-talet hade en mycket framgångsrik period på 15 år – tvingades slutligen också lägga ned verksamheten i början på 2000-talet. Bandyns verksamhet var mycket framgångsrik under den här perioden. Vid tre tillfällen spelade laget kval till Allsvenskan och under perioden genomfördes många uppmärksammade och unika händelser. Bland annat genomfördes två resor till USA med en stor grupp för att där starta och etablera bandysporten.

Fotbollen drevs med samma problem och etablerade sig på en för tiden relativt hög nivå. Efter en nedgång i resultat 1991 återväcktes fotbollen och avancerade från division 6 1992 till division 2 2000. Då hade också en sammanslagning 1999 ägt rum med en förening som drev sin verksamhet i Tensta. Det var en så kallad invandrarförening och projektet var tänkt att förbättra integrationen. Essinge IK blev år 2000 då för första och enda gången svenska mästare i fotboll för 16-åringar. Spel i högre serier innebar högre kostnader och 2002 gick Essinge IK Fotboll och Vasalunds IF samman. Samarbetet varade till 2007. Verksamheten på Essingeöarna drevs vidare med ungdomsfotboll och så småningom också seniorfotboll.

I mitten på 1990-talet var det uppenbart att det var stora skillnader på de ekonomiska behoven inom de olika sektionerna. Essinge IK Idrottsallians bildades då. Det innebar att varje sektion – bandy, fotboll och handboll – blev fristående föreningar och ingick i Idrottsalliansen där klubbhus och klubbmärke var gemensamma frågor. Essinge IK's Idrottsallians avvecklades 2007 då klubbhus, klubbmärke och Rolf Lavins minnesfond lämnades över till Essinge IK Fotboll som startades upp i samband med sammanslagningen med Vasalunds IF.

1992-1994 drevs ett projekt för att kunna anlägga en konstisbana och konstgräsplan på Stora Essinge IP. Politikerna avslog dock vår begäran trots att projektet var finansierat i ett tänkt samarbete med byggföretaget Skanska och att det i slutändan tillförde kommunen en betydande intäkt. Projektet upprepades i början av 2000-talet och då bara med konstgräs på idrottsplatsen. Detta kom till och samtidigt byggdes ett nytt klubbhus som disponeras av klubben.

Det är ett tydligt generationsskifte som ägt rum från slutet av 1990-talet fram till idag. Essinge IK har under sin tid från 1920-talet fram till början av 2000-talet till och från präglats av starka ledarprofiler. Ansvaret för klubben – ”klubbkänslan” – har anammats av många. Det har varit något av en ledstjärna för verksamheten.

Bland de många ledarprofilerna skall nämnas Rolf ”Skepparn” Lavin, Olle Nordin, Bo Ulvedahl, Lasse Strid, Åke ”Spejarn” Johansson, Ulf Winkler, Lars Furbrink, Anders, ”Nanne” Herré, Hans ”Snobben” Tapper, Leif Tapper, Karl Gustaf ”Gustis” Jansson, Leif Linder och Anita Ohlsson, Roger Lönn, Björn Brolund, Rune Larsson och Hans Norberg. Några namn har nog förbigåtts i denna uppräkning och då har minnet har inte räckt till.

När verksamheterna före och efter millenniumskiftet lades ned för att till slut endast omfatta fotboll har det också blivit tydligt, att det inte längre finns någon relation med de äldre generationerna och de som idag finns i och driver Essinge IK. Den nya generationen saknar av naturliga skäl kopplingar till det som hänt historiskt men visar heller inte upp något intresse för att ta till sig detta. Essinge IK's nästan 100-åriga verksamhet redovisas idag inte i klubbens verksamhet.

Stockholm den 15 september 2015
Karl Gustaf Jansson och Hans Tapper


Den kompletterande historiken har infogats förteckningen i samband med tilläggsleveranser till Essinge idrottsklubbs arkiv år 2015. Essinge idrottsklubbs arkiv donerades av föreningen till Stockholms stadsarkiv 2016-01-11, Dnr 3.1.1-392/16.
/Josabeth Leidi, Stockholms stadsarkiv

Tillgänglighet

SekretessNej
DepositionNej

Kontroll

Senast ändrad2018-06-05 16:19:33