År 1850 brukar betecknas som ett märkesår i Stockholmspolisens historia. Det året genomfördes en omfattande omorganisation av det dåvarande bevakningssystemet i Stockholm som anses ha lagt grunden till ett mer modernt polisväsende. Omorganisationen kom att bilda vändpunkt mellan det gamla och nya polisväsendet. Bakgrunden till omorganisationen var bland annat marsoroligheterna 1848 med sammanstötningar mellan polis, militär och allmänhet. Omorganisationen innebar att polismakten 1850 i sin helhet lades under en myndighet. Stockholm delades in i ett antal polistrakter eller polisvaktdistrikt, som de senare kom att heta. Varje trakt skulle bestå av två överkonstapeldistrikt och varje överkonstapeldistrikt av fyra nattbevakningsdistrikt. Totalt skulle det finnas 80 nattbevakningsdistrikt och 40 dagbevakningsdistrikt. Polistrakternas/distriktens antal var till att börja med nio och utökades 1913 med ett tionde bestående av dåvarande Brännkyrka kommun. Varje distrikt kom huvudsakligen att omfatta en församling enligt den tidens församlingsindelning. Distrikt 1 omfattade Storkyrkoförsamlingen, distrikt 2 Maria Magdalena församling, distrikt 3 Kungsholms församling, distrikt 4 Klara församling, distrikt 5 Adolf Fredriks församling, distrikt 6 Jakobs församling med Skeppsholmen, distrikt 7 Östermalms församling med Djurgården, distrikt 8 Katarina församling samt distrikt 9 Johannes församling. I varje distrikt fanns en polisstation under befäl av en kommissarie. Djurgården fick en egen polisstation med egen personal. På stadsarkivet förvaras rapportjournaler/rapportböcker från de tio polisvaktdistrikten från huvudsakligen 1870-talet fram till 1920/1921. Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II och den nya arkivförteckningen har kompletterats med uppgifter som tidigare bara fanns upptagna på arkivvolymerna. Arkivförteckningen från 1945 finns arkiverad i Maria polisvaktdistrikts arkiv under seriesignum D XIV:1. Arkivförteckningen upptar bara handlingar från Polisen som förvaras på Stockholms stadsarkiv. För de handlingar som inte förvaras på stadsarkivet hänvisas till Polismyndigheten i Stockholms län.
I rapportjournalen fördes inte bara rapporter utan även kortfattade anteckningar. Benämnd rapportbok från 1888. En särskild serie anteckningsböcker började 1883, se D I a.
Målslistan utgör en direkt fortsättning på diariet och har samma uppställning som detta. Jämlikt kungliga brevet 15/2 1935 skola diariet och målslistan gallras med en gallringsfrist av 10 år. Då emellertid diariet, vars äldre årgångar på ett tidigare stadium gallrats, innehåller register, som hänvisar till rapportjournalen (B I a) har så befunnits ändamålsenligt att undantaga det från gallring. Ifrågavarande diarium är inte att förväxla med diarium under C, som uppkom 1928.
Arkivförteckning upprättad 1945. Gallringsutredning 1933-1936 med historiker över vissa av Överståthållarämbetets för polisärendens avdelningar ingår i Kriminalavdelningens arkiv, förteckning 23/01, D IXX:2