Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 15 maj, klockan 11.00–11.30 och 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet i bildvisaren. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Överbefälhavaren


Grunddata

ReferenskodSE/KrA/1285
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/BcV5uz8aZQV3mYQD8GVXo5
ExtraID1285
Omfång
67 Hyllmeter  (-)
Datering
1981 – 1994  (Tidsomfång)Innehåller även handlingar från tiden innan 1981 och efter 1994
Sökmedel
Bilaga 2. Organisationsschema (pdf)
Bilaga 3. Gallringsföreskrifter (pdf)
Bilaga 1. Ärendefördelning efter omorganisationen 1989 (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Överbefälhavaren, 1937 – 1994 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Försvarsstaben  (1937-07-01 – 1981-06-30)
Alternativa namn: Fst
Alternativa namn: ÖB
Kategori: Statlig myndighet. Centrala militära myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll
Överbefälhavaren (ÖB) 1981-07-01 - 1994-06-30

Organisation och arkivbildning
Myndigheten Överbefälhavaren (ÖB) bildades 1981-07-01 genom en omorganisation av Försvarsstaben (Fst). Överbefälhavarens stab som bestod av Operationsledningen (OPL) och Planeringsledningen (PLANL), vilka ersatte den tidigare myndighetens fyra sektioner, kom också att heta Försvarsstaben. Chef för Försvarsstaben utgjordes av chefen för OPL eller PLANL. Dessa två ledningar bestod av ett antal sektioner och varje sektion indelades i sin tur i avdelningar. Försvarsstaben stod direkt under Överbefälhavaren (chefen för ÖB).

Ytterligare en omorganisation genomfördes 1989-07-01. Två sektioner inom Operationsledningen (Op5 och Op6) upphörde och fyra nya enheter tillkom: underrättelse- och säkerhetsledningen (USL), Personalledningen (PERSL), Underrättelse- och säkerhetskontoret (USK), och Militära servicekontoret (MSK). För en sammanfattning av ärendefördelningen på de olika enheterna samt för en schematisk organisationsstruktur, se bilaga 1 och 2.

Arkivbildningen för ÖB fortsatte till dess att myndigheten Högkvarteret (HKV) bildades 1994-07-01, trots att ÖB egentligen upphört redan 1993-08-31. Under tiden 1993-09-01--1994-06-30 fanns Försvarsmaktens Organisationsmyndighet (FMO). FMO var en övergångsorganisation för den nya myndigheten Försvarsmakten, i vilken HKV skulle utgöra ett förband. Förutom Överbefälhavaren kom även myndigheterna Chefen för Armén (CA), Chefen för Marinen (CM) och Chefen för Flygvapnet (CFV) att lyda under FMO, för att sedan ingå i HKV.

Verksamhet
Myndigheten Överbefälhavaren skall svara för:
- Ledning av rikets militära försvar och därmed sammanhängande operativ verksamhet.
- Programansvar ifråga om försvarsmakten.
- Programansvar ifråga om huvudprogrammet Operativ ledning m.m. och delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer.
- Produktionsledning och produktion för huvudprogrammet Operativ ledning m.m. inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet samt anskaffning av mark, anläggningar och lokaler.
(SFS 1992:1019)

Övergripande beslut för verksamheten fattas av Militärledningen. I Militärledningen ingår Överbefälhavaren, Chefen för Försvarsstaben, cheferna för de tre vapenslagen CA, CM, CFV samt chefer för respektive stab. Dessutom ingår även representanter från centrala försvarsmyndigheter.


ARKIVSTRUKTUR

Arkivets delar
Överbefälhavarens arkiv består av tre delar; öppna, hemliga samt kvalificerat hemliga handlingar och har förtecknats separat. Många av organisationsenheterna inom ÖB har en egen arkivförteckning eftersom arkivstrukturen följer myndighetens indelning i organisatoriska enheter, med några undantag. Handlingar som uppkommit i särskilda verksamheter/arbetsgrupper eller som flyttats mellan olika organisatoriska enheter har dock förtecknats för sig eller under funktionen för registratur. Det finns dessutom handlingar från andra arkivbildare än ÖB, se nedan.

- Militärledningens rådgivande nämnd (1988-1993) löd under Försvarsdepartementet, men skall enligt direktiv tillhöra arkivet för ÖB.
- Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) handlades av Militära rådgivare i internationella frågor (MRI) och återfinns under Operationsledningen. Handlingar rörande ESK finns från 1960-talet och framåt.
- Värnpliktskongressen var en del av verksamheten inom ÖB och handlingar rörande detta har arkiverats under Personalledningen.
- Försvarets intendentkår (-1991) utgör en egen arkivbildare, men några handlingar ingår dock i arkivet för ÖB. Se Administrativa sektionen, Centralexpeditionen/Militära servicekontoret, Registraturen serie F 8.
- LEMO-sekretariatet (utredningen om Lednings- och Myndighetsorganisation för försvaret) hade till uppgift att förbereda inrättandet av myndigheten Försvarsmakten. Sekretariatet förde eget diarium och här finns även handlingar från Stödgruppen för uppsagd personal (STAV).
- Fortifikationskåren var en egen organisatorisk enhet fram till 1990-02-01. Därefter överfördes deras uppgifter till Personalledningen. Särskilt bör nämnas att Fortifikationskårens handlingar innehåller personakter.

Registratur
Skrivelser har registrerats enligt Klassifikationssystem för militära ärenden (KMÄ) som är ett system av saknummer för olika typer av verksamheter och handlingar. Diarienumret består av ett saknummer respektive ett löpnummer. Öppna och hemliga skrivelser har sorterats i löpnummerordning, medan kvalificerat hemliga är ordnade efter saknummer. Vissa skrivelser (hörande till s.k. mål) har emellertid hållits åtskilda och har förtecknats i egna serier.

Utgående och inkommande skrivelser registrerades till en början på Centralexpeditionen, under den administrativa sektionen. När sedan Militära servicekontoret (MSK) inrättades (1989-07-01) överfördes registreringsfunktionen till underavdelningen Registraturen. Detta medförde dock ingen brytning i själva arkivbildningen. Ett par år senare (1992-07-01) införlivade registraturen åter igen med den administrativa sektionen, då på underavdelningen Expeditionen. Registraturens handlingar har hållits ihop i en samlad förteckning, trots att denna funktion har tillhört olika delar av organisationen.

Beträffande ej registrerade handlingar har sektionsproveniensen bibehållits, de har alltså förtecknats under respektive organisationsenhet. Exempel på sådan handlingar är handbrev, protokoll, rullkort och informationsmaterial.

Äldre och yngre handlingar
Brytningen i arkivbildningen mellan Försvarsstaben och Överbefälhavaren har dessvärre inte varit konsekvent uppdelad. Flertalet handlingar har följt med in i Överbefälhavarens arkiv, då myndigheten har ansett sig behöva dessa för den fortsatta verksamheten. Exempel på äldre handlingar är sådana som rör; Militärledningens rådgivande nämnd, Europeiska säkerhetskonferensen, Värnpliktskongressen, Informationssystem LEO (operativ ledning), JAS (flygplan Jakt, Attack, Spaning), resor och besök, ett flertal ADB-system (automatisk databehandling), samt handlingar i form av protokoll från olika nämnder/arbetsgruppen, rullkort ur PA-system (personaladministration) och informationsmaterial. För mer utförliga uppgifter och årtal, se innehållsförteckning och arkivförteckning.

De organisationsförändringar som pågick under åren 1993-1994 har fått till följd att vissa serier upphört 1993-08-31, medan andra sträcker sig till 1994-06-30. Även handlingar upprättade efter 1994-06-30 har förts till arkivet för ÖB. Se hemliga handlingar, Operationsledningen, Infosystem LEO (1968-2000).

Sökingångar
Arkivförteckningen med dess innehållsförteckning är en första sökingång till arkivet. Ett flertal verksamheter har hört till olika enheter inom organisationen, vilket gör att de också förtecknats i olika serier. För att få en överblick över organisationens struktur är de organisationsskisser som finns i bilaga 2 ett bra hjälpmedel. Se även ATFR-katalogen (Adresser-Telefonnr-Telefaxnr-Förtkortningar), öppna handlingar, Administrativa sektionen, Centralexpeditionen, volym D1:1.

För att söka registrerade skrivelser finns diarier och register över saknummer /KMÄ, se Administrativa sektionen, Centralexpeditionen/Militära servicekontoret, Registraturen/Administrativa sektionen, Expeditionen.

Gallring
Gallring har skett enligt Riksarkivet/Krigsarkivet utfärdade gallringsbeslut.


Åsa Danielsson
november 2011

Bilagor
Bilaga 1 Ärendeförteckning efter omorganisationen 1989
Bilaga 2 Organisationsschema 1981, 1989
Bilaga 3 Gallringsföreskrifter
Arkivbildarhistorik
Överbefälhavaren
Försvarsstaben (Fst) tillkom 1/7 1937 (SFS 1937:667) med uppgift att planlägga rikets försvarsmedels användande och utföra det för försvarsgrenarna gemensamma krigsförberedelsearbetet samt verka för enhetlighet och samverkan försvarsgrenarna emellan. Fst organiserades på 10 avdelningar, arméoperations-, marinoperations-, flygoperations-, signaltjänst-, krypto-, luftförsvars-, kommunikations-, underrättelse-, krigshistorisk och fotoavdelning. År 1942 skedde den första stora omorganisationen. Försvarsstaben blev överbefälhavarens (ÖB) stab, organiserad på tre sektioner samt en marin och en flygavdelning (senare till sektion 1). Sektion 1 omfattade sex avdelningar: armé-, kvartermästar-, luftförsvars-, kommunikations-, signal-, tjänst- och fotoavdelning. Sektion 2 omfattade tre avdelningar: utrikes-, inrikes- och krigshistorisk avdelning och sektion 3 två avdelningar: press och film- samt personalvårdsavdelning.
Nästa genomgripande omorganisation av försvarsstaben skedde 1961. En operationsledning (OPL 1 för studier, OPL 2 för krigsplanläggning och OPL 3 för beredskap och övningar), fyra sektioner, en administrativ och en informationsavdelning samt en personalvårdsbyrå bildades. Sektion 1 omfattade fyra avdelningar, allmänna, kommunikations-, signaltjänst- och kvartermästaravdelningen, sektion 2 tre avdelningar: attaché-, underrättelse- och inrikesavdelningen, sektion 3 två avdelningar: press och film- och krigshistorisk avdelning, sektion 4 budgetdetalj och två avdelningar, forsknings- och planeringsavdelning. Ett ADB-kontor i sektion 1 tillkom 1965 (sedermera ADB-avdelning). År 1968 tillfördes totalförsvarets signalskyddsavdelning (f. d. Statens signalskyddsnämnd).
Försvarsstaben organiserades åter om 1980 med en operationsavdelning, sex operationssektioner, en planeringsavdelning med fyra planeringssektioner, en administrativ sektion samt en informationsavdelning.
Myndigheten, benämnd överbefälhavaren, enl. instruktion (SFS 1983:276), utövar ledning av rikets militära försvar och därmed sammanhängande operativ verksamhet.
Myndigheten Försvarsstaben som sedan den 1 juli 1981 benämndes Överbefälhavaren, uppgick i samband med Försvarsmaktens omstrukturering den 1 juli 1994 i Högkvarteret (HKV).

Kontroll

Skapad2011-12-19 14:51:26
Senast ändrad2025-01-23 10:27:12