Torsdagen den 5 december kl. 16.30–22.00 genomförs tekniskt underhållsarbete på webbplatsen. Under tiden som arbetet pågår kommer webbplatsen att vara helt avstängd.
bild
Arkiv

Generalguvernörens över drottning Kristinas underhållsländer

Kungliga arkiv

Grunddata

ReferenskodSE/RA/710003/05
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/vlBLssnn2aksKVcGHRt9f2
ExtraIDK 451 - K 614
VillkorJa
VillkorsanmVid utlån av originalhandlingar ska tillståndsblankett fyllas i. Forskaren får låna en volym åt gången. Placering på första raden. Volym K 535 är svartmärkt och lånas inte ut. Arkivvantar används till arkivet.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), F-exp/pärm, Förteckning av Kari Tarkiainen 1975
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Innehåll

Ordning & strukturArkivet för underhållsländernas förvaltning är splittrat.

I Generalguvernementets samling i Kammararkivet (Generalguvernementet över Drottning Kristinas underhållsländer) ingår huvudsakligen räkenskaper, medan det största beståndet ingår i Kungliga arkiv under beteckningen Generalguvernören över Drottning Kristinas underhållsländer arkiv (K 451-614).

Detta arkiv innehåller bl.a. generalguvernörens koncept 1670-89 (14 volymer), registratur 1657-81(25 volymer), skrivelser till generalguvernören 1659-89 (51 volymer), handlingar om vissa underhållsgods 1650-1680 tal (13 volymer) och räkenskaper - kapital och verifikationsböcker 1654-84 (60 volymer).
ArkivhistorikDrottning Kristina erhöll vid sin tronavsägelse 1654 ett livgeding, som omfattade Gotland, Öland, Ösel, staden Norrköping, de s.k. taffelgodsen i Pommern samt Poel och Neukloster I Mecklenburg. Räntorna för besittningarna skulle årligen uppgå till 200.000 riksdaler silvermynt. Drottningens förvaltning på de stora Östersjö-öarna, i Pommern och i Norrköping, varade till hennes död 1689. Taffelgodsen var förlänat till underhåll av mottagaren, särskilt om gods i Tyska riket och i Baltikum som skulle bekosta den furstliga hovhållningen.

Förhandlingar fördes mellan drottningen, tronföljaren, pfalzgreven Karl Gustav, rådet och ständerna vid abdikationsriksdagen.Inför sin abdikation 1654 förhandlade drottning Kristina till sig omfattande underhållsländer.

Underhållsland kan närmast jämföras med änkedrottningarnas livgeding. Det var en icke ärftlig förläning med syfte att säkerställa ett uppehälle för en furstlig person som inte var en regent. Företeelsen hade en särskild betydelse i samband med drottning Kristinas abdikation 1654. De underhållsländer som existerade inom riket från 1651-1689 hade samma status som de i Regeringsformen inrättade länen 1634.

Kristinas önskan att tillförsäkra sig största möjliga årsinkomst från Sverige i form av jordräntor och tullarrenden kom under förhandlingarna att vara i kollision med högadelns, speciellt riksdrotsen Per Brahes intressen. Man befarade en en mer allmän reduktion av donationerna i samband med att bortskänkta gods ställdes till drottningens disposition.

Kristina erhöll vid sin tronavsägelse 1654 ett livgeding, som omfattade Gotland, Öland (Karl Gustavs forna donation), Ösel (Magnus Gabriel De la Gardies tidigare grevskap), staden Norrköping, Wolgast, de s.k. taffelgodsen i Pommern (tidigare donerat åt högre krigsbefäl) samt Poel och Neukloster I Mecklenburg. Räntorna för besittningarna skulle årligen uppgå till 200.000 riksdaler silvermynt. Drottningens förvaltning på de stora Östersjö-öarna, i Pommern och i Norrköping, varade till hennes död 1689. 1681 skiftades Öland mot gods i Bremen-Verden.

Generalguvernörerna för drottning Kristinas underhållsländer skulle, enligt den överenskommelse som träffades i samband med abdikationsrecessens färdigställande 1654, vara svenskar och utsedda av riksdagen. En generalguvernör utsedd av riksdagen ansvarade för den övergripande administrationen, medan underguvernörer och andra tjänstemän arbetade lokalt.

Generalguvernörer för drottning Kristinas underhållsländer var Seved Bååth 1657-1669, Gustav Kurck 1669-1674, Göran/Jöran Gyllenstierna 1674-1680 och Johan Paulin Olivecrantz 1680-86.
I underhållsrecessen reglerades drottningens och kronans inbördes förhållande i området. Kristina fick uppbära de skatter och andra pålagor som tidigare tillfallit kronan, samt tillsätta underlydande tjänstemän och genom dem utöva jurisdiktion. Kronan tillförsäkrades rätten att hålla garnison i de fästningar som låg i underhållsländerna, och i övrigt i krigstid förfoga över områdena. Drottningen hade bortsett från tre amt (distrikt, förvaltningsområde) i Pommern och ett gods på Ösel, inte rätt att förpanta, försälja eller annars bortge något av underhållsområdena, vilka efter hennes död skulle tillfalla kronan.
Allmän anmärkningUtredning: F. Sleman (1964) 1669 års kommission angående drottning Kristinas underhållsländer
Hänvisningar: Kommissioner och kommittéer i Kammararkivet; Kommission till drottning Kristinas underhållsländer, Jordeböcker; Östersjöprovinsernas räkenskaper, Kommittéarkiv; ÄK 634, Kungliga arkiv; K 89-90, 451-614; Drottning Kristinas utgångna och inkomna skrivelser samt Generalguvernören över drottning Kristinas underhållsländer

Forskning och litteratur: P. Sondén 1911, Clas Hjalmar Gustafsson "Bidrag till historien om drottning Kristinas afsägelse och riksdagen 1654" (Stockholm 1887) och Sven Ingemar Olofsson "Drottning Kristinas tronavsägelse och trosförändring" (Uppsala 1953).

Hänvisningar

Kontroll

KällaArkivförteckning
Om postens upprättandeTidigare arkis-nr: 710007.
Skapad2008-10-09 11:50:23
Senast ändrad2024-09-23 16:55:03