Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).
Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/
Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.
Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.
Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.
För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.
Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.
Skandinavisk-judiska ungdomsförbundet (SJUF) bildades i juli 1919 i Köpenhamn som takorganisation för de judiska ungdomsföreningarna i Skandinavien på initiativ av den judiska ungdomsföreningen i Oslo. Mottot för SJUF var att "arbeta på att samla den judiska ungdomen och bibringa den allt större begeistring för judendomens liv och lära". Kärnan i samarbetet mellan ungdomsföreningarna i de skandinaviska länderna utgjordes av kongresserna, som anordnades en gång per år för föreningarnas styrelsemedlemmar. För föreningsmedlemmarna anordnades läger med jämna mellanrum. De viktigaste arbetsformerna för SJUF var studiecirklar och föredragsturnéer och senare även ungdomsläger. SJUF:s förbundslednings uppgift var att se till att klubbarna arbetade efter ungefär liknande riktlinjer, att lägga upp årsprogrammet på de varje sommar avhållna kongresserna samt att föreslå ämnen och talare för turnéer och diskussioner. Styrelsen för SJUF hade från början sitt säte i Köpenhamn. Den tyska ockupationen av Norge och Danmark satte tillfälligt stopp för det interskandinaviska samarbetet. Därför bildades en interimsstyrelse i Stockholm hösten 1941 i syfte att vidmakthålla förbundstanken och föra arbetet vidare bland den svensk-judiska ungdomen. Under senare år har förbundsstyrelsen växlat mellan de nordiska huvudstäderna.
Skandinavisk-judiska ungdomsförbundet arkiv härrör i huvudsak från den period som interimsstyrelsen verkade i Stockholm, nämligen 1941-1948. Arkivhandlingarna består av korrespondens, verksamhetsberättelser, diverse protokoll och handlingar i samband med de årliga kongresserna.
Se även Huvudarkivet (730128/01) volymerna F 18 a:1-3.
Mikaela Nybohm
Arkivhandlingarna består av korrespondens, verksamhetsberättelser, diverse protokoll och handlingar i samband med de årliga kongresserna.
Arkivbildarhistorik
Skandinavisk-judiska ungdomsförbundet Skandinavisk-judiska ungdomsförbundet (SJUF) bildades i juli 1919 i Köpenhamn som takorganisation för de judiska ungdomsföreningarna i Skandinavien på initiativ av den judiska ungdomsföreningen i Oslo. Mottot för SJUF var att "arbeta på att samla den judiska ungdomen och bibringa den allt större begeistring för judendomens liv och lära". Kärnan i samarbetet mellan ungdomsföreningarna i de skandinaviska länderna utgjordes av kongresserna, som anordnades en gång per år för föreningarnas styrelsemedlemmar. För föreningsmedlemmarna anordnades läger med jämna mellanrum. De viktigaste arbetsformerna för SJUF var studiecirklar och föredragsturnéer och senare även ungdomsläger. SJUF:s förbundslednings uppgift var att se till att klubbarna arbetade efter ungefär liknande riktlinjer, att lägga upp årsprogrammet på de varje sommar avhållna kongresserna samt att föreslå ämnen och talare för turnéer och diskussioner. Styrelsen för SJUF hade från början sitt säte i Köpenhamn. Den tyska ockupationen av Norge och Danmark satte tillfälligt stopp för det interskandinaviska samarbetet. Därför bildades en interimsstyrelse i Stockholm hösten 1941 i syfte att vidmakthålla förbundstanken och föra arbetet vidare bland den svensk-judiska ungdomen. Under senare år har förbundsstyrelsen växlat mellan de nordiska huvudstäderna.
Ordning & struktur
Arkivet är ordnat enligt allmänna arkivschemat. Korrespondensen är delvis ordnad i brevkoncept och inkomna brev och dels som korrespondensserie.
Arkivhistorik
Skandinavisk-judiska ungdomsförbundets arkiv ingår som ett delarkiv i Judiska församlingens i Stockholm arkiv, som deponerades hos Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare. Skandinavisk-judiska ungdomsförbundet arkiv härrör i huvudsak från den period som interimsstyrelsen verkade i Stockholm, nämligen 1941-1948.
Ämnesord
Ämnesord, sak
Judiska ungdomar (Svenska ämnesord)
Tillgänglighet
Deposition
Ja
Kontroll
Skapad
2002-08-06 00:00:00
Senast ändrad
2023-05-31 15:45:43
Skandinavisk-judiska ungdomsförbundet (SJUF) bildades i juli 1919 i Köpenhamn som takorganisation för de judiska ungdomsföreningarna i Skandinavien på initiativ av den judiska ungdomsföreningen i Oslo. Mottot för SJUF var att "arbeta på att samla den judiska ungdomen och bibringa den allt större begeistring för judendomens liv och lära". Kärnan i samarbetet mellan ungdomsföreningarna i de skandinaviska länderna utgjordes av kongresserna, som anordnades en gång per år för föreningarnas styrelsemedlemmar. För föreningsmedlemmarna anordnades läger med jämna mellanrum. De viktigaste arbetsformerna för SJUF var studiecirklar och föredragsturnéer och senare även ungdomsläger. SJUF:s förbundslednings uppgift var att se till att klubbarna arbetade efter ungefär liknande riktlinjer, att lägga upp årsprogrammet på de varje sommar avhållna kongresserna samt att föreslå ämnen och talare för turnéer och diskussioner. Styrelsen för SJUF hade från början sitt säte i Köpenhamn. Den tyska ockupationen av Norge och Danmark satte tillfälligt stopp för det interskandinaviska samarbetet. Därför bildades en interimsstyrelse i Stockholm hösten 1941 i syfte att vidmakthålla förbundstanken och föra arbetet vidare bland den svensk-judiska ungdomen. Under senare år har förbundsstyrelsen växlat mellan de nordiska huvudstäderna.
Skandinavisk-judiska ungdomsförbundet arkiv härrör i huvudsak från den period som interimsstyrelsen verkade i Stockholm, nämligen 1941-1948. Arkivhandlingarna består av korrespondens, verksamhetsberättelser, diverse protokoll och handlingar i samband med de årliga kongresserna.
Se även Huvudarkivet (730128/01) volymerna F 18 a:1-3.